Munck, släkt



Band 25 (1985-1987), sida 764.

Biografi

Munck, släkt, härstammande från Anders M (d mellan 1631 o 1634), vars patronymikon var Jonsson (FRA). Han uppgavs (AdRP) vara kommen från Danmark men förde ett helt annat vapen (Ruuth; E 662) än de sex danska adliga ätterna med samma släktnamn (DAA). M var i tjänst hos ryttmästaren och ståthållaren i Reval Anders Larsson (bd 1) till Botila åtminstone 160409 (Ramsay). Enligt ett brev från 1612 (RR) hade han genom sitt äktenskap med en prästdotter från Somero i Tavastland (Cederberg) kommit i besittning av skattejord i Hirsjärvi i denna socken. Hirsjärvi namnes som hans sätesgård 1628, då han av Gustav II Adolf fick Ramelshof eller Doctormoise i Arrasch socken i Livland (Red:koll:s arkiv). Enligt 1612 års brev var M ryttare under Jakob De la Gardie (bd 10) i Novgorod, där han 1614 (RR) och 1617 (Ramsay) kallas proviantmästare. Möjligen är han identisk med en 1614 (KrA) nämnd kompanichef Andreas M "von Kopenhaghen". 1615 (RR) tituleras M hövitsman, och åtminstone 162431 (E 662) var han Axel Oxenstiernas hauptman på det till denne donerade Wolmar i Livland. 1626 och 1628 kallas han kapten (Red:koll:s arkiv).

Hans son (RR 1634) Anders Af (d 1681 enl Lagus) uppgav 1678 (M 1349), att han varit i sv krigstjänst i 47 år, vilket skulle innebära, att han börjat sin krigarbana redan 1631. Han nämnes som löjtnant från 1633, blev kapten 1637 och deltog i trettioåriga kriget (E 8423), varunder han 1641 slog ihjäl två män ur Stralsunds borgarvakt. Detta synes ha medfört, att M måste ta avsked, men redan 1643 nämnes han som major vid Österbottens regemente, vars överstelöjtnant han blev 1646. 1649 adlades han och fick en munk mellan tre rosor i vapnet. Under förberedelserna för kriget mot Polen beordrades M i april 1655 att med största delen av de i Österbotten kvarvarande delarna av regementet marschera till Narva. I början av 1657 sände Magnus Gabriel De la Gardie (bd 10) honom till Finland for att hämta förstärkningar till den baltiska krigsskådeplatsen (Lappalainen). Så blev M överste för regementet, men då efter Roskildefreden den nya sv besittningen Trondheims län skulle uppsätta ett kavalleri- och två infanteriregementen, blev han 1658 i stället överste för det ena av de senare. Efter att ha inställt sig där tågade han på hösten s å med regementet genom Jämtland till Sundsvall, varifrån han jämte detsamma via Oregrund och Furusund överskeppades till Reval och marscherade till Mitau för Robert Douglas' ockupation av Kurland. Sedan detta regemente genom rymningar och sjukdomar praktiskt taget upphört att existera, var M 166178 överste för Viborgs östra (Karelens) infanteriregemente. Hans sätesgårdar var det förutnämnda Hirsjärvi (AdRP) och det likaledes från fadern ärvda Palikais eller Palikainen, även kallat Sommarnäs, också i Somero socken i Tavastland. Där lät M:s änka uppföra ett kapell, kring vilket senare bildades en särskild kapellförsamling, numera Somerniemi socken. Hans adliga ätt utdog på manssidan med honom själv, eftersom han överlevde sina söner, men en av hans döttrar blev stammor för de i Finlands senare historia kända medlemmarna av ätten Jägerhorn af Spurila (bd 20).

