August Ljunggren

Född:1874-10-29 – Södra Ljunga församling, Kronobergs län
Död:1943-04-27 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Tidningsredaktör, Nykterist


Band 24 (1982-1984), sida 32.

Meriter

2 Ljunggren, August, bror till L 1, f 29 okt 1874 i S Ljunga, Kron, d 27 april 1943 i Sthlm, Bromma. Studentex vid Nyköpings hal 97, inskr vid UU vt 98, folkskollärarex i Linköping 99, inskr vid LU ht 99–ht 00, FK där 14 sept 00, ordf för Studenternas helnykterhetsförb i Lund vt 00–ht 00, led av centralstyr för Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförb (SSUH) 00-05, lär vid Sthlms folkskolor 01, led av Templarordens (TO) verks t råd 02–20, ord lär i Kungsholms förs, Sthlm, 03–09, ledare för TO:s ungdoms- o studieverksamhet 03, ordenschef för TO 08–09, led av styr för Centralförb för socialt arbete (CSA) 03–08, dir för Centralförb för nykterhetsundervisn (CFN) 03–41, ordf i Sthlms nykterhetsfolks centralförs 04–17, led av Sveriges nykterhetssällsk:s repr:förs 04–17, red för tidskr Tirfing 06–41, led av Bromma fattigvårdsstyr 09–19, av Sthlms stadsfullm 10–19, av Sthlms frisinnade valmansfören:s centralstyr o VU 10–19, av FK 12–26 (led av KU 19–26, av opinionsnämnden 21), sekr i riksdagens nykterhetsgrupp 12–26, chefred för Afton-tidn juni–juli 13, led av styr för Tryckeriab Sverige 13, av komm ang nykterhetsundervisn 14–15, chefred för Eskilstuna-kuriren 20, led av centralstyr o arbetsutsk för Sthlms frisinnade medborgarfören (från 35 folkpartiets l:a stockholmsavd) 21, v ordf där 35.

G 1) 28 aug 1905 i Sthlm, Ad Fredr, m Irma Signe Irenes Draghi, f 10 okt 1877 där, Klara, d 29 april 1929 där, S:t Göran, dtr till fabrikören Luigi Micheli D o Fredrika Augusta Pettersson; 2) 27 juni 1930 i Risinge, Og, m folkskollär Sara Löfberg, f 16 sept 1897 där, d 20 april 1961 i Huddinge, Sth, dtr till skorstensfejaren Johan Alfred Lindholm o Karolina Lovisa Fredriksdtr o fosterdtr till banvakten Karl August Löfberg o Anna Matilda Eriksson.

Biografi

L förvärvade liksom brodern Elof (L 1) redan i hemmet ett starkt nykterhetsintresse. Först efter betydande svårigheter kunde L genomföra sina studier. Efter folkskolan arbetade han i jordbruket och läste under tiden privat för sina bröder. Först vid 17 års ålder kunde han börja studera vid läroverk. De fortsatta studierna fick vid flera tillfällen avbrytas pga ekonomiska svårigheter, perioder då L bl a tjänstgjorde som informator. Han hade ursprungligen tänkt sig prästbanan men kom liksom brodern Elof att ägna huvuddelen av sin gärning åt nykterhetsrörelsen. Tidigt engagerade sig L i främst Templarorden men även blåbandsrörelsen och SSUH. Inom TO var han en period ledare av ungdoms-och studieverksamheten och gjorde för SSUH:s räkning långa föredragsturnéer för att bilda nya lokalavdelningar. L tog 1901 anställning vid Sthlms folkskolor. Jämsides härmed fortsatte han att inneha ledande poster inom bl a TO och Sthlms nykterhetsfolks centralförsamling. Att sambandet mellan nykterhetsfrågan och andra sociala frågor stod klart för honom framgår av hans roll som en av initiativtagarna till grundandet av Centralförbundet för socialt arbete 1903. Avgörande för L:s framtida verksamhet blev emellertid engagemanget i Centralförbundet för nykterhetsundervisning. Han skulle komma att ägna merparten av sitt aktiva liv åt uppbyggnaden av CFN, i sig själv en heltidsuppgift, samtidigt som han liksom brodern Elof skulle göra stora insatser som liberal politiker på kommunal och riksnivå.

