Meriter

Ljungner, Erik, f 21 maj 1892 i Ljung, Göt, d 13 mars 1954 i Lund, Domk. Föräldrar: folkskollär o organisten Johan Reinhold L o Maria Johansson. Studentex vid Gbgs h reallärov 6 juni 12, elev i lantmäteristaten 4 juli 12–2 sept 13, inskr vid Gbgs högsk 11 sept 13, FK där 31 jan 20, inskr vid UU 8 april 20, FM vid GH 15 dec 21, FL vid UU 31 mars 24, statsgeolog vid Argentinas geologiska undersökn jan 27–dec 31 (aktiv tjänst 9 nov 27–27 jan 31), disp vid UU 10 sept 27, FD där 16 sept 27, led av en jordbävningskommission i Argentina 29, doc i geografi vid UU 27 okt 30, ledare för en sv forskn:expedition i Sydamerika 32–34, timlär vid Uppsala hal ht 38–vt 39, företog på uppdrag av Bolidens gruvab malmgeologiska undersökn:ar i Pite lappmark 39–46, lektor i historia med samhällslära o geografi vid folkskolesem i Uppsala 22 dec 39 (tilltr 1 jan 40), prof i geografi, särsk naturgeografi, vid LU från 23 jan (tilltr 1 febr) 48. - VS:s Linnépris 28, LFS 48.

G 24 dec 1925 i Lindome, Hall, m lär Anna Hildegard Svensson, f 24 dec 1894 i Tvååker, Hall, dtr till smeden Carl S o Neta Bernhardina Johansdtr.

Biografi

L kom att i sina studier ägna hembygden Bohuslän ett betydande intresse, men hans forskning och vetenskapliga produktion dominerades av ämnen rörande de geologiskt unga argentinska Anderna och de vida äldre skandinaviska fjällen, "Skanderna", som han själv uppfinningsrikt kallade dem.

Sina första akademiska examina avlade L i Gbg men bedrev sedan från 1920-talet fortsatta studier vid UU, där han blev fil lic i geologi och tre år senare disputerade på en avhandling om den sv Skagerakkustens spricktektonik och morfologi. Jordskorpan och inte minst den sv berggrunden är rik på djupgående sprickor. Dessa har varit bestämmande för de geologiska processer som skapat land- och terrängformer. L:s forutsättningslösa och metodiska sammanställning av observationer på platsen i förening med en systematisk analys av problemen gav avhandlingen ett stort vetenskapligt värde, som visat sig bestående. Den säkra metodiken och förmågan att begagna sig av nya arbetsmetoder kännetecknade hans fortsatta undersökningar, vare sig de omfattade jungfruliga områden inom nationalparken Nahuel Huapi i Patagonien, den senaste istidens utvecklingshistoria och morfologiska former i vår fjällvärld eller den bohuslänska jordbruksbebyggelsens betingelser genom århundradena – de tre forskningsområden han främst kom att ägna sig åt.

Tidigt använde L sig av noggrann kartering – han hade efter studentexamen arbetat som lantmäterielev – och utnyttjade för sina analyser en förfinad diagramteknik, bl a i tre dimensioner. Vidare använde han kameran ej blott för illustrerande foton utan som underlag för fotogrammetrisk kartläggning och ingående beskrivningar av terrängen. Härvidlag var han en föregångsman för en teknik, som nu allmänt används vid modern kartering och landskapstolkning, och som utvecklats till en speciell vetenskap under namn av fjärranalys. Under fyra år verkade han som statsgeolog i Argentina och ledde sedan 1932–34 en sv expedition i Sydamerika. Alla sina resultat hann L inte publicera, men mycket finns framlagt i en rad rapporter från hans Patagonien-expedition, som också omfattade undersökningar av områdets bebyggelse och näringsliv. Här liksom på andra håll åtföljdes han av sin hustru, som var en värdefull medarbetare.

Med olika avbrott uppehöll L under 1930-talet en docenttjänst vid UU, och i samband med speciminering för en professur i Gbg framlade han 1938 arbetet Terräng och jordbruksbebyggelse i Bohuslän. Där letade han sig tillbaka ända till stenåldern med användande av arkeologiskt material, som sammanställdes med geologiska och klimatologiska data. Som en av de första i denna gren av kulturgeografin utnyttjade han även det unika material gamla lantmäterikartor har att erbjuda, när det gäller att skildra bygdens fortsatta utveckling och struktur. Som geolog ställde han ständigt bebyggelse och jordbruk mot terräng- och jordförhållanden och drog även in ortnamnsforskningen i diskussionen.

Genom sin anställning 1939–46 vid Bolidenbolaget fick L många möjligheter till betydelsefulla studier av det norrländska inlandet, ej blott ur malmgeologisk synpunkt. Han utarbetade en speciell metodik i studiet av bergytornas avslipning och deras isräfflor, kallad hällanalys, för att söka fastställa isrörelseriktningar under olika skeden. Isens rörelse var av betydelse bl a när det gällde att spåra lösa malmblocks moderklyft för eventuell brytning. Hans tankar leddes även in på frågor om inlandsisens uppkomst och utveckling, och resultatet blev en serie uppsatser om hithörande problem. – Från 1940 var han lektor vid folkskoleseminariet i Uppsala och erhöll slutligen 1948 professuren i naturgeografi i Lund. Där arbetade han med entusiasm och forskariver på att bygga ut sin institution och överföra sina intentioner och sitt vetenskapliga intresse på nya generationer geografer.

Författare

Bertil Hedenstierna

Arkivuppgifter

L:s litterära kvarlåtenskap o en stor saml fotografier från Patagonienexpeditionen i StUB/VAB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Intill 1953 se Svensk geogr årsbok, 1954, Lund, s 200–202. – Nahuel Huapi. Ein geogr Querschnitt ... Bericht Nr. 6. der schwed wissensch Expedition nach Patagonien 1932—34. Upps & Wiesbaden 1959. 360 s, 2 pl. (UUÅ 1959:4, även [omsl]: LU, Medd från geogr inst, Avh 37.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 23 jan 1948, nr 6, RA.

S Behrens, E L 21/5 1892-13/3 1954 (Sv geogr årsb 1954); B H[edenstierna], nekr över L (Ymer 1954, s 231 0; Inbjudn:ar till drsprom:na [UU] 16 sept 1927 (1927); LUM 1949–50 (1951).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Ljungner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9617, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hedenstierna), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9617
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Ljungner, urn:sbl:9617, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hedenstierna), hämtad 2024-04-26.