Meriter

Lorents, Yngve Samuel, f 20 okt 1887 i Västerås, d 11 sept 1978 i Leksand, Kopp. Föräldrar: kontraktsprosten Erik Lorents Petersson o Anna Hildegard Lundström. Mogenhetsex i Uppsala 05, inskr vid UU ht 05–vt 16, FK 15 dec 08, FL 1 nov 13 där, medarb i Sthlms dagbl 13–20, disp 29 maj o FD 31 maj 16 vid UU, huvudred for Bonniers konversationslex 20–29, andre red för Sv tidskr 21–22, sekr i komm för internationellt hist samarb 27–48, sekr i Samf Sverige-Finland 30–32, medred for HT 30–33, utrikeskrönikör vid ab Radiotjänst 32–48, huvudred för Nordisk familjebok 32–40, ordf i Komm för utrikespolitisk upplysn 38–40, i styr för Utrikespolitiska institutet 40–59, huvudred i ab Nordiska uppslagsböcker 42–46, led av styr för Sv instit 45–46, ansv utg för tidskr Utrikespolitik 46–62, ordf för Svensk-norska fören 49–55. – LSkS 33.

G 15 nov 1918 i Danderyd, Sth, m förf o översättaren Clara Maria (Maj) Heloisa Almquist, f 15 jan 1896 i Sthlm, Hedv El, dtr till överdir Viktor Emanuel A (bd 1) o Fanny Louisa Grafström.

Biografi

Yngve L hörde som ung historiker i Uppsala till Harald Hjärnes lärjungar. Liksom åtskilliga andra i denna krets kom L att ägna sitt huvudintresse åt sv utrikespolitik och internationella problem. Han anställdes efter avlagd licentiatexamen som medarbetare på Sthlms dagblads utrikesredaktion. Den leddes då av Verner Söderberg, som tidigare varit Hjärnes docent. Under de första åren som tidningsman arbetade L samtidigt på sin doktorsavhandling (om svenska och danska förbindelser med Frankrike och Holland 1645–49), som ventilerades i Uppsala 1916.

Sthlms dagblad uppfattades under krigsåren på grund av Söderbergs nära kontakter med utrikesdepartementet som språkrör för regeringen Hammarskjöld och Söderberg själv som en av landets främsta publicister. L fungerade under sju år som dennes närmaste medarbetare och övergick därefter till Sv tidskrift, organ för en krets som till stor del bestod av lärjungar till Harald Hjärne, där han främst ägnade sig åt de utrikespolitiska frågorna, däribland den då brännande Ålandsfrågan.

Vid denna tidpunkt hade L övergått till ett nytt verksamhetsfält, då han utsågs till den förste huvudredaktören för Bonniers konversationslexikon. Han samlade härvid kring sig unga akademiker, av vilka åtskilliga skulle göra bemärkta insatser i framtiden som publicister och förlagsmän. 1932 efterträdde han Verner Söderberg som huvudredaktör för Nordisk familjebok. Samtidigt redigerade han det stora samlingsverket Vår egen tids historia 1880–1930, av vilket fyra delar utkom under 30-talet; de sista tre, av vilka en författades av honom själv, utkom 1940, 1952 och 1957. Vid sidan av dessa uppgifter höll han nära kontakt med historikernas arbetsfält, som medredaktör under några år för Historisk tidskrift och som sekreterare under mer än tjugo år i den sv kommittén för internationellt historiskt samarbete.

Känd för en större allmänhet blev L genom sina regelbundet återkommande utrikeskrönikor och andra utrikespolitiska översikter i radio, från 1932 till 1948. Dessa uppmärksammades inte minst under andra världskriget.

Som utrikespolitisk skribent i Sthlms dagblad och Sv tidskrift företrädde L närmast en måttfull högerståndpunkt; allmänt torde hans politiska inställning kunna betecknas som moderat-liberal. Till hans sparsamma offentliga framträdanden som aktiv i politiska sammanhang hörde hans medlemskap i den sk Ålandskommittén, en politiskt mycket heterogen grupp, som bildades i protest mot den s k Stockholmsplanen om Ålands remilitarisering 1938–39. L:s ståndpunkt synes inte minst ha bestämts av oro för följderna om Finland vid en konflikt mellan Tyskland och Sovjetunionen drogs in på Tysklands sida och ett befäst Åland då blev ett latent hot mot ett neutralt Sverige.