24–25 aug 1901 konstituerades CFN i Sthlm. Impulserna hade främst kommit från det engelska Band of Hope. L var med från starten och efterträdde 1903 L 1 som ledare och senare direktör för CFN, först på fritid, from 1909 som heltidsanställd. L fick snabbt i gång verksamheten med att anskaffa åskådningsmaterial och litteratur och utbilda och sända ut föreläsare och lektionshållare till skolor och ungdomsföreningar. Samtidigt begagnade han sina politiska förbindelser för att utverka statsbidrag åt förbundet. Detta lyckades redan 1904, vilket i sig var en prestation. Bidrag från staten utgick dessförinnan endast till Sv nykterhetssällskapet, som inte var absolutistiskt och därmed ansågs mera "objektivt". Efterhand fick man större bidrag, vilket möjliggjorde utökad kursverksamhet främst för lärare av skilda slag. CFN.s tidigare utveckling kulminerade 1908–10, samtidigt som nykterhetsrörelsen nådde sin största numerära styrka någonsin. L knöt skickligt bemärkta och kända personer till CFN:s arrangemang, vilket uppmärksammades i pressen och bidrog till att understryka CFN:s genombrott. Hans position som ledare blev emellertid tidvis kritiserad bl a av IOGT:s representanter, som sköt in sig på hans ledande ställning inom TO. I högre grad var det dock L:s intensiva politiska arbete som kritiserades. Han var också en tid på väg från CFN, då han under 1920 var chefredaktör för Eskilstuna-Kuriren. Störst tyngd hade kanske kritiken av verksamhetens innehåll. Man menade från många håll att den medicinska propagandan var överdriven och att några egentliga medicinska skäl för absolutism inte fanns. Alkoholfrågan sågs av dessa kritiker enbart som en social fråga. Kritiken ledde bl a till ett par statliga utredningar. 1919 gav riksdagen nya riktlinjer, vilka kom att gälla under L:s fortsatta tid som ledare och i viss mån innebar att man minskade propagandan angående alkoholens medicinska skadeverkningar. Skolöverstyrelsen fick också ett fastare grepp om verksamheten. Om man undantar viss stagnation under 20- och 30-talens ekonomiska krisår kom CFN under L:s ledning att präglas av fortsatt expansion. De nya medierna radio och film utnyttjades flitigt. Förbundet blev också en erkänd remissinstans. 1906 tillkom tidskriften Tirfing med L som redaktör. Den anses ha betytt mycket för stegrad insikt inom lärarkåren och hos allmänheten om nykterhetsundervisningens värde.

Vid sidan av CFN bedrev L en intensiv politisk verksamhet inom ramen för Frisinnade landsföreningen. Totalförbudet var ledstjärnan i hans politiska arbete, och han utnyttjade de politiska kanalerna for att på olika sätt stärka nykterhetsrörelsen. Arbetsmetoden kan lätt följas från L:s framgångsrika motion 1912 om utredning rörande mera planmässig och effektiv undervisning och upplysningsverksamhet i nykterhetsfrågan till hans agerande vid partisprängningen 1923, där han jämte brodern Elof spelade en framträdande roll. Under denna period bedrev han ett skickligt och kompromisslöst arbete för att organisera de lörbudsvänliga krafterna inom partiet. Hans omvittnade organisationsförmåga firade triumfer inför partiets landsmöten och kan med hjälp av hans egna bevarade papper särskilt väl följas inför 1923 års extra landsmöte. Han ställde sig då i spetsen för "kommittérade för befrämjandet av förbudsintresset inom det frisinnade partiet". Man kan här i detalj följa arbetet med att påverka valet av ombud till landsmötet och ansträngningarna att förhindra att några av dem sviktade när nykterhetspunkten i programmet behandlades.

Även om L i princip godtagit att stat och kommun ansvarade för brännvinstillverkning och alkoholdistribution, fortsatte han att arbeta för förbud också efter 1922 års folkomröstning och sökte framför allt i sitt politiska arbete få till stånd inskränkningar i det Brattska systemet. I riksdagen motionerade han fortsättningsvis om förbud och restriktioner i alkoholfrågan och krävde att de genom spritförsäljning influtna skattemedlen skulle användas till nykterhetsupplysning och alkoholistvård. Till bilden av L som riksdagspolitiker hör också hans krav på förbättrat arbetarskydd, och han framlade flera motioner om undersökning av hälsotillståndet bland arbetare i särskilt hälsovådliga industrier.

