K Elis Mossberg

Född:1881-11-21 – Färnebo församling, Värmlands län (i Persberg)
Död:1941-07-06 – Ludvika församling, Dalarnas län

Industriidkare, Gruvingenjör


Band 25 (1985-1987), sida 750.

Meriter

2 Mossberg, Karl Elis, bror till M 1, f 21 nov 1881 i Persberg, Färnebo, Värml, d 6 juli 1941 i Ludvika. Mogenhetsex vid h a l i Karlstad 23 maj 99, elev vid KTH 15 sept 00, avgångsex från fackavd för bergsvetensk där 11 nov 04, auskultant o eo tjänsteman i kommerskoll 11 nov 04, gruvmätare o gruvingenjör vid Grängesbergs gemensamma förvalta 0512, konsulterande ingenjör i Ludvika från 12, led av styr i Mellansv gruvförb från 16, VD i ab Järnmalm, Ludvika, 1720, innehade tekn o ekon ledn:uppg:er i Fosdalens Bergverks A/S från 19 samt i A/S Nordiske Gru-bekompagni o Øgsfjordens Malmfelter A/S, alla i Norge, VD i Ställbergs grufveab, Bångbro, Ljusnarsberg, Ör, från 26, i Dahlkarlshytte ab, Ludvika, från juli 33, i Stripa odalgruva (från 39 Stripa gruvab), Guldsmedshyttan, Ör, från 34, i Ingelsgruve ab, Lindesberg, från nov 37, i Idkerbergets grufab, Ludvika, från nov 39.

G 6 mars 1908 i Norrköping, Hedvig, m Signhild Fogelqvist, f 12 aug 1883 där, ibid, d 21 sept 1942 i Ludvika, dtr till prosten Johan Peter F o Teodolinda (Linda) Corona Salvén samt syster till Torsten F (bd 16).

Biografi

Uppvuxen i gruvdisponenthemmet i Persberg i centrum av Värmlands bergslag måste Elis M ha funnit en yrkesverksamhet inom den framåtgående sv gruvindustrin naturlig. Efter studier vid KTH utexaminerades han som bergsingenjör. Ett kort mellanspel i statstjänst följdes av anställning som gruvmätare och senare gruvingenjör vid det stora Grängesbergsfältet, av allt att döma delvis på faderns rekommendationer.

Grängesbergsbolaget befann sig vid sekelskiftet i en starkt expansiv fas, baserad på de nya möjligheterna att utnyttja fosforrik malm men också på den allmänt uppåtgående trenden for sv järnmalmsexport under 1890-talet. Malmexporten krävde samtidigt en effektivare brytningsteknik. Underjordsbrytning påbörjades 1901, och M:s verksamhet i Grängesberg sammanföll till stor del med en period av intensiv försöksverksamhet efter bl a amerikanska modeller. M fick göra ett längre studiebesök i USA och torde också ha medverkat till genomförandet av den s k skivrasbrytning som i större skala påbörjades 191112. Exportfältets starka utveckling under dessa år nödvändiggjorde också förbättringar av borrningsteknik och transportanordningar.

Stenkolsfyndigheterna på Spetsbergen, som på allvar exploaterats 1905 av amerikanska intressen, hade dragit till sig även sv uppmärksamhet. En första orienterande expedition hade genomförts sommaren 1910 av Jernkontoret men med Grängesbergs bolaget i bakgrunden som tung finansiär. I den andra expeditionen följande sommar, med det för ändamålet nybildade ab Isfjorden-Belsund som huvudman, påbörjades provbrytningar vid Braganzabukten. M medföljde då som teknisk chef. Kort efter hemkomsten lämnade han Grängesbergsbolaget och startade egen konsulterande verksamhet med säte i Ludvika.

Som konsult arbetade M på ett ovanligt aktivt och auktoritativt sätt. Ett faktiskt ledarskap för ett flertal gruvföretag i Ludvika med omnejd övergick i många fall senare till en även formell chefsställning. Förmågan till effektiv sanering och utveckling av tidigare små och orationellt skötta gruvbolag gav de mest övertygande resultaten i Stripa och Ställberg.

