Meriter

Ljungh, Sven Ingemar, f 5 juni 1757 i Björkö, Jönk, d 12 sept 1828 i Bälaryd, Jönk. Föräldrar: kh Sven L o Birgitta Oxelgren. Elev vid Jönköpings trivialskola 20 febr 70, vid Växjö gymnasium 25 sept 74, inskr vid UU 11 sept 75–77, teol ex där 17 maj 76, eo landskontorist vid Sthlms läns landskontor 2 mars 78, eo kammarskrivare i kammarrevisionen 9 april 78–19 april 79, v kronobefalln:man i N o S Vedbo härader, Jönk, 19 april 79, ord 21 maj 81, landskamrers avsked 5 juni 93, led av Jönköpings läns hushålln:sällsk 14. Naturaliesamlare. – LPS 06, LVA 08, LVVS 08, KorrespLLA 12, LLA 22.

G 9 okt 1781 i Bälaryd m Christina Charlotta Borteij, f 31 maj 1763 i Eksjö landsf (enl hfl), d 14 mars 1842 i Flisby, Jönk, dtr till kamreraren o kronobefalln:mannen Otto Fredrik B o Brita Catharina Planck.

Biografi

Under skolåren i Jönköping hade L som privatelev hos lexikografen Håkan Sjögren blivit en god latinare, och vid gymnasiet i Växjö hade han lärare som gav honom säkra grunder i moderna språk och botanik. I Uppsala blev prästsonen från Småland väl mottagen i Linnés hem. Han fick av honom och kanske framförallt av hans son handledning i naturalhistorien. 1777, då han börjat de egentliga medicinska studierna, angreps han av svår frossfeber och måste resa hem. Efter rekonvalescensen tryggade han sin framtid genom att bli tjänsteman, men studielusten återkom, när han befordrats till kronofogde i hemlänet. Han slog sig ned först på Skareda i Lommaryds sn och från 1798 på Skärsjö i Bälaryd. På båda dessa egendomar anlade han stora trädgårdar och drev med framgång ett experimentellt lagt jordbruk.

I slutet av 1780-talet blev L efter överansträngning i tjänsten sjuk, och i förhoppning att återvinna krafter och livsmod gav han sig i hustruns sällskap ut på långresa. I en resejournal redogör han för sina intryck av bl a VA:s museum, av professorerna i Uppsala och av kronobrännerier och kyrkor i Bergslagen och Dalarna. Sin hälsa återvann L dock först när han beviljats avsked från fogdetjänsten och grundligt druckit brunn i Medevi. I fortsättningen kunde hans entusiasm för naturalhistorien få ökat utrymme. Han ägnade all ledig tid och en väsentlig del av sina ekonomiska tillgångar åt studier och snabbt växande samlingar av insekter, fåglar, snäckor, växter och mineralier. Han ökade dessa genom omfattande sv och utländska bytesförbindelser och genom köp av enstaka objekt eller hela kollektioner. Han korresponderade och bytte naturalier med flera av samtidens kända samlare som C P Thunberg, C F Fallén och G Marklin och med vännerna från uppsalaåren E Acharius och Fr Ehrhart. Av den holländske samlaren Jan Brandes, som efter sju år som präst i Batavia blivit lantbrukare i Småland, fick L material till vetenskapliga uppsatser och förvärvade efter dennes död bl a en samling exotiska fåglar.

Naturalhistoriker sökte sig sommartid gärna till Skärsjö. Tyskarna Weber och Mohr, som besökte L 1803, var imponerade av hans språkkunskaper, hans insektssamling, som de beräknade omfatta 5 000–6 000 arter, och av hans generositet, då han gav dem tillstånd att beskriva av honom funna, för vetenskapen nya arter. För att i sin avlägsna landsort kunna bedriva studier sammanbragte L ett bibliotek, som med sina nära 5 000 huvudsakligen naturvetenskapliga arbeten kom att bli ett av Sveriges största i privat ägo. Studierna resulterade i uppsatser, oftast traditionella artbeskrivningar, av vilka flera publicerades. Han beskrev exotiska djur från Java, Ceylon och Kap, gnagare från Småland och nya insektsarter från den egna samlingen men redogjorde också för jordbruksrön, årsväxt och väderlek. För sina författarmödor belönades han med ledamotskap i akademier och samfund och för sin odlingsflit med Vasaorden.

Ingen av L:s söner intresserade sig för naturalhistorien, och hans samlingar skingrades efter hans död. Biblioteket såldes i Uppsala dels på auktion, dels under hand av G Marklin. En del av insektssamlingen såldes till entomologer utomlands men huvudparten till LU; ett skåp med materia medica som ägts av Linné d ä förvärvades av Göran Wahlenberg.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Självbiogr 8 mars 1808 i VVS arkiv i GUB. Dagboken över L:s resa 1789 förvaras i MSA. An-teckmar efter Linnés föreiäsnrar i UUB. – Brev från L i KB, LUB, RA, Brinkmanska arkivet på Trolle-Ljungby, UUB o i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Descriptio Muris amphibii Linn. varietas d. Niger Gmel. (Nova acta Regia: societatis scientiarum Upsaliensis, vol. 6, Upsaliae 1799, 4:o, s 5–10). – Anmärkningar öfver Lemur tardi-gradus Linn. och Lemur loris, jämte beskrifning på den förra (Kongl. götheborgska vettenskaps och vitterhets samhällets handlingar, [F 2,] d 1 = Vettenskaps afdelningen, st 5, Götheborg 1808, s 59–64, 1 pl). – Bidrag i VAH 1797–99, 1801–04, 1806, 1813, 1817, 1823 o 1825.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kammarkoll, kansliet, befordr:akter, Hla, 19 april 1779, 16maj 1780 o 21 maj 1781, RA. Paul Wilstadius' dep, UUB. D la: 3 o 7, LA.

J Allwin, Beskrifn öfwer Mo samt N o S Wedbo härader i Jönköpings län (1857), s 63 o 73; Biogr öfver S I L (VAH 1823, s 279–282); Carlander; J G C[ollin], S I L (Sv biogr lex, N F, 6, 1865–68); N Eriksson, VVS 1778–1874 (1978); Förteckn öfver... S I L:s boksaml (1832); O Gertz, FS i Lund 1772–1940 (1940); S Högberg, PS:s hist (1961); E Kjellberg, Jan Brandes på Skälsebo (Kalmar läns fornminnesförems meddel, 35, 1947); L Larsson, Växjö gymnasiematr för åren 1653–1808 (Växjö lärov:s äldre matriklar, 3, 1925); S Lindroth, VA:s hist, 2 (1967); L Ljungberg, Ur djupa källarvalven (1950); Y Löwegren, Naturaliekabinett i Sverige under 1700-talet (Lychnos-bibl, 13, 1952); C G Myrin, Om Linnés naturhist saml:ar (Skandia, Tidskr for vetenskap o konst, bd 2, 1833); G Säve, Jönköpings läns k hushållmsällskapshist 1814-1913, 1-2 (1914); F Weber o D M H Mohr, Naturhistorische Reise durch einen Theil Schwedens (Göttingen 1804); P Wilstadius, Smolandi Upsalienses, smålandsstudenter i Uppsala, 5, 1700-1744 (1978); P G Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1, 1637–1844 (1894).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Ingemar Ljungh, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9597, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9597
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Ingemar Ljungh, urn:sbl:9597, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-24.