Meriter

Montell, Karl Gösta, f 7 nov 1899 i Pajala, Nb, d 2 jan 1975 i Sthlm, Osc. Föräldrar: jägmästaren Arvid M o Emma Lovisa Rosenius. Studentex vid h latinlärov på Norrmalm i Sthlm 13 maj 18, inskr vid StH sept 18, assistent vid jubileumsutställn i Gbg april 20–sept 23, inskr vid GH 10 febr 21, amanuens vid Gbg.s museums etnografiska avd april 24, FK vid GH 15 dec 25, tf intendent o eo amanuens vid Gbgs museum 1 juli 26–30 sept 29, deltog i NordM:s hantverkshist undersökmar 26-29, FL vid GH 31 jan 27, disp där 29 maj 29, etnografi S Hedins exp i Kina, spec Inre Mongoliet, sept 29–april 33, FD vid GH 12 sept 31, periodvis anställd vid statens etnografiska museum 1 april 33–38, medlem av museets exp till Mexiko 20 sept 34–14 juni 36, doc i allm o jämförande etnografi vid StH (SU från 60) 23 dec 36, amanuens vid statens etnografiska museum 1 juli 38, eo assistent där 1 juli 48, eo intendent där 1 juli 53, förest för Sven Hedins stiftelse 53–69, intendent vid statens etnografiska museum 15 okt (tilltr 1 nov) 54–66, forskn:resor i Mexiko o Guatemala 57. – Ogift.

Biografi

Efter en kortare tids provtjänstgöring vid NordM antogs Gösta M i april 1920 som assistent vid Hantverks- och allmogeavdelningarna vid Jubileumsutställningen i Gbg och genomgick alla västsv museer och katalogiserade stora delar av dessas samlingar. Vidare företog han ett stort antal resor på landsbygden i och för insamlande av hantverkshistoriska och mera allmänt kulturhistoriska föremål. Han biträdde också vid själva ordnandet och monterandet av materialet i nämnda avdelningar av Jubileumsutställningen och deltog i författandet av de tryckta vägledningarna för allmänheten.

1924–26 var M anställd mellan fyra och sex månader varje år vid Gbgs museums etnografiska avdelning för katalogiseringsarbeten samt för montering av sydamerikanska arkeologiska och etnografiska samlingar. Han antogs därefter som eo amanuens vid nämnda avdelning och förordnades samtidigt att uppehålla föreståndarskapet där under E Nordenskiölds frånvaro. Han kvarstod sedan som amanuens till 1929, då han inträdde i Hedinexpeditionens tjänst i Asien.

Under de närmast följande åren var M engagerad av Hedin som ledare för de etnografiska undersökningarna och insamlingsarbetena i norra Kina, särskilt Inre Mongoliet, vilka företogs i samband med den stora sk Hedinexpeditionen, vars officiella beteckning var Den vetenskapliga expeditionen till Kinas nordvästra provinser under ledning av dr Sven Hedin (1927–33) o med en fortsättning i den s k bilexpeditionen 1933– 35). Under den nära tre år långa vistelsen i Ostasien var M ungefär åtta månader i Inre Mongoliet, huvudsakligen på resande fot, varvid den längsta och viktigaste resan var till flodoasen Edsen-gol. Området var intressant genom att det var relativt litet berört av han-kinesisk kultur, och under cirka 1 1/2 månads tid studerades här speciellt torgut-stammens liv. Samlingen härifrån, som liksom själva de etnografiska studierna möjliggjordes genom ett nära samarbete med G Söderbom (som växt upp i Inre Mongoliet och vistats i Edsen-gol en tid förut) är av särskilt vetenskapligt värde genom den dokumenterade relationen mellan samlingarna och en socialt och kulturellt väldefinierad miljö. Forskningen i Inre Mongoliet och andra delar av norra Kina ägnades många olika sidor av mongolernas och hankinesernas dagliga liv, folkseder, hantverk, lantbruk, etc men koncentrerades ändå i första hand till studiet av den tibeto-mongoliska s k lamaistiska buddhismens kult, tempelbyggnader osv. Härigenom förverkligades en av Hedins planer som han haft alltsedan han under sina ensamexpeditioner kring sekelskiftet i Centralasien sett denna färgstarka, emotionellt och intellektuellt så rika religion hotas av förfall och undergång. Han avsåg att dokumentera lamaismen innan det var för sent och lyckades övertala en svenskamerikansk industriman Vincent Bendix i Chicago att finansiera framförallt de religionshistoriska undersökningarna och insamlingarna i samband med Sv-kinesiska expeditionen. M lyckades även förvalta donationen så väl att den också räckte till de ovannämnda etnografiska insatserna, vilket visade en förmåga av ekonomisk och administrativ natur som senare i hans arbete som museiman skulle bli till stor fördel för såväl Hedinexpeditionens fortsatta verksamhet i Sverige som för Etnografiska museet. De omfattande samlingarna distribuerades till dåvarande statens etnografiska museum, Gbgs museum och till Bendix' organisation i Chicago The Archaeological Trust. Under jan 1932 visades en del av stockholmssamlingarna första gången för allmänheten i Liljevalchs konsthall för att sedan i än större utsträckning visas i Etnografiska museet 1938–1968. M svarade för ordnandet av samlingarna i magasin och utställning, och materialet var så pedagogiskt organiserat att det blev ett internationellt högt uppskattat och ofta utnyttjat forskningsmaterial, samtidigt som den stora allmänheten fått ökade kunskaper om Öst- och Centralasiens kulturer och samhällsformer (från 1988 kommer betydande delar av motsvarande samlingar från Centralasien att ånyo utställas).

Vinterhalvåret 1934–35 var M deltagare i den av statens etnografiska museum utskickade expeditionen till Mexiko under ledning av dåvarande docenten och museiassistenten S Linné. Expeditionens huvuduppgift var arkeologiska forskningar, och tre större grävningsföretag genomfördes: i Chalchicomula-distriktet nära Orizabavulkanen, i Teotihuacan i Mexikodalen och i Calpulalpan i staten Tlaxcala. Mycket stora samlingar hopbragtes från dessa lokaler och från en mängd andra platser av arkeologiskt intresse. Vid sidan av de arkeologiska arbetena utfördes etnografiska undersökningar, varvid särskild uppmärksamhet ägnades relikter av fornindianskt ursprung i den moderna indiankulturen.

I dec 1936 förordnades M som docent i allmän och jämförande etnografi vid StH. Året därpå började han hålla föreläsningar om han-kinesisk och centralasiatisk kultur, mer eller mindre baserade på hedinexpeditionens samlingar. De senare hade då börjat visas för allmänheten, allteftersom utställningssalar iordningställdes i de nya lokaler på Djurgården dit museet flyttat stegvis under 1930-talet.

Vid Etnografiska museet var M, efter de inledande årens mera tillfälliga och periodvisa anställningar, från 1938 amanuens, från 1948 assistent och slutligen 1953 intendent. I sak var dock arbetsuppgifterna och positionen inom museets organisation hela tiden i stort sett desamma. M:s verksamhet beskrevs i årsrapporterna oförändrat som "löpande göromål", vård av samlingarna, katalogisering, skötsel av museets interna bokföring, planering av eller biträdande vid ordnandet av utställningar".

De praktiska arbetsuppgifterna av olika slag förhindrade säkert att M utgav ett större sammanfattande verk om hedinexpeditionens etnografiska resultat. Hans omfattande vetenskapliga författarskap i form av artiklar, tillsammans med hans stora officiella rapport från hedinexpeditionens etnografiska och religionshistoriska verksamhet och ett par populärvetenskapliga böcker ger ändå en rikt varierad och grundlig kunskap om kulturförhållandena i framförallt Kinas centralasiatiska områden. Den nimbus som kommit att omge de s k Hedinsamlingarna i Etnografiska museet både i den sv allmänhetens uppfattning och internationellt i den lärda världen är i stor utsträckning M:s förtjänst.

