Ljunggren, släkt



Band 24 (1982-1984), sida 13.

Biografi

Ljunggren, släkt, härstammande från mantalskommissarien i Vadstena distrikt Johan Liunggreen (d 1743, mellan 60 och 70 år gammal) i Bjälbo, Og, som var bror (Göstrings häradsrätts arkiv) till skattebonden Måns Jonsson i Oringe, Ekeby, Og, och uppges (Wiede) ha varit bondson från Ljungby i samma socken. Hans son kronofogden i Lysing, Dal och Aska, Ög, Jonas Liunggreen (1704–68) i Södra Freberga, Västra Stenby, Ög, som 1761 fick kamrerares nhov, var far till kronofogden i Göstring och Vifolka, Ög, Samuel Johan Liunggren (1731–1803) i Vadstena, som 1764 tog avsked och fick kamrerares nhov och därefter ägnade sig åt en s k kammarduksfabrik (för tillverkning av fina vävnader av linne eller bomull) i Vadstena, i vilken han var delägare. Söner till den sistnämnde var förste lantmätaren och justeraren i Örebro län Samuel Gustaf Liunggren (1759–1836) i Lindesberg, som 1811 fick lantmäteridirektörs titel, och Emanuel Liunggren (1772–1849), som var förste lantmätare i Kopparbergs län 1808–31 och på Gotland 1831–40 samt också fick lantmäteridirektörs titel. Den senares son Erik Gustaf Liunggren (1817–88) var styresman för rikets ekonomiska karteverk 1859–70 och efter dess återförening med lantmäteristyrelsen den siste överingenjören där och den siste uppsyningsmannen för justeringsväsendet för mått och vikt under lantmäteristyrelsen 1869–78. Gustaf Liunggren utgav Atlas öfver Sveriges städer (1862).

Samuel Gustaf och Emanuel Ljunggrens äldre bror kommerserådet Jonas (ej Johan) Jacob Liunggren (1755–1820) – ägare till säterierna Stora Frösunda i Solna och Berga i Västerhaninge, Sth – var far till majoren och postinspektoren Carl Johan L (se nedan). Dennes son Sigge L (1832–1911) blev 1863 löjtnant men tog 1867 avsked och var lantbrukare 1861–91, medarbetare i sin systerdotters make Wilhelm Walldéns tidning Sthlms dagblad 1876–99 (redaktör för lantbruksavdelningen från 1894), statistiker hos Sthlms stadsfullmäktige från 1890 och amanuens vid Sthlms stads nybildade statistiska kontor 1905–10. Han var Moritz Rubensons pålitlige medhjälpare i det kommunalstatistiska arbetet (Larsson). 1876–84 var han riksdagsman i AK. L publicerade Minnen från skol- och gymnasiitiden (1909). Hans äldre bror Alrik L (1827–89) var 1857–84 överläkare vid Katarina sjukhus i Sthlm, disputerade på avhandlingen Studier i syfilidologi (1865) och promoverades till med dr 1877. 1882 lyckades han få k koncession på järnväg Luleå-Ofoten för utnyttjandet av Sigge L:s ungdomsvän Robert Schougs inmutningar vid Luossavaara och Kiirunavaara, men samarbetet ledde till en långvarig process med Schoug, som L förlorade i häradsrätten 1887, Svea hovrätt 1888 och HD 1889. Hans bror advokaten Carl Johan L (1844–1919) i Sthlm deltog 1887 i bildandet av Sveriges advokatsamfund, vars förste ordf han var 1887–96. Då Luossavaara-Kiirunavaara ab grundades 1890, blev han en av dess styrelseledamöter, och 1896 var han en av de fem sv undertecknarna av den koncessionsansökan som ledde till 1898 års riksdagsbeslut om byggandet av järnvägen Gällivare-Narvik. 1901–12 var L hovauditör. I äktenskap med en syster till Johan Wolter Arnberg (bd 2) var Alrik L far till John Adolf L (1863–1926), som 1892 blev intendent för Stora Kopparbergs bergslags ab:s trävaruförsäljning. John L blev 1910 chef för detta ab:s kontor i Paris och 1920 sv generalkonsul där.

Brorsons son till Alrik, Sigge och Carl Johan L var forstmästaren Hjalmar Fredrik Vilhelm L (1887–1978). Hjalmar L var 1925-52 Uddeholms ab:s skogsförvaltare i Likenäs och Malungs revir. Han publicerade 1939–77 under pseudonymen Jol Strand en lång rad romaner och vildmarksskildringar, i vilka han med uppseendeväckande realism skildrade färgstarka personligheter. Son till honom är den i FN:s tjänst i olika länder verksamme docenten i mineralogi och petrologi Pontus L (f 1921, d 2005[1]).

