Anders Ljungstedt

Född:1759-03-23 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län
Död:1835-11-10 – Kina (i Macao)

Donator, Köpman


Band 24 (1982-1984), sida 63.

Meriter

Ljungstedt, Anders, f 23 mars 1759 i Linköping, Domk, d 10 nov 1835 i Macao, Kina. Föräldrar: ringkarlen Jonas Andersson o Anna Nilsdtr. Elev vid trivialskolan i Linköping 24 febr 72, vid gymnasiet där 76–81, inskr vid UU 3 okt 81, informator i Norrköping, informator o lärare i Ryssland 85–94, tolk i k kansliet 23 juni 95–16 jan 00 (tjänstl från 16 nov 97), förste assistent på Ostindiska kompaniets skepp Drottningen till Kina 97 (avseglade 98), kompaniets superkarg i Kanton o Macao 98–13, handelsagents n h o v 13 okt 08, bedrev egen affärsverksamhet i Kina, generalkonsuls namn. Donator.

G 24 juli 1796 i Sthlm, Nik, m änkan Carolina Mosander, d 8 dec 1831 där, Ad Fredr, trol dtr till sjötullvaktmästaren Axel M o Brita Christina Österberg (möjl identisk med deras dtr Catharina Christina, f 5 aug 1764 i Sthlm, Jak).

Biografi

När L var fyra år dog hans far, och modern gifte om sig med arbetskarlen Peter Jansson, efter vars hemförsamling Ljung i Ög L och hans bror Henrik antog släktnamnet Ljungstedt. Efter en helt kort vistelse vid UU blev L informator i Norrköping, där han förvärvade kunskaper i tyska och franska hos kyrkoherden i Hedvigs församling, Johan Lutteman. Enligt L:s egen utsago skall han ha erhållit ett rekommendationsbrev av landshövding v Rosen (trol Fredrik Ulrik) till generalmajoren i ryska armén greve Gustaf Wilhelm Dücker angående en tjänst vid något ryskt regemente. Med detta mål i sikte reste L till Ryssland på hösten 1784. I S:t Petersburg träffade han emellertid den sv mineralogen Johan Jacob Ferber (bd 15), som varnade honom för att låta värva sig och i stället rekommenderade att L med sina kunskaper i språk borde ta tjänst som informator i någon rysk familj. L följde rådet och kom att stanna i Ryssland i tio år, dels som informator, dels som lärare i språk. 1794 var L tillbaka i Sthlm, där han erhöll en tjänst i k kansliet. Han medföljde som rysk tolk hertig Karl och Gustav IV Adolf på den senares friarefärd till det ryska hovet i S:t Petersburg 1796.

Ej nöjd med sin blygsamma ställning sökte L tjänst i sv ostindiska kompaniet i Gbg. Hösten 1797 utnämndes han till förste assistent på skeppet Drottningen, destinerat till Kanton. Vid ankomsten till Kina visade det sig att inte mindre än tre av kompaniets tjänstemän nyligen avlidit. L kunde därför påräkna tjänst där omedelbart efter sin ankomst. Han kvarblev i Kanton, först som tredje residerande superkarg och efter bolagets upplösning 1813 som privat affärsman. 1815 hade han överflyttat till den portugisiska besittningen Macao, där han förblev livet ut. Han ligger begraven på Macaos protestantiska kyrkogård. 1813 hade han erhållit riddartecknet av Vasaorden och troligen omkr 1820 generalkonsuls namn.

L återsåg aldrig sitt fosterland men stod i nära kontakt med Sverige hela sitt liv och korresponderade flitigt med sina sv vänner, särskilt biskopen i Linköping, senare ärkebiskop Jacob Lindblom (bd 23). L beslöt tidigt (brev till Lindblom 1805) att anslå sin ansenliga förmögenhet åt stiftandet av en friskola i sin födelsestad Linköping. Hans avsikt var att möjliggöra en skola med praktisk och teknisk inriktning för gossar "av fattiga men hederliga föräldrar". Tyvärr förhalades projektet, och pengarna användes länge till stadens folkskoleundervisning. L:s önskan om en yrkesförberedande skola kom ej att uppfyllas förrän 65 år efter hans död (jfr art om domprosten C W Linder, bd 23).

L återsåg ej heller sin hustru men bestämde att en stor del av förmögenheten skulle tillfalla henne och ordnade för hennes försörjning. Vid hennes död några år före hans uppgick hennes dödsbos netto till närmare 55 000 rdr bko. Ett inbördes testamente makarna emellan tillförsäkrade friskolan i Linköping dessa tillgångar. Hustrun hade emellertid motsatt sig L:s donationsplaner, som han fick fullfölja genom ombud, och L:s del i arvet efter henne kom skolan till godo först efter process.

L hyste stort intresse för Kinas historia och kultur och utgav skrifter som visar en överraskande god förmåga att iaktta och skildra.

L var i mycket autodidakt, och hans Kinabeskrivningar har vissa brister. Där finns feltolkningar, och han drar ibland felaktiga slutsatser. I det stora hela visar det sig dock att L i mycket var före sin tid.

Författare

Nils William Olsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s egna levnadsbeskrivn:ar 1820 o 1832, brev till L m m i LSB. – Brev från L i KB, LSB, GUB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Contribution to an historical sketch of the Portuguese settlements in China, principally of Macao, of the Portuguese envoys & ambassadörs to China, of the Roman catholic mission in China and of the papal legates to China. By A. L. Macao: China, 1832. XII, 174 s. [Sign.] – Contribution to an historical sketch of the Roman catholic church at Macao, and the domestic and foreign relations of Macao. By A. L. Canton, China, 1834. 53 s. [Sign.] – A brief account of an ophthalmic institution, during the years 1827, 28, 29, 30, 31 and 1832. At Macao. By a philanthropist. Canton, China, 1834. 56 s. [Anon.] – An historical sketch of the Portuguese settlements in China; and of the Roman catholic church and mission in China. Boston 1836. XV, 323, XVIII s, 1 pl, 3 kartor.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslikoll:s arkiv, E IV: 19 (ämbetshandl:ar från translatorer), RA; utredn ang Carolina Mosanders härkomst i SBL:s arkiv.

T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); dens, Sv sjöfart o handel med Kina under 1800-talets förra hälft (Sjöhist årsb 1953/54); T Brandel, Sir Andrew L i Macao (Jorden runt 1966); En berömd östgötason, som vilar fjärran i Kinas jord (Allsv saml 1930); N Gobom, A L o hans friskola (Östgöta correspondenten 21 mars 1959); S T Kjellberg, Sv ostindiska compagnicrna 1731–1813 (1974); S Lidman, Tal öfver ... A L ... 10 nov 1836 (1836); C W Linder, L:ska friskolan i Linköping o dess öden, 1-2 (1882); Linköpings hist, 2:2 (1946); S Sandberg, L:ska skolan i Linköping. Historik 1824–1974 (1974).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Ljungstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9624, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils William Olsson), hämtad 2020-06-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9624
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Ljungstedt, urn:sbl:9624, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils William Olsson), hämtad 2020-06-06.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se