G Conny H Molin

Född:1885-11-09 – Norra Sandsjö församling, Jönköpings län
Död:1943-09-30 – Solna församling (Bromma församling (AB-län), Stockholms län)

Operasångare, Folkskollärare


Band 25 (1985-1987), sida 638.

Meriter

Molin, Georg Conny Hjalmar, f 9 nov 1885 i Norra Sandsjö, Jönk, d 30 sept 1943 i Solna (enl db för Bromma, Sthlm). Föräldrar: byggmästaren Frans Johan M o Emilia Sophia Nilsdtr. Elev vid folkskolesem i Linköping 1 sept 02, ex där 11 juni 07, elev i sång vid musikkonservatoriet i Sthlm sept 07, elev vid operaskolan där sept 09vt 12, debuterade på K teatern 11, studier för bl a Raimond v Zur Mühlen i London, engagerad vid K teatern 15-40.

G 16 juni 1923 i Sthlm, Joh, m dansösen Lilly Fransiska Streiffert, f 18 juli 1898 där, Kungsh, d 11 juni 1975 där, Västerled, dtr till Emma Paulina Louise Liebgott (g 1913 m verkstadsägaren Gustaf Wilhelm S).

Biografi

Conny M avlade folkskollärarexamen i Linköping och blev därefter elev vid musik-konservatoriet i Sthlm, där han till 1912 studerade sång för O Lejdström (bd 22). 1911 debuterade M på K teatern som greve Luna i Trubaduren och Valentin i Faust. Efter vidare studier för R v Zur Mühlen i London var M engagerad vid stockholmsoperan under en lång följd av år. Där fick han en mycket bred repertoar omfattande såväl hjältebarytonpartier som komiska roller. Men framför allt var M en av de sista stora företrädarna för en klassisk sv sångtradition. På sin mest bekanta inspelning, en på skiva utgiven radioupptagning av en scenföreställning från stockholmsoperan 1939, framstår M i rollen som den äldre Germont i Verdis Traviata mot J Björling och H Schymberg som en fängslande exponent för ett slags belcantostil så som den utvecklats kring sekelskiftet och gör ett stilenligt porträtt i père noble-facket. Ännu vid 54 års ålder bevarade M en klangfull, varm och skickligt behandlad stämma.

I Wagner-repertoaren sjöng M bl a Wolfram i Tannhäuser, Kurwenal i Tristan och Isolde, Kothner i Mästersångarna, Fasolt i Rhenguldet, Gunther i Ragnarök, Amfortas i Parsifal och t o m Wotan i Valkyrian. Men Wagnerfacket tangerade gränsen för hans område, och det var mer som s k kavaljerbaryton inom fransk, italiensk och sv repertoar som röstens kraftiga mellanläge, säkra höjdtoner och relativa rörlighet kom bäst till sin rätt. M sjöng Verdis Macbeth och Falstaff, Capulet i Romeo och Julia och Escamillo i Carmen men hade också framgång som Peterson-Bergers grubblande viking Arnljot.

I sv verk kreerade M bl a titelrollen i Atterbergs Harvard Harpolekare, kaptenen i Rosenbergs Marionetter, Lennart Sporre i Peterson-Bergers Domedagsprofeterna och Bengt Månesköld i de Frumeries Singoalla. Han var också den förste som på stockholmsoperan framställde bl a Faninal i Rosenkavaljeren, Marcel i Manteln, forskarlen i Kronbruden, Ramiro i Señorans visittimme, prästen i Katerina Ismailova och gudfar i Marknaden i Sorotjinsk en mångfald olika karaktärer i en repertoar som inkluderade för tiden mycket moderna verk men också operettroller som Mars i Orfeus i underjorden.

M var en av de viktigaste sv operasångarna i sin generation och en stöttepelare i K teaterns ensemble. I en opera som Verdis Aida sjöng han t ex inte bara barytonrollen Amonasro utan också Faraos och översteprästen Ramfis' baspartier och han tycks under flera decennier ha varit en tillgång i barytonfacket trots att man där samtidigt förfogade över först John Forsell och Martin Oscar, senare Åke Wallgren, Carl Richter, Josef Herou m fl framstående artister. Att M inte gjorde någon internationell karriär berodde snarare på dåtida förhållanden inom operavärlden än på bristande förmåga hos sångaren.

Författare

Stefan Johansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: A Hirsch, CM död (SvD 1 okt 1943); nekr över M (S-T 1 okt 1943); Sv konstnärer inom teaterns, musikens o filmens värld (1943)-Väd 1941.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Conny H Molin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9423, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Johansson), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9423
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Conny H Molin, urn:sbl:9423, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Johansson), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se