M:s bror Johan M (d 1639) namnes som fänrik från 1629, som löjtnant från 1634 och som ryttmästare från 1635 och stupade i Tyskland. Denne var far till kaptenen Anders M (163875), som förgäves sökte bli inbegripen i sin farbrors adelskap. Till riksdagen 173839 utfärdade emellertid hans sonsons son fältväbeln Lorentz Anders Af (171271) en fullmakt att representera översten Anders M:s i själva verket utslocknade ätt (nr 468). Sannolikt har detta förorsakat protester, ty vid riksdagen 175556 representerade Lorentz Anders M:s yngre bror kvartermästaren, sedermera ryttmästaren Claes Adam M (1732-93) i stället den 1585 adlade ätten med samma namn (nr 130; ovan s 762), dock efter tvist med denna ätts siste medlem, majoren Hans Jacob M (X 18; Sallander som feltolkat Claes Adams initialer). På riksdagarna 176566, 176970 och 177172 representerades den senare ätten av en tredje bror, sedermera överstelöjtnanten vid Savolax regemente Anders Eric M (172079). Denna upprepade felaktiga representation kunde äga rum, enär genealogerna Jonas Bång och Anders Anton von Stiernman upprättat genealogier den senares publicerad i vilka den ovannämnde ryttmästaren Johan M förväxlats (Ramsay 1903) med den med honom ej befryndade vicepresidenten med samma namn, som varit sonson till den 1585 adlade och farfar till Hans Jacob M (s 763).

Anders Eric M, som blivit lindrigt sårad i huvudet i slaget vid Villmanstrand 1741, var svärfar till generalmajor Carl Gustaf Ehrnrooth (bd 12) och far till sedermera presidenten Adolph Fredric M (M 1), som blev friherre och greve 1788. Adolph M:s yngre bror Otto Magnus M (17641853) blev ridpage hos konungen 1775, kammarjunkare 1784 och friherre samtidigt som sina bröder 1788 (för friherrebrevets antedatering till 1778 se Nordin och Odhner). Senare blev han kavaljer hos kronprinsen 1789 och hovmarskalk i survivance 1793, och 1794 gifte han sig med en dotter till kommerserådet Christian Hebbe (bd 18, s 364 f). 1795 sändes M till Schwerin för att skaffa information om Lovisa Charlotta av Mecklenburg-Schwerin som eventuell blivande gemål åt den unge Gustav IV Adolf. Han var ståthållare på Sthlms slott 17941810, hovmarskalk hos änkedrottningen 179598, chef för hovekonomin 180409 och l:e hovmarskalk 180511. Jämsides med hovkarriären befordrades M som militär och var 180510 överste i armén. Sedan han på grund av slösaktighet (H E Charlotta, 8, s 724) skilts från sina befattningar som ekonomichef och ståthållare, begav han sig till Finland och blev 1811 hovmästare vid ryska hovet. 1814 kom M till den avsatte Gustav IV Adolfs fd gemål drottning Fredrika (bd 16) i Karlsruhe i Baden, där han blev chef för hennes hovförvaltning. Ej heller här visade han sig emellertid som någon god ekonom, men han torde ha spelat en roll i det politiska intrigspelet mot Karl XIV Johan. Efter drottningens död 1826 tog M avsked, men han fick underhåll av hennes barn och dog i Karlsruhe.

Hans äldre bror Johan Hindric M (17481817) befordrades till överstelöjtnant 1785 och blev liksom sina bröder friherre 1788 (jfr ovan). Han deltog i finska kriget 178890 och var 17901810 landshövding i Nylands och Tavastehus län. Son till honom var generalen och vicekanslern för universitetet i Helsingfors Johan Reinhold M (17951865) på Erkylä i Hausjärvi i Tavastland. Den friherrliga släktgrenen utslocknade med dennes sondotter Ruth Margareta M (18861976), känd som sjuksköterska vid den finländska jägarbataljonen i Tyskland under l:a världskriget och verksam som sådan ännu under vinterkriget 193940.