Med L:s utpräglat engelska orientering och starkt antinazistiska inställning blev hans ställningstagande under andra världskriget givet. Hans hustru Maj L, som på våren 1940 befann sig i Storbritannien, publicerade efter hemkomsten en bok, England i krig (1940), präglad av varm sympati för det kämpande öriket. Makarna L hörde till dem som deltog i de överläggningar som i mars 1940 ledde till bildandet av Tisdagsklubben, av initiativtagaren Amelie Posse beskriven som "ett slags hemligt sällskap inom vars ram man kunde samla alla slags antinazistiska element, oavsett partifärger och övriga åsikter", och de deltog aktivt i klubbens verksamhet fram till dess upplösning vid krigsslutet. Under krigsåren engagerade sig L, som även var medlem i Samfundet Nordens frihet, särskilt för Norges sak och hade nära kontakter med norska flyktingar i Sthlm. Han medverkade vid bildandet av Sv-norska föreningen och var under några år efter kriget dess ordförande.

Sin stora vetenskapliga insats gjorde L som samtidshistoriker. Under 1930-talet utarbetade han ett mer än 700-sidigt avsnitt av Världskriget och frederna i band 14 av Norstedts världshistoria. I detta verk har huvudvikten lagts på själva krigsförloppet, medan krigets förhistoria behandlas endast inledningsvis. I Första katastrofen, Stormakterna och världspolitiken 1900–1918, koncentrerade L sig i stället på förspelet till kriget. Boken är ett standardverk på 640 sidor, byggt på djupgående forskning och en suverän överblick av den väldiga internationella litteraturen i ämnet. Till dessa stora arbeten ansluter sig de översikter över utvecklingen före och efter andra världskriget som L publicerat i Krig och internationell politik 1914–1938 och i hans avsnitt Det kalla kriget i tredje delen av Världen av i går och i dag.

Under åren efter andra världskriget ägnade L sitt kanske främsta intresse åt Utrikespolitiska institutet, till vars initiativtagare han hört. Verksamheten inleddes 1938 av Kommittén för utrikespolitisk upplysning med L som ordförande. 1940 antog kommittén namnet Utrikespolitiska institutet. Som ordförande i institutets styrelse spelade L en avgörande roll för att förankra institutet som en permanent institution i sv samhällsliv och för att i samverkan med StH initiera akademisk forskning och undervisning i ämnet internationell politik.

I början av 1960-talet lämnade L Sthlm och flyttade till Västanvik utanför Leksand. Från sitt nya hem följde han med engagerat intresse utvecklingen i världen, och hans flitiga penna vilade inte. 1964 publicerade han ett antal stora artiklar till femtioårsminnet av första världskrigets utbrott, och han medverkade också i Svenskt biografiskt lexikon, främst med den stora biografin om sin ungdoms läromästare Harald Hjärne.

L hade en ovanlig förmåga att kring sig samla människor för gemensamma arbetsinsatser. Lärd och handlingskraftig, representativ och älskvärd men också en rakryggad individualist med mycket av courage de son opinion tillvann han sig varm uppskattning i en talrik krets av vänner och medarbetare under ett långt och verksamt liv.