L visade i stort samma politiska profil, när han under ett knappt decennium representerade de frisinnade i Sthlms stadsfullmäktige. Under 1910-talet ledde han nykterhetsfolkets centralförsamling, en sammanslutning av nykterhetsföreningarna i Sthlm som fick en nyckelposition som påtryckningsgrupp främst vid uppgörande av listor till stadsfullmäktigevalen, då man sökte placera nykterhetsmän på valbara platser, ofta i strid med de kulturradikala, representerade av DN. I fullmäktige förde L de organiserade förbudsvännernas talan, främst då det gällde att mo- tivera nykterhetsfolkets stöd åt Ivan Bratt och det nya systembolag som 1914 introducerades, det sk Sthlms-systemet. L blev senare en bitter fiende till Brattsystemet, när han upptäckte att det kom att motverka förbuds-strävandena. När det gällde de sk utskänk-ningstillstånden, förordade L en mycket restriktiv hållning. Han engagerade sig också för en förbättring av stadens folkskoleväsende och motionerade flitigt om byggande av nya folkskolor. Han ansåg att denna skolform missgynnades i förhållande till läroverken. L kunde i denna fråga stödja sig på erfarenheterna från tiden som folkskollärare på Kungsholmen.

För att fullständiga bilden av L:s sociala engagemang bör hans roll som ledare för den tidiga hyresgäströrelsen nämnas. Han var i denna egenskap flitigt verksam vid 1908 och 1909 års valrörelse ("radikala alliansen"). L deltog också 1909 i bildandet av Ekonomiska frihetsförbundet, som i samarbete med övriga folkrörelser bl a ville verka för jord värdets socialisering, bekämpande av privat monopolism, avskaffande av indirekta skatter och främjande av kooperationen. L:s insatser var avgörande, när den liberala Afton-tidningen 1913 förvärvades som ett tänkt huvudorgan för de liberala nykteristerna. Under en kort period var han tidningens redaktör och hann då sörja för att det nykterhetspolitiska stoffet markant ökade. Eftermälet på redaktionen var blandat. Man beundrade hans energi men ogillade den ensidiga prägel han gav tidningen.

Nykterhetsfrågan blev L:s stora livsintresse. Hans insatser på skilda fält präglades i stor utsträckning av den grundläggande föreställningen att ett totalt rusdrycksförbud utgjorde den enda effektiva lösningen på alkoholproblemet. Med okuvlig energi, organisatorisk och politisk begåvning samt stor uppslagsrikedom strävade han att förverkliga nykterhetsrörelsens målsättningar. Som L:s stora bestående insats måste man beteckna skapandet och utformandet av CFN till ett slagkraftigt instrument för nykterhetsundervisning i Sverige. Även i andra viktiga frågor var han en radikal och reformvänlig folkrörelseman och politiker.