M l:s kusin Claes Johan M (1764-1839) på det sedan stamfadern ärvda Hirsjärvi deltog i kriget 178890, blev tillfångatagen av ryssarna 1808, fick överstes avsked 1813 med ett till 1810 antedaterat (M 1118) brev och immatrikulerades på Finlands riddarhus 1818. En annan kusin en son till den förutnämnde Lorentz Anders M blev farfars far till den finländske generalmajoren Lennart Frithiqf M (18521941), som var farfars far till släktens ende nuvarande representant i Sverige.

En syssling till M l:s far var far till Carl Johan M (17581815) på Ihamäki i Somero socken i Tavastland, som i holländsk tjänst blev tillfångatagen av engelsmännen vid deras erövring av ön Saint Eustache i Västindien 1781 och senare deltog i sjöslaget vid Svensksund 1789 och finska kriget 180809 samt fick överstelöjtnants avsked 1810. I två äktenskap hade han sammanlagt 15 barn, av vilka 13, därav 6 söner, överlevde honom. Sonen Ernst Fredric Victor M (17911873) utmärkte sig i striden vid Sävar 1809 och deltog senare i slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig 1813 samt det norska fälttåget 1814. Han blev 1853 överste i armén och 1854 postinspektor i Karlstad. Smärre rester av M:s arkiv finns i NordM och UUB. Han var svärfar till hovfotografen Gösta Florman (bd 16, s 217), och hans son var i äktenskap med en dotter till latinprofessorn Per Petersson svärfar till Ebbe Lieberath (bd 22).

Ernst Fredric Victor M:s halvbror Bror Gustaf Reinhold M (17991881) var 184958 överste för Göta artilleriregemente och var i äktenskap med en dotter till justitierådet Johan Henric Peterson svärfar till överste Fredrik Kugelberg (bd 21, s 661) och far till Carl Bror M (18361905). Carl M blev 1866 ordonnansofficer och 1867 adjutant hos sedermera konung Oscar II, efter vars tronbestigning 1872 han fortsatte att tillhöra dennes stab som adjutant och från 1885 till sin död som överadjutant. Han var 188293 överste för Helsinge regemente, befordrades 1892 till generalmajor i armén, var 18931902 chef för andra arméfördelningen (Ög, Jönk och Kalm) och utnämndes 1902 till generallöjtnant i armén.

Hans yngste farbror, Carl Jacob M (180882), var stabschef hos Carl Gustaf Löwenhielm d y (bd 24) under expeditionen till Fyn 1848, överste för Jönköpings regemente 185767 och postinspektor (titeln under hans tjänstetid ändrad till postmästare) i Jönköping 186774. Hans första hustru var dotter till presidenten Carl David Skogman. Efter hennes död gifte M om sig med en dotter till generallöjtnanten Gustaf Albrecht Bror Cederström (bd 8). I detta äktenskap var han far till generallöjtnanten Bror Olivier Claes M (M 2) och till prinsessan Ebba Henrietta Bernadotte, f M (bd 3, s 778).

I Finland kvarstannade bl a Bror Gustaf Reinhold M:s och Carl Jacob M:s äldste halvbror, sedermera ingenjören August Carl Ludvig M (17891869), som blivit tillfångatagen av ryssarna 1808 vid Sveaborgs kapitulation, mot vilken han skarpt opponerat sig; han torterades av ryssarna för att han uppviglat Sveaborgs personal att ej gå i rysk tjänst. Han var far till ryske konteramiralen Alexander M (183292) och till ryska statsrådet Ernst Viktor M (183487).