Författare

HG-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Hiertstedtska saml:en, GF:s arkiv, Sthlm; Sv släktkal, 12 (1938; tr 1937); Örn-berg, 9 (1893). Johan Liunggreen: Kammarkolks kanslis arkiv H I a:13: 27 sept 1728, H Appelgrens ms Landsstaten i Ög 1630-1917, RA; Göstrings häradsrätts arkiv A I a: 10, p 244, o 12, p 90, H Appelgrens samkar om landsstaten i Ög 1630–1917, VLA; Wiedeska samken, LSB. Jonas Liunggreen: Kammarkolks skr till KM:t, vol 175: 5 maj 1761, Kammarkolks kanslis arkiv H I a: 13: 2 april 1728, 18: 25 sept 1740, 29: 30 okt 1756, Appelgren, a a, RA; Linköpings hm, 5:2 (1943), s 257. Samuel Johan Liunggren: Kammarkolks skr till K M:t, vol 187: 21 mars 1764, Biographica, Kammarkolks kanslis arkiv H I a: 28: 5 april 1754, 18 jan o 21 febr 1764, Appelgren, a a, RA; dens:s ovannämnda saml, VLA; S Bergman, Seklernas Vadstena (1955), s 349; Oden. Samuel Gustaf Liunggren: Esp-lunda arkiv, vol 1:101, RA; B Bruzelli, Wanmåttige kärils wedersakare (Från bergslag o bondebvgd 1971), s 159 f, 166, 168; Ekstrand; Hultmark; Oden; SKL. Emanuel Liunggren: Statskontorets skr till K M:t, vol 276: 14 maj 1840, Biographica, RA; Ekstrand; S Högberg, M över LPS 1766–1815 (1961). Erik Gustaf Liunggren: TU 7:68, KB; O Bagger-Jörgensen, Lantmäteriets organisation (Sv lantmäteriet 1628-1928, 1, 1928), s 50; Bruzelli, a a, s 154; Ekstrand; N O Olsson, Kartarbetenas hist utveckl o resultat (Sveriges kartläggning, 1922), s 113. Jonas Jacob Liunggren: Biographica, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; L:ska släkten. Meddel 5 (stencil), GF:s arkiv, Sthlm; Kommerskoll; Oden; G Westerin, Västerhaninge o Muskö socknar (Bidr till Södermanlands äldre kulturhist, 9, 1897). Sigge L: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; TU 85:24, KB; [G Bellander,] AK:s män (1877), s 13; Carlander; J Johansson, Dagboksant:ar, 1 (1957); Y Larsson, Mitt liv i stadshuset, 1 (1977); B v Malmborg, Robert Schough (1976); T Nevéus, Ett betryggande försvar. Värnplikten o arméorganisa-tionen^i sv politik 1880-85 (1965); O Printzsköld, Riksdagskal 1878 (1878); SPG; G Wallin, Valrörelser o valresultat. AK-valen i Sverige 1866—84 (1961); A Wijkmark, Gottlands trupper 1811-1904 (1904). Alrik L: Revisionsakt 16 juli 1889, nr 199, RA; TU 7:68, KB; Lapplandsmalmen o L:arna (L:ska släkten. Meddel 1—2; stencil), GF:s arkiv, Sthlm; G Ahlström, De mörka bergen (1966); A Axelson, Gällivare-verken 1855-82 (1964); E Blix, Engelskmennene og Ofot-Luleå-banen (NHT 5:6, 1927), s 485-90; J Blomqvist, De första järnvägsbyggarna i Norrbotten o världens nordligaste järnvägsbygge (Norrbotten 1947), s 52 f; H Cornell, År o människor (1971); G Ekerot, Trafikab Grängesberg-Oxelösund (Sv industriella verk o anläggn:ar, 12, 1921-25), s 17, 23; O Gass-lander, Bank o industriellt genombrott. Sthlms ensk bank kring sekelskiftet 1900, 1-2 (1956-59); B Jonsson, Staten o malmfälten. En studie i sv malmfältspolitik omkring sekelskiftet (SSFU 11, 1969); E v Krusenstjerna, Minnesant:ar (HH 38:2, 1967); B v Malmborg, Bidr till Luleå-Ofotenbanans hist (1927), s 38 f, 45 –49, 54 (T; dens, a a 1976; NJA 1: 16 (1889), s 238-43; S Oredsson, Järnvägarna o det allmänna (1969); SLH 3:1,3 (1886-1901). Carl Johan L (d 1919): Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Carlander; Cornell, a a; Ekerot, a a, s 23; Gasslander, a a; Jonsson, a a; v Malmborg, a a 1927, s 54 ff; dens, a a 1976; A Rydfors, Politisk historik (Statens järnvägar 1856–1906, 1, 1906), s 184; H Åkerman, Gunnebo bruk 1764–1939 (1939), s 48, 187. John Adolf L: K-G Hildebrand, Erik Johan Ljungberg o Stora Kopparberg (1970). Hjalmar Fredrik Vilhelm l: Kjell L, Några minnen av min broder Hjalmar (Fören östgötasläkten L. Meddel 6, 1978; stencilerat). GF:s arkiv, Sthlm; E R Gummerus, Bygden o boken (Perspektiv 1960, s 232); Hjalmar L (SvD 12 jan 1978 o Upsala nya tidn 11 jan 1978); Litt:lex (1974); SFL 1900-70 (1942-75); Sv litf.lex (1964).

Gjorda rättelser och tillägg

<p>1. D&ouml;ds&aring;r tillagt</p>, 2016-04-13


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ljunggren, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9574, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9574
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ljunggren, släkt, urn:sbl:9574, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se