Modée, släkt



Band 25 (1985-1987), sida 580.

Biografi

Modée, släkt, vars sv stamfar ömsom (Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 137:18, f 4 o 6, samt 206:17, f 27, 29 o 29v) skrev sig Julius Modeus och Gillis Mode (d något av åren 166163 enl RR). Han var född i Holland (Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 206:17, f 13v), men de tidigast i början av 1700-talet belagda ättartavleuppgifterna (v Schantz) om förfäder i hög social ställning i Utrecht har ej kunnat verifieras i arkiven där. Han uppges (M 1116; Sköldebrevsaml) ha varit i sv krigstjänst i 42 år och kan beläggas som fänrik tidigast 1621 samt tjänstgjorde 162223 i Riga (Likv 4:7). Han befordrades till kapten senast 1625, till överstelöjtnant mellan 1626 och 1632 och till överste senast 1655 (SRP) samt uppger sig 1661 (Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 206:17, f 33) vara överste för ett infanteriregemente. Ättartavleuppgiften, att han skulle ha blivit generalmajor, måste vara oriktig, eftersom han 1663 (RR) efter sin död nämnes som överste. 1659 var han kommendant i Windau i Kurland, där han 15 sept efter en kort belägring måste kapitulera, då den av danska krigsfångar bestående besättningen lagt ned sina vapen (Fagerlund). 1626 (Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa: 206:17, f 17) gifte han sig med den 1604 stupade ryttmästaren Åke Bengtssons dotter Beata Örnflycht (d tidigast 1653 enl Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 214:4, f 7£), och av sin svärmor Margareta Farensbach fick han godset Eijefer i S:ta Anna, Estland. Från aug 1652 föreligger koncept till ett adelsbrev för honom med namnet Modee von Chronenburg hans mor uppges (v Schantz) ha varit dotter till en holländsk rådsherre vid namn Johan von Cronenburg men detta koncept har i motsats till andra adelsbrevskoncept från denna tid varken datum eller sådan tergalpåteckning att det kan anses vara godkänt; brevet är ej infört i RR, och han blev aldrig introducerad på riddarhuset.

Hans son Reinholdt Modeus eller Modee (162991) kom i sv krigstjänst 1645 (Adelsbrev) men gick sedan i rysk tjänst och blev där 1653 vid artilleriet först kapten och sedan överstelöjtnant (M 1116). Då kriget mellan Sverige och Ryssland bröt ut 1656, flydde han till Karl X Gustav i Frauenburg och förordnades till överstelöjtnant vid fältartilleris täten (M 1116; Sköldebrevsaml). 1657 blev han inspektör för arsenalen och tyghusen i Preussen och Pommerellen (Carlbom). 1658 och 1659 skrev han brev från Marienburg (E 297; M 1292). Han blev 1661 överstelöjtnant vid Skaraborgs regemente, adlades 1663 och var från 1674 till sin död överste för Bergsregementet (från 1680 Drottningens livregemente till fot och från 1694 Garnisonsregementet i Malmö) och samtidigt från 1675 kommendant i Malmö stad, där hans regemente var förlagt i garnison. Han begravdes i S:t Petri kyrka i Malmö.