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor och litt: Allmänt: X 18: J Bång, Den wäl-borna Munka-slächtens ättaretal, UUB; J E Almquist, Jonas Bång, en sv släktforskare från 1700-talets mitt (SoH 1968); Carpelan, 2 (1958); T C[ar-pelan], M-sukuja (Kansallinen elämäkerrasto, 4, 1932); H Donner, Några tillägg till ätten M:s af Sommernäs genealogi (Genos 11, 1940); G G[ran]-fTefJt, M (FBH 2, 1903; även i Tillägg o rättelser); Ramsay; dens, M af Fulkila o M af Sommernäs (SSLF 56 = Förhandf.ar o uppsatser, 16, 1902, tr 1903); H Sallander, Några ant:ar om Anders Anton v Stiernmans biogr o genealog arbeten (PHT 1944–45); A A v Stiernman, Den ädle o wälborne M-slächtens ättar-tal af Fålkulla (1756); Uppslagsverket Finland, 2 (1983); K Wirilander, Officerskåren i Finland under 1700-talet (1964). – Anders M (d mellan 1631 o 1634): RR 1612 juli–dec, f 670 o 700, 1614 juni-dec, p 1121, 1615 juli-dec, f 782, samt 1634 II a, f690, o II b, f 1198v-1199, Biographica, Red:koll:s arkiv F 1:8, f 109, Red:kommis-sionens i Livland arkiv F I: 7, f 438, E 662 (skr till Axel Oxenstierna), E 8871 (G Horns ppr), RA; Militieräkmar 1610:1, f 1276, 1613:25, p 2, o 1614:21, f 271, KrA; Fogderäkenskaper, vol 3542, f 151, FRA; E Aaltonen, Someron historia (1949), s 256, 352 f; AdRP 1 (2. uppl, 1905), s 145; N Ahn-lund, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940); AOSB 2:1 (1888); E Brännman, Frälsekö- pen under Gustav II Adolfs regering (1950); A R Cederberg, Vähäinen lisätieto Somerus-Tudeer-suvun varhaisempaan historiaan (Genos 11, 1940); DAA 22 (1905); H Donner, Hauptmannen över Duderhofs friherreskap Johan M (Genos 9, 1938); H v Hagemeister, Materialien zu einer Geschichte der Landguter Livlands, 1–2 (1836–37); E Jutikkala, Veromaalla vuoden 1600 vaiheilla tapah-tunut suurtilojen muodostuminen (HArk 45, 1939), s 256; dens, Väestö ja yhteiskunta (Hämeen historia, 2:1, 1957), s 278; dens o G Nikander, Suomen kartanot ja suurtilat, 3 (1945), s 24, 33; A Korhonen, Hakkapeliittain historia, 1 (1939), s 106, 118, 122, 124, 193, 196, 282, 285, 291, 307, 318, 323, 359, 361, 421, 439, 441, 472, 516, 2 (1943), s 22, 80, 147, 170, 218, 221; W G Lagus, Undersökmar om finska adelns gods o ätter (1860); R Liljedahl, Sv förvaltning i Livland 1617–34 (1933); Lokalf; K R Melander, Vuokraukset ynnä talojen lyhennykset Suomessa, Käkisalmen lään-issä ja Inkerissä vv 1617–34 (HArk 16:1, 1900), s 272; J W Ruuth, Suomen rälssimiesten sineteista lopulla 1500-lukuaja alussa 1600-lukua (HArk 11, 1891); L v Stryk, Beiträge zur Geschichte der Rit-tergiiter Livlands, 2 (1885); Sveriges krig 1611–32, 1–2 (1936); J E Waaranen, Saml af urkunder rörande Finlands hist, 4 (1874); W Tawaststjerna, Kaarle IX:n ja Sigismundin taistelu Viron ja Lii-vinmaan omistamisesta (1935). – Anders M (d 1681): RR 1634 II a, f 690, o II b, f 1198v-1199, 1649 aug, f448 ff, 1655 mars, f468, o april, f 721v-722, 1661 maj-juli, f 829, Skr till K M:t: Karl X Gustafs