Författare

Lars-Olof Welander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Arkivalier efter L i organisationsarkiven under Källor o litt nedan.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: P. Wieselgren. Minnestal hållet å Akademiska föreningen i Lund den 1 oktober 1900. Lund 1900. 23 s. - Mauritz Sterner (Polstjärnan, nykterhetstidn. Utg af Sveriges stud ungdoms hel-nykterhetsförb, årg 7, 1902, Upps, 4:o, s 153 f). – Centralförbundet för nykterhetsundervisning juli 1902 - juli 1903. Kortfattad berättelse. Sthlm 1903. 39 s. (Nykterhetsundervisningen, tv.r 5.) – Centralförbundet ... augusti 1903 - 31 mars 1906 ... Sthlm 1906. 30 s. [Med Instruktion.] -Nykterhetsundervisning. Några önskemål. Kort ofversikt på uppdrag af Centralförb ... utarb. Sthlm 1906. 14 s. – Kommunala reformkraf. Med anl af stadsfullmäktigevalen framställda af Civis. Sthlm 1906. 22 s. [Pseud.] – Templarordens studieverksamhet (Templarordens studiebibliotek, årg 1, 1906, Upps, s 48-53). - En frihetsstrid (ibid, s 195–201). – Storstad skall med laglöshet byggas? [Rubr.] Sthlm 1907. Fol. (1) s. [Undert.] – Central association for instruetion in temperance. Origin, organization and spheres of work. A short survey rendered ... for the 12th international an-tialcohol congress in London 18—24 of July 1909. Sthlm 1909. 20 s. – Några ord om nykterhetssällskapens själfhjälpsföreningar. [Rubr.] Sthlm 1912. 7 s. – Opinionsyttring angående ny rusdryckslagstiftning med lokalt veto på uppdrag av Samverkande nykterhetsvänners centralkommitté sammanfattad. Sthlm 1915. 172 s. – Vem talade sanning. Domprosten Wieselgren eller polisdomare Berger? En kort vidräkning med den senaste appellrörelsen. Sthlm 1915. 13 s. – Högerns nykterhetspolitik. En vidräkning vid interpellationsdebatten i Första kammaren den 25 febr 1916. [Rubr.] Sthlm 1916. 16 s. (Yttranden tills med A Vennersten, C G Ekman m fl.) – Brattsystemets dödsdom. [Rubr.] Sthlm 1919. (2) s. (Templarordens flygskrift, nr 15.) – La préparation des instituteurs å 1'enseignement antialcoolique (Compte-rendu du XVIe congrés international contre 1'alcoolisme, Lausanne 22–27 aout 1921, Lausanne 1922, s 361–366; även sep u å, 5 s). – Wieselgren eller Bratt? Ja eller nej? Maningsord från Peter Wieselgren till Sveriges folk inför folkomröstningen 27 aug. 1922. Sthlm 1922. 15 s. 2. o rev uppl 1928. 16 s. – Nykterhetsundervisningen i Sverige. Dess uppkomst, utveckling och nuvarande läge. [Sthlm, tr] Norrtälje 1936. 32 s. 2. uppl 1937. – Alkohol och trafiksäkerhet. Handledning till tjänst för motorfordonsförare mfl. På officiellt uppdrag utg av Centralförb ... Sthlm 1939. 24 s. [Föret; tills med I Bolin, H Rimby mfl.] [Ny uppl] 1940.

Redigerat: Femte nordiska nykterhetsmötet i Stockholm 9–13 juli 1902, Berättelse utg av Nordiska nykterhetsmötets centralbestyrelse, Sthlm 1903, XII, 242 s (omsl); Tirfing, Tidskr för nykterhetsundervisning och hälsolära (nykterhetsfrågans studium), Centralförbundets för nykterhetsundervisning organ, årg 1—35, 1906/07—41, Sthlm (även senare bidrag); Centralförbundet ..., Ars- (Styrelse-) och revisionsberättelse, Sthlm 1907 o följande (anon); Afton-tidningen 1913, juni—juli, Sthlm; Eskilstuna-kuriren 1920 (huvudred).

Källor och litteratur

Källor o litt: Prot, årsber mm i CFN:s, CSA:s o Sveriges nykterhetssällskaps repr: förs:s arkiv, allt i RA. J Bergman, Den sv nykterhetsrörelsens hist (1913); Blå bandet 1934, nr 43, 1939, nr 43, 1943, nr 18; Blå boken 1938; CFN 1901–1926, jubileumsskr (1929); A Elmer, Nykterhetsupplysn i Sverige 1888-1961. Studier i anslutn till CFN:s 60-åriga tillvaro (1961); En frihetskamp genom seklerna. Den sv nykterhetsrörelsens hist i ord o bild (1953); H8D, årg 23 (1922), s 514; Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); S Lundkvist, Politik, nykterhet o reformer. En studie i folkrörelsernas politiska verksamhet 1900-1920 (1974); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951), s 29, 46, 63 o 161; H-K Rönblom, Frisinnade landsfören 1902-1927 (1929); W Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banerförare. Biografier af nutida sv nykterhetskämpar (1903); V Spångberg, Duktigt folk (1930); Sthlms stadsfullm 1913-1938 (1938); Tirfing. Tidskr för nykterhetsfrågans studium 1942–43; J Torbacke, Journalistik på osäkra villkor. Den liberala Afton-tidn o dess föregångare (1966).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August Ljunggren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9578, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Welander), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9578
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August Ljunggren, urn:sbl:9578, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Welander), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se