Han var svärfar till generallöjtnanten Georg Lybecker (bd 24) och far till Charles M (d 1736). Denne var i fransk krigstjänst 16961702, deltog i sv tjänst i belägringen av Thorn 1703, sårades i vänstra benet i slaget vid Holowczyn 1708, blev tillfångatagen i slaget vid Poltava 1709, fördes 1710 till Sol Vytjegodsk vid Dvina och kom hem 1722, då han blev överstelöjtnant. Hans äldre bror Henrik M (16671743) deltog i några holländska sjöexpeditioner i Engelska kanalen från 1688 och i sv tjänst vid landstigningen på Själland 1700, försvaret av Stralsund 171112 och slaget vid Gadebusch 1712 samt blev tillfångatagen vid Tönnings kapitulation 1713. Efter någon tids fångenskap i Tönder i Sönderjylland flydde han sjöledes till Amsterdam, varifrån han till lands begav sig till Stralsund (M 966). Senare deltog M i norska fälttåget 1718 och fick 1719 befälet över de till Norrköpings försvar mot ryssarna sammandragna uppbådsstyrkorna. 1720 fick han överstelöjtnants karaktär. Deras äldste bror, Julius M (16571740), kom i sv krigstjänst redan 1674, deltog som page i Johan Gyllenstiernas ambassad till Danmark 1680, följde ett skepp till Portugal 1681 och deltog i kriget i Ungern 1687, landstigningen på Själland 1700, belägringen av Thorn 1703 och tåget till Sachsen 1706 samt blev svårt sårad av fyra kulor i halsen, ena axeln och bröstet i slaget vid Holowczyn 1708. Efter att ha blivit tillfångatagen i slaget vid Poltava 1709 fördes han till Kostroma vid Volga, varifrån han kom hem 1722. M fick då överstes titel. Han blev 1734 kommendant på Bohus och fick avsked 1740.

I äktenskap med en dotter till generallöjtnanten friherre Barthold de Mortaigne (bd 11) var Julius M far till kanslirådet Reinhold Gustaf M (M 1). I sitt äktenskap med en sondotter till landshövdingen friherre Anders Grelsson Lindehielm (bd 23) blev denne svärfar till v presidenten Pehr Georg Fahnehielm (bd 15) och far till stammodern för släkten Egerström (bd 12). Bland sönerna var Gustaf M (17331801), som deltog i pommerska kriget och blev överste 1790. Hans dagbok från resan till Pommern 175758, hans huvudbok 178396 och hans anteckningar i artillerivetenskap mm finns i Westinska samlingen i UUB. En annan son var amiralen Carl Wilhelm M (M 2), som blev svärfar till generallöjtnanten och statsrådet greve Axel Otto Mörner och till amiralen friherre Magnus Daniel Palmquist. På manssidan torde släkten M ha dött ut med M 2:s son Gustaf Eric M (17771828), som deltog i sjöslagen vid Högland 1788 och Ölands södra udde 1789, blev kabinettskammarherre 1809, fick överstes karaktär 1814 samt blev överste i flottorna och överadjutant hos konungen så och generaladjutant 1815.