tid, Biographica, M 1118 o 1349, Frälse- o rusttjänstlängder, vol 41, f 104, Red:koll:s arkiv F 1:8, Red:komm:s i Livland arkiv F 1:7, f 439-443, Livl donationskontorets arkiv F II b 4): 2, nr 2, E 1501 (skr till M G De la Gardie), E 2826 (skr till Gustaf Horn), E 4312 (skr till B Horn), E 8423 (skr till C G Wrangel), P Sondéns ms Militära chefer i sv armén, RA; Krigskollegiets registratur 22 juli 1646, Krigskollegiets brevbok 1641, p 585, Rullor 1633:10, 1634:9, 1636:12, 1638:16, f 461, 1642:15, f 39, 1643:10o 1648:10, KrA; E Aaltonen, Somernie-men historia (1945), s 27 f; AdRP 2 (2. uppl, 1905), s 145, 4:2 (1872), s 340; K v Bonsdorff, Lisiä vuo-sina 1656–1658 pidettyjen maakuntakokousten historiaan (HArk 14, 1896), s 281; J Bromé, 1645-1720 (Jämtlands o Härjedalens hist, 3, 1954), s 130 f; J L Carlbom, Karl X Gustav (1910); J Cavallie, De höga officerarna (1981); Donner, a a 1940; R Fagerlund, Kriget i Östersjöprovinserna 1655–61 (Carl X Gustaf-studier, 7:1, 1979); Hagemeister, a a; Handkar ang Trondheims län under sv välde år 1658 (HSH 30, 1849), s 179, 247; Jutikkala o Nikander, a a, s 23 f, 33; Lagus, aa; M Laidre, Finska regementen i Livlands garnisoner 1662–74 (FHT 1986), s 123; J T Lappalainen, Kaarle X Kustaan Vänäjän-sota v 1656–58 Suomen suun-nalla (1972; förkortad sv översättn: Finland o Carl X Gustafs ryska krig, ingående i Carl X Gustafstudier, 7:2, 1979); W Odelberg, Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1954); A Oj a, Somerniemen seura-kunnan perustaminen (Lounais-hämeen kotiseutu-ja museoyhdistys, 13, 1944); G H W Planting-Gyllenbåga, Norske krigare under sv fanor (1901), s 4, 11–14, 18 f, 26 f, 29–32, 35–41, 43, 56–61; Stryk, aa; N Wimarson, Sveriges krig i Tyskland 1675-79, 3 (1912). – Johan M: Sköldebrevsaml, RA; Rullor 1629:22, 1633:9, 1634:10, 1635:1 o 1636:12, KrA; Jutikkala, aa 1939; Ram-say, aa 1903. – Anders M (d 1675): Likv 5–6:119, RA; Aaltonen, a a 1949, s 353; BonsdorfT, a a; Planting-Gyllenbåga, aa, s 12, 56, 61; Ramsay, aa 1903. – Lorentz Anders M: M 1118, R 68 (adelns uppropslista vid riksdagen 1738-39), RA; K Wiri-lander, Suomen armeijan upseeristo ja aliupsee-risto 1718-1810 (1953). - Claes Adam M: R 101 (adelns uppropslista 1755–56), RA; X 18 (A A v Stiernman, Svecia illustris), UUB; U Johanson, Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé o flotta 1755 (1976); Sallander, a a; Wirilander, a a 1953. – Anders Eric M: M 1118, R 123, 134 o 146 (adelns uppropslistor 1765-66 resp 1769-70 o 1771-72), RA; AdRP från o med år 1719, 24, 26, 29 o 31 (1958–71); Donner, aa 1940; G J Ehrensvärd, Dagboksant:ar förda vid Gustaf III:s hof, 1–2 (1878); Johanson, a a; Carl M, Erkylä (G Nikander mfl, Herrgårdar i Finland, 3, 1929: Tavastland); Wirilander, aa:n 1953 o 1964. – Otto Magnus M: Friherrebrev, vol 7, Allm verks skr till K M:t, vol 699: 26 maj 1810, M 1118, Ericsbergsarkivets auto-grafsaml. RA; A Ahnfelt, Ur sv hofvets o aristokratiens lif, 1, 3, 7 (1880-83); E Aspegren, Riksspöket