Författare

Lennart Hirschfeldt

Arkivuppgifter

Brev från L bl a i KB, RA och UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Balkankriget i ord och bild [rcc, sign L-ts] (Svensk tidskrift, årg 3, 1913, Sthlm, s 206—208). — Världskrigets orsaker enligt socialdemokratisk uppfattning [rec] (ibid, 4, 1914, s 436— 439). — Efter Brömsebrofreden. Svenska och danska förbindelser med Frankrike och Holland 1645— 1649. Akad afli. Upps 1916. XX, 144 s. - Utrikespolitisk öfversikt/krönika (Nationell tidskrift, organ för Sveriges nationella ungdomsförbund, [årg 1,] 1918, Sthlm, 4:o, s 117 f, 132-134, 174-176,'o 2, 19)9, s 8-11, 34-36). - Den irländska fristaten (Sv tidskr, 12, 1922, s 188-196). - Poincaré och 19)2 års politik (ibid, 16, 1926, s 540-554). - Till "svarta veckans" historia. Tysklands varning till Ryssland 29 juli 1914 (Festskrift till Verner Söderberg ..., Sthlm 1932, 4:o, s 186-192). - Världskriget och frederna (Världshistoria, utg av Sven Tunberg o S. E. Bring, d 14. Y L, Eli F. Heckscher o Anton Karlgren, Världskriget och frederna, Sthlm 1937, s 1-733). - Krig och internationell politik 1914— 1938 (Folkens historia genom tiderna, illustr världshistoria ... red av H Maiander, 6. Frihetskamp och enhetsrörelse ..., Sthlm 1939, s 205— 366, 2 pl, 1 karta; 2. rev o utvidg uppl 1950, s 239-592). - Balkan i smältdegeln. Sthlm 1941. 30 s. (Världspolitikens dagsfrågor. Utrikespolitiska institutets broschyrserie [: 1941, nr 4].) 2. uppl så. — Latinamerika och kriget. Sthlm 1942. 32 s. (Tills med T Odhe; ibid, 1942, 4.) - Brev 1 (Stormakts-politiken 1938-48. [Rubr; omsl:] Utg av Brevskolan i samarb med Centralkommittén Folk o försvar o Riksförb för Sveriges försvar, Sthlm 1949, s 1 — 39). — Då Sverige kunde ha indragits i kriget. Färöintermezzots handlingar tillgängliga efter 10 år (Sveriges flotta, årg 46, 1950, Sthlm, 4:o, s 184-188). — Utrikespolitisk upplysning (I folkbildningens tjänst ... Till,Johannes Lindberg på sjuttioårsdagen ..., Sthlm 1951, s 224-227). - Första katastrofen. Stormakterna och världspolitiken 1900— 1918. Sthlm 1952. 4:o. VIII, 640 s, 2 pl-bl. (Vår egen tids historia, 3.) — Krisen i Främre Orienten. Sthlm 1952. 68 s. (Världspolitikens dagsfrågor ..., 1952, 4—5.) Overs: Krisen i Det naere 0sten. Khvn [1952], 50 s. (Det udcnrigspolitiske selskabs skrifter.) - Mau Mau. Sthlm 1954. 32 s. (Ibid, 1954, 7.) — Den egyptiska revolutionen (Sv tidskr 41, 1954, s 217-228). - Sammansvärjningen [20 juli 1944] (Röster i radio, årg 21, 1954, Sthlm, 4:o, nr 29, s 10, 22, 24). - Arabförbundcts stater. Sthlm 1956. 153 s. (1950-talets världspolitik.) - Sovjetunionens politiska offensiv i Asien. Sthlm 1956. 32 s. (Världspolitikens dagsfrågor, 1956, 3.) — Suez-kanalkonflikten. Sthlm 1956. 32 s. (Ibid, 1956, 10.) — Israelkonfliktcn - en återblick (Samtid och framtid, tidskr för idépolitik o kultur, årg 13, 1956, Norrköping, 4:o, s 100-106). — [Det kalla kriget] (Världen i går och i dag. Våra dagars världshistoria från spanska inbördeskriget, d 3. Chr. A. R. Christensen o Y L, Fred?, Sthlm, även Hfors (tr Sthlm), 1957, s 269-422). - Främre Orienten efter Suezkrisen. Sthlm 1958. 31 s. (Världspolitikens dagsfrågor, 1958, 8.) — Atlantpakten under tio år. Sthlm 1959. 142 s. (1950-talets världspolitik.) -Artiklar i Nordisk familjebok, ny ... uppl, bd 18— 38, Sthlm 1919-26, o 3. ... uppl, bd 13-23, 1930-37, om C Hallendorff, H Hjärne, K-E Hällsjö, M M Höjer o F L Hökcrberg i SBL, bd 18-19, 1969-73, vidare i HT 1911, 1921, 1923-37, 1939, o Utrikespolitik 1946-47, 1949, 1951-56, 1958, samt i Stockholms dagblad 1913-20.

Redigerat: Bonniers konversationslexikon. [Inb även med ryggtit: Svenskt konversationslexikon.] 1-12 o Supplement. Sthlm 1922-29. (