Intet genealogiskt samband med denna släkt har kunnat dokumenteras för ett antal personer med samma namn i Östergötland och Småland, bla kh Erik Julius M (17411810) i Västra Harg, Ög, vars far, som var kornett, skrev sig Julius Modéer.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Julius Modens eller Gillis Mode: Brevsvar från Gemeentelijke Archiefdienst, Utrecht, 2 dec 1985, SBL; RR 1645 okt-dec, f 1265v, 1647 aug, f 1745v, 1648 sept, f 149, 1661 jan-april, f 419v o 570, samt 1663 nov, f 565v, Biographica M 13 b o serie II, Adelsbrev, vol 5, Sköldebrevsaml, M 1116, Likv 4:7 o 98: 25, Red:koll:s arkiv F 1:330, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 137:18, 206:17 o 214:4, E 1052 (brev till Erik Oxenstierna), mikrofilm av C L v Schantz' genealogier (i RHA), RA; Rullor 1625:5-6, 1626:3-6 o 8-9, 1632:22-23, 1635:33-36, 1636:18-23, 1637:13-17, 1638:21 o 24-26 o 1639:13-15, KrA; R Fagerlund, Kriget i Östersjöprovinserna 165561 (1979); Frälseg 1:2 (1931); H J Heyman, Mårten Pedersson Blixen-crons almanacksant:ar i UUB (PHT 1929), s 103 f; Schlegel o Klingspor; SRP 16 (1923); P vUngern-Sternberg, Ein Beitrag zur Giiter- und Fami-liengeschichte Estlands zur schwedischen Zeit (Jahrbuch fur Genealogie, Heraldik und Sphragi-stik 1909-10), s 124. Reinholdt Modeus eller Modee: RR 1661 jan-april, f 419v, o 1663 nov, f 565v, Biographica, Adelsbrev, vol 7, Sköldebrevsaml, M 662, 1116o 1292: Skr till B H v Biilow, Livonica II, vol 682: Eijefer, Likv 15:32, Red:koll:s arkiv F I: 330, Sv donationskontorets arkiv F I c: 185, Red:-kommissionens i Estland arkiv F I: 15, f 222, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 206:17 o 214:4, E 297 (skr till Adolf Johan), P Sondéns ms Militära chefer i sv armén o där anf källor, RA; Rullor 1657:7, 1658:11, 1659:13 o 1660:2 o 17, KrA; AdRP 9 (1891), s 467, o 10 (1893), s 235 o 427; E Bager, Malmöhist i sten. Beskrivn o avritn av gravstenarna i S:t Petri kyrka o på dess kyrkogård [1] (1958); E Bensow, K Skaraborgs reg:s hist, 2 (1944); W Berg, Samkar till Gbgs hist, 3 (1890); J L Garlbom, Karl X Gustav (1910); B Engström, Malmö garnison genom femhundra år (Malmö försvar genom tiderna, 1944), s 29 f; A Erlandsson, Skånska generalguvernementet 165893 (1967); Fortifik, 6:2; C Heijkenskjöld, Bergsreg:s hist (1938); A U Isberg j:r, Bilder från det gamla Malmö (1898); A U Isberg s:r, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); EJ Meck, Dagbok 1644-99 (1948); C O Nordensvan, Sv armén under senare hälften av 1600-talet (KFÅ 1923), s 29 o 47; W Ridderstad, "Gula gardet" 15261903 (1903); A A v Stiernman, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 1 (1754), s 564. Charles M: Biographica, M 1116, RA; N Herlitz, Sv papper på villospår (KFÅ 1914), s 131; Lewenhaupt; Ridderstad, a a; P Sörensson, Grefve Carl Piper o svenskarna i ryska fångenskapen (KFÅ 1912), s 19; F C v Weihe, Dagbok 1708-12 (HH 19:1, 1902), s 93, 114, 119 T; F Wemstedt, 1660-1718 (K Svea livgardes hist, 4, 1954). Henrik M: Biographica, M 966, RA; Bidr till den store nordiske Krigs Historie, 4 (1910); A Kugelberg, Biogr ant:ar om officerare med vederlikar 16191927 (K första livgrenadjärreg:s hist, 5, 1930); Lewenhaupt; Malmström; J Nordberg, Konung Carl XII:es hist, 2 (1740); G Petri, Östgöta infanterireg under Karl XI o Karl XII (K första livgrenadjärreg:s hist, 3, 1958). Julius M: M 1116, Landsh:s i Göt skr till K M:t, vol 29: 7 jan 1734, Likv 56:118, RA; Bref upplysande sv historien. Ur frih Carl Magnus Posses korrespondens (HT 1882), s 168; Heijkenskjöld, a a, s 164 o 176; Karl XII på slagfältet, 34 (1919); Lewenhaupt; A T Låstbom, Swea o Götha höfdinga-minne sedan 1720, 2 (1843); Nordberg, a a, 12 (1740); R Petres o C M Posse, Dagböcker 170209 (1921); A Pihlström, Dagbok 1708-23 (HH 18:4, 1903), s 26; Ridderstad, a a; Weihe, a a, s 63; Wernstedt, aa.-Gustaf M: M 1116, Sondén, a a, o där anf källor, RA; Broomé. Gustaf Eric M: M 1833, Sondén, a a, o där anf källor, RA; H E Charlotta, Dagbok, 89 (193942); H Börjeson, Biogr ant:ar om örlogsflottans officerare 17001799 (1942); [MJ Crusen-stolpe,] Portefeuille, 3 (1842), s 163, 165; Låstbom, a a, 1-2 (1842-43); L L v Horn, Biogr ant:ar, 3:1 (1934); Låstbom, a a, 2; VV Swalin, Bidr till Kongl Maj:ts hofs personalhist, 1 (1888). Erik Julius M: Linköpings hm, 4:2 (1925-33), s 350 f. Julius Modéer. Biografica, KrA.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Modée, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9385, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9385
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Modée, släkt, urn:sbl:9385, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se