Helga de la Brache (1979); C A G Braunerhjelm, K lifregementets till häst hist, 5:1 (1917); E Carlsson, Den ryska giftermålsfrågan (1925), s 78; S Carlsson, Gustaf IV Adolfs fall (1944); dens, Ståndsamhälle o ståndsspersoner 1700-1865 (1949); H E Charlottas dagbok, 5, 7-9 (1923-42); L E Dalgren, Ernst Moritz Arndt o Sverige (1920); V Djurberg, Några handkar o uppgifter om en besiktning af Karl XILs lik år 1799 (KFÅ 1916), s 279; A v Fersens dagbok, 2 (1926), s 232, 244, 312, 317, 414, 497, 4 (1936), s 44, 155, 158, 419, 503, 553, 556, 558-63; R F Hochschilds memoarer, 2 (1909), s 187, 238, 3 (1909), s 3, 139, 141, 192; H Lindeberg, Prinsen av Wasa (1921); G Lindsten, Några anonyma bref om 1809 års revolution o regeringsformens tillkomst (HT 1918), s 196; M Montgomery-Silverstolpes memoarer, 2, 4 (1914–20); F W Morén, 1792–1862 (Ystads hist, 2, 1953); Carl M, a a; C G Nordin, Dagboksant:ar för åren 1786–92 (HH 6, 1868), s 238, 286; Odhner, 3, s 69 f; [v Scharnhorst,] Königin Friederike von Schweden, geborne Prinzessin von Baden, Memoiren aus Ihrem Leben und Ihrer Zeit, aufgezeichnet von einer Hofdame (1856), s 22 f, 153, 179; B v Schinkel, Minnen ur Sveriges nyare hist, 3 (1853), s 154; W Swalin, Bidrag till K M:ts hofs personalhist, 1 (1888); J Svedelius, Vad Mälaren speglat (1947), s 220, 226 f, 230 f, 238 f, 241 f, 252 f; E Tegnér, KB:s saml af sv brefvexkar (1880); H G Trolle-Wachtmeister, Ant:ar o minnen, 1–2 (1889); U Willers, Ernst Moritz Arndt o hans sv förbindelser (1945); Wirilander, a a 1964; N Åkesson, Förmyndarestyrelsens planer rörande Gustaf IV Adolfs förmälning (1891), s 14. – Johan Hindric M: Friherrebrev, vol 7, Biographica, M 1118, RA; Aaltonen, a a 1949, s 320; J R Danielson, Finska kriget o Finlands krigare 1808-09 (1897), s 102 f, 495; J R Danielson Kalmari, Finland under gustavianska tiden (1925), 1, s 135, 2, s 101, 195 f; H Donner, Ett okänt memorial av Sprengtporten sommaren 1808 (Genos, 6, 1935), s 64, 66; E Hornborg, När riket sprängdes (1955); K G Leinberg, Landshöfdingar i Finland 1635-1809, från hvilka skrifvelser till K M:t förvaras i Sv RA (HArk 16:2, 1900), s 27; Nordin, aa, s 181, 286; Odelberg, a a; Odhner, 3, s 69 f; E Osmonsälo, Suomen valtion perustaminen (Suomen historian käsikirja, 2, 1949); G Rein, K N af Klerckerin puolustustoimet Suomessa v 1803 (HArk 32, 1924: 16), s 9; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 3:1 (1902), s 47, 61; R Tähtilä, Muutamia hallintoa koskevia asiakirjoja vuodelta 1808 (HArk 22:2, 1911:5), s 6–11; Wirilander, aa 1953. – Johan Reinhold M: A Backström, Studenterna vid den sk krigsfakulteten av Helsingfors univ 1856 (Genos 1986), s 67 f; B E[stlander], Juhana Reinhold M (Kansallinen elämäkerrasto, 4, 1932) o där anf litt; Johan Reinhold M (Ny illustr tidn 1865); Jutikkala o Nikander, aa, s 433; Carl M, a a; M G S[chy-bergson], Johan Reinhold M (FBH 2, 1903); Uppslagsverket Finland, 2 (1983). – Ruth Margareta M: F Henschen, Min långa väg till Salamanca (1957); Uppslagsverket Finland, 2(1983). – Claes Johan M: M 1118, Allm verks skr till K M:t, vol 702: 11 aug 1810, RA; Jutikkala o Nikander, aa, s 25; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 2:2 (1895), bil 21, 26, 29, 76, 3:1 (1902), bikor, s 17; Wirilander, aa 1953. – Lennart Frithiof M: Uppslagsverket Finland, 2 (1983). Carl Johan M: Biographica, M 1118, RA; O Durchman, Finska anor inom furstehus (Genos 5, 1934), s 44; Genealogia Sursilliana (1971); Jutikkala o Nikander, aa, s 23; Lagus, a a; Odelberg, a a; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 2:2 (1895), bil 21, 29, 3:1 (1902), s 271 o bikor, s 56, 5:1 (1910), s 85 f, 90 ff, 436, 138, 141, 269, 301, 335, 342, 5:2 (1910), s 58. – Ernst Fredric Victor M: Finansdep:s arkiv E I a: 326, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Broomé; F v Dardel, Minnen, 1, 4 (191113); Grape; Hulthander; K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands regementes hist, 3 (1919); C E Nygren, Carlstads hist omfattande de femtio åren närmast före stadens brand 1865 (1914); dens, Karlstads brand 1865 o stadens senare hist (1915); Sveriges krig åren 1808 o 1809, 9:1 (1922), bikor, s 98. – Bror Gustaf Reinhold M: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; TU 7:79, KB; Index över sv porträtt 1500-1850, 2 (1939); A Janse o M Wennerholm, Officerskåren (Ant:ar om K Svea artilleriregemente 1794–1894, 1898); E Personne, Artillerimanskapet 1794–1885 (Från Tre Kronor till Rissne, 1965); B O Stackelberg, Bror Gustaf Reinhold M (KrVAH 1882, s 130 ff). – Carl Bror M: TU 7:79, KB; O Bergström, K Hälsinge regementes chefer 1629-1909 (1909); J C Bratt, Carl Bror M (KrVAH 1905, s 274 ff); v Dardel, a a, 4; dens, Dagboksant:ar 1873-76 (1916); d:o 1877-80 (1918); E Edholm, Från Carl XV:s dagar (2. uppl, 1906), s 38, 58, 68, 100, 165, 167; dens (af E), På Carl XV:s tid (1945); dens, Mot seklets slut (1948); Generalstaben 18731923 (1923); Index över sv porträtt 15001850, 2 (1939); SPG; Sveriges nuvarande regements- o kårchefer (Ny illustr tidn 1892), s 286; Till generalsporträtten (Ny illustr tidn 1895, s 242 f); L Tingsten, Hågkomster (1938). – Carl Jacob M: TU 7:79, KB; Carlander; v Dardel, a a 1916; Durchman, a a; E af Edholm, Svunna dagar (1945), s 283; Grape; [E Gullberg,] Efter kommunalreformen 1862 (Jönköpings stads hist, 3, 1971); Index över sv porträtt 1500–1850, 2 (1939); Jönköpings hist, 4 (1921); Leijonhufvud, a a; C G .Löwenhielms minnen, 3 (1929), s 165, 170, 178 f, 181, 191 f, 205, 208, 210, 213, 215, 223. – August Carl Ludvig M: J Hedberg, K finska artilleriregementet. Hans ättlingar: Genealogia Sursilliana (1971).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Munck, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9537, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9537
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Munck, släkt, urn:sbl:9537, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se