M var från 1953 föreståndare för den så bildade Sven Hedins stiftelse, som bl a svarade för den fortsatta bearbetningen och publiceringen av hedinexpeditionens material. Han uppehöll denna befattning till våren 1969, ett par år efter pensioneringen från museet.

Författare

Bo Sommarström

Arkivuppgifter

M:s arkiv (innehållande anteckn:ar om museiverksamheten, brev till M o ms) i statens etnografiska museum. Brev från M (275 st till S Hedin) i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Från Brasiliens indianer i forntid och nutid. C. Nimuendajus arkeol o etnogr forskningar. Gbg 1925. 15 s, 1 karta. [Undert G. M-ll o S. L-é (Linné).] (Etnografiska avdelningen, Göteborgs museum.) – Le vrai poncho, son origine postcolombienne (Journal de la Société des amé-ricanistes de Paris, Nouvelle serie, T 17, Paris 1925, 4:o, s 173–183). – An archeological collec-tion from the Rio Loa Valley, Atacama. With notes on the excavation by C Rayem. [Rubr.] Oslo 1926 [omsl]. 46 s. (Oslo etnografiske museums skrifter bd 5 h 1 [omsl].) – Den fornperuanska keramiken (Konstrevy [omsl; utg av Sv-fr konstgalleriet,] 1928, Sthlm, 4:o, s 133-139). – Dress and ornaments in ancient Peru. Archaeological and histo-rical studies. [Akad avh.] Gbg 1929. VI, 262 s, 2 pl-bl. – Från tält och tempel i Fjärran Östern. Utställn av Hedin-expeditionens religionshist samlingar ... Vägledn. Liljevalchs konsthall, Stockholmjan 1932. Sthlm 1932. 45 s, 16 pl-bl. [S 33–35 av D Hummel.] — The Chinese Lama temple, Potala ofjehol. Exhibition of historical and ethno- graphical collections made by dr. G Montell, and donated by V Bendix. Chicago [1932]. 64 s. [Föret; tills med S Hedin.] (A Century of progress, exhibi-tion, Chicago.) [Senare utg:] New York [1939]. 4:o. 65 s. (New York World's fair 1939.) -Våra vänner på stäppen. Genom Mongoliet till torgoterna vid Etsingol. Sthlm 1934. 239 s. Overs: Durch die Steppen der Mongolei. Stuttgart [1938]. 175 s, 13 pl-bl. Mongol pusztåkon keresztiil. [Budapest 1940.] 140 s, 8 pl-bl. – Malerkunsten i de lamaistiske Templer (Tilskueren, Maanedsskrift, Aarg 51, 1934, Khvn, Halvbd 2, s 35-43). – The Lama temple Potala of Jehol. Plan of the monastery-ground (Hyllningsskrift tillägnad Sven Hedin ... 19 febr. 1935. I serie med Geografiska annaler ... årg 17, 1935, Sthlm 1935, 4:o, s 175-184). – Ethnographische Forschung (Petermanns Mitteilungen aus Justus Perthes' geographischer Anstalt, Jahrg 81, 1935, Gotha, 4:o, s 294 f). - Sven Hedin^ archaeological collections from Khotan. [1]–2 (The Museum of Far Eastern antiquities (Ostasiatiska samlingarna), Stockholm, Bulletin, n:o 7, Sthlm 1935-36, 4:o, s 145–221, 20 pl-bl, o 10, 1938, s 83-113, 10 pl-bl). - Mexikanskt. Indianliv i forntid o nutid. Sthlm 1936. 217 s, 24 pl-bl. - Om brännvinstillverkning i Mongoliet (Svenska bryggareföreningens månadsblad, årg 52, 1937, Sthlm, s 359–367). – Mongol life and a journey to Etsingol (Journal of the Royal Central Asian society, vol. 24, 1937, London, s 605-623, 1 pl; Repr ... Vaduz (tr Wiesbaden) 1964). — Yung Ho Kung. Det kejserliga Lamatemplet i Peking (Nordisk familjeboks månadskrönika, årg 2, 1939, Sthlm, 4:o, s 107–111, 1 pl-bl). – J Prip-Maller: Chinese Buddhist monasteries [recension] (Geografisk Tidsskrift, Bd 42, Khvn 1939, s 50-58). – The Torguts of Etsin-gol (The Journal of the Royal anthropological institute of Great Britain and Ire-land, vol 70, 1940, London, 4:o, s 77–92, 1 pl). – Appendix. Spinning tools and spinning methods in Asia (Reports from the scientific expedition to the north-western provinces of China under the leader-ship of dr. Sven Hedin – the Sino-Swedish expedition, Publication 15 = 7. Archaeology, 2. V Sylwan, Woolen textiles of the Lou-lan people, Sthlm 1941, 4:o, s 109–125). – Bland gudar och vanliga människor. Minnen från lyckliga år i Peking. Sthlm 1942. 173 s, 24 pl-bl. Övers: Unter Göttern und Menschen. Leipzig 1948. 201 s, 24 pl-bl. - Karoliner och kineser (KFÅ, 1943, Sthlm, s 125–148). – En gudaverkstad i Peking (Statens hantverksinstituts årsbok Hantverk och kultur, 1943, Sthlm 1944, s 83–92). – As ethnographer in China and Mongolia 1929-1932 (Reports ..., Publ 26 = History of the expedition in Asia 1927–1935, p 4. F Bergman, G Bexell, B Bohlin o G M, General reports of travels and field-work, Sthlm (tr Gbg) 1945, 4:o, s 327–449, 1 karta). – [Nordasien.] Från tundrornas, skogarnas, stäppernas folk (Primitiv konst ... Red S Linné o G M, Sthlm (tr Malmö) 1947, 4:o, s 45–65). – Mongoliet (Världens länder och folk efter andra världskriget, Natur o kulturs illustr världshist, bd 1-3, [Sthlm] 1947–48, 4:o, s 1483-95 [i bd 2, 1948]. – Introduction (Reports ..., Publ 32 = 7. Archaeology, 6. V Sylwan, Investigation of silk from Edsen-gol and Lop- -nor and a survey of wool and vegetable materials, Sthlm (tr Gbg) 1949, 4:o, s 5-11). – Ur den kinesiska sedelns tusenåriga historia (Nordisk numismatisk unions medlemsblad, 1949, Khvn ..., s 114–118). – Hantverk och hantverksgator i Peking (Hantverk och kultur, 1950, Sthlm 1951, s 54–63). – Amerikansk konst före Amerikas upptäckt (Konstrevy, 1951, s 118-123). - Mexikansk forntid (ibid, 1952, s 163-175). - F. A. Larson från Tillberga, hertig av Mongoliet – en färgstark svensk (F[rans] A[ugust] Larson, Bland vargar och rövare i Mongoliet, Upps 1952, s 119–127). – Sven Hedin utställningen. Anordnad av Sven Hedins stiftelse. [Omsl: Sven Hedin-utställningen 1954. Katalog.] Sthlm 1954. 81 s, 12 pl-bl. (Liljevalchs konsthall, Katalog n:r 209.) – Sven Hedin the explorer (Geografiska annaler, 36, 1954, s 1–8; även sep). – Stad i öknen [om Hedin o Lou-lan] (Hörde Nii årg 7, 1954, Sthlm, s 509–518). – Från "fältsjukans" dagar [1808-09] (Norrbotten, årsbok, 1957, Luleå, s 81–87). – Gudar och gastar. Kring ett tibetanskt tempelhänge på Etnografiska museet i Stockholm (Vi, årg 44, 1957, Sthlm, 4:o, nr 22, s 12 f). – Kineserna kom först (Dasdalus, Tekniska museets årsbok, 1958, Sthlm, s 91–104). – Sven Hedins stiftelse de första fem åren. [Omsl.] Sthlm 1957. 8 s, 12 pl-bl. [Undert.] – Etnografisk vandringsutställning (Svenska museer, Tidskr utg av Svenska museimannafören, årg 30, 1961, Sthlm, 4:o, nr 1, s 19 0- – Sven Hedin's mapping in Asia (The Bulletin of the Geological institutions of the University of Uppsala, vol 40, Upps 1961, s 479–489). – Sven Hedins stiftelse 1958-1962. Sthlm 1962 [omsl]. 16 s. [Undert.] – Äventyr i ökenland [intervju av G Blomberg] (Svenska journalen, årg 39, 1963, Sthlm, 4:o, nr 13, s 8 f, 44, 49). - Sven Hedin and the Panchen-Lama (Reports ..., Publ 46 = 8. Ethnography, 10. T Schmid, Saviours of mankind, 2, Panchen Lamas and former incar-nations of Amitäyus, Sthlm 1964, 4:o, s 91-103). – Medarb ibid, Publ 18 = 8:1. F D Lessing, Yung--ho-kung, an iconography of the Lamaist cathedral in Peking with notes on Lamaist mythology and cult, in collaboration with G M, vol 1, Sthlm (tr Gbg) 1942, 4:o, XX, 179 s, XXXII pl, 1 karta; illustrerat med foto bla S Hedin, Jehol, kejsarstaden, skildringar från de stora mandschukejsar-nas hov, Sthlm 1931, övers Khvn 1933, London 1932, Leipzig 1932; bidrag i Ymer 1927, 1934–35, 1951; Sthlm 1928–51, Jorden runt 1932-33, 1935, Sthlm, 4:o, Ethnos 1936–42, 1944, 1948, 1950, 1952, 1954, 1957, 1961–62, 1965, Sthlm.