På samma drivande sätt lyckades M under mellankrigsåren arbeta upp nya exportmarknader i Europa och i någon mån USA för den mellansv malmen. Trots depressionsåren i 1930-talets början introducerade han samtidigt stripa- och ställbergsmalm på de franska och belgiska marknaderna.

Ganska snart utsträckte M sin konsultverksamhet även till övriga Norden, speciellt Norge. Malmfyndigheterna i Fosdalen nära Trondheim var, när efterkrigsdepressionen inträffade, ännu rätt nyupptäckta och bedömdes ha en osäker framtid. 1918 hade M knutits till gruvbolaget och lyckades redan följande år medverka till att nytt kapital tillfördes genom ab Sv finansinstitutet. Fram till sin död kom M att i praktiken bli teknisk och ekonomisk ledare, under vilken tid produktionen sjudubblades och verket utvecklades till ett av Norges ledande gruvföretag. M beviljades också dispens att som utländsk medborgare verka som styrelseordförande.

Våren 1916 grundades Mellansv gruvförbundet som ett yrkesförbund inom SAF och delvis som en reaktion från de mindre exportgruvorna mot det dominerande Grängesbergsbolaget. M deltog aktivt vid konstituerandet och kvarstod därefter i styrelsen fram till sin död. Hans egna gruvföretag ansågs mycket välskötta och synes inte ha drabbats av några allvarliga arbetskonflikter.

Sin kapacitet som tekniker utnyttjade M främst till framåtsyftande praktiska försök, bl a med högtrycksborrning först i Hill-ängsgruvan utanför Ludvika och hydrauliska luftmagasin. Han intresserade sig också speciellt för gruvornas transportproblem över och underjord, även detta sannolikt med de tidiga erfarenheterna från Grängesbergs exportfält som grund. Mestadels sin egen överingenjör i de gruvbolag som han i olika former fick ansvar för genomdrev han en ytterligt snabb mekanisering med de mest framträdande resultaten i Stripa och Fosdalen. Hans främsta styrka synes ha legat i förmågan till överblick, tekniskt förutseende och effektiv marknadsföring, varvid han genomgående lät tekniken underordnas affärsmässiga överväganden.

Sin omfattande verksamhet kunde M väsentligen bedriva från kontoret i Ludvika, vars snabba expansion och ställning som gruvcentrum befästes genom stadsrättigheter 1919. Först under de allra sista åren nedsattes hans ovanligt stora arbetsförmåga av sjukdom.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om kompressorer och bergborrmaskiner. Stipendiatberättelse (JKA, Bihang, årg 8, 1907, Sthlm, s 593-633). Maskinborrningens utveckling i Sverige under de senaste åren (ibid, 11, 1910, s 80104; även sep, 25 s). Bergborrmaskinen "Dux" (ibid, 12, 1911, s 581586). Några erfarenheter om vattenundanhållningen vid grufvor. Föredrag (JKA, årg 66, 1911, Sthlm, s 494523; jämte diskussion även sep, 30 s). [Skriftligt anförande till diskussion efter föredr av G G Bring 31 maj 1912] (ibid, 67, 1912, s 450452).

Översatt: W Kelly, Uppvärmning af dynamit medelst elektricitet i förrådsrum nere i grufvan (JKA, Bihang, 7, 1906, s 296300; även sep, 7 s).

Källor och litteratur

Källor o litt: Fosdalens bergverk 19061956. Gruvedriften i Malm gjennom 50 år (1956); A Hoel, Svalbard. Svalbards historie 15961965, 2 (1966); B Högbom, Spetsbergens koltillgångar (JKA 1914, s 154 IT); G Indebetou, Bergshögsk:s elever under dess första 100-årsperiod (1919); N Meinander, Gränges. En krönika om sv järnmalm (1968); B Stein, E M (Dödsrunor utg av Sancte Örjens Gille, saml 14, 1942); H Sundholm, Mellansv gruvförb 19161941 (1941); SvTeknF. Nekr:er över M i Dala-demokraten 7 juli, Ludvika tidn juli o TT 19 juli 1941.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Elis Mossberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9522, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9522
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Elis Mossberg, urn:sbl:9522, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se