Redigerat: S Hedin, På svensk mark. Resor o minnen. Sthlm 1944. 4:o. 296 s. – Primitiv konst. Konst o konsthantverk hos primitiva folk. Sthlm (tr Malmö) 1947. 4:o. 467 s, 12 pl-bl. (Tills med S Linné; Statens etnogr museum – Etnogr museet, Göteborg.) – S Hedin, Karavan och tarantass. Med hästar genom Asien. Sthlm 1953. 4:o. 286 s. – The Museum of national antiquities, Statens historiska museum. A briefillustr guide. Sthlm 1953. 61 s. – S Hedin, Från pol till pol. Sthlm 1955. 202 s, 1 karta. (Saga, 274.) [Utg för ungdom, med förord.] – Sven Hedin som tecknare. Till hundraårsminnet av Sven Hedins födelse. Under medv av G M o F Holmér. Sthlm 1964. Fol. 61 s, (128) pl-s. Övers: Sven Hedin as artist, Sthlm 1964, 62 s, (128) pl-s; Mein Leben als Zeichner, Wiesbaden (tr Sthlm) 1965, 47 s, (128) pl-s; Hedin sobyöga shu, Tokyo 1980, 53 s, (128) pl-s. – Redigerat Reports from the scientific expeditions to the north-western provinces of China ... 1936-67.

Källor och litteratur

Källor o litt: M-meritförteckn:ar, S Hedins stiftelses arkiv o ED:s konseljakter 16 okt 1954, nr 23, RA. E Adelsköld, StH:s matr 1928–1950 (1984); B Gyllensvärd, G M (Ethnos 42:3–4, 44:1–2); B Sommarström, G M död (DN 9 jan 1975); dens, G M (SvD 10 jan 1975).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Gösta Montell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9467, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Sommarström), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9467
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Gösta Montell, urn:sbl:9467, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Sommarström), hämtad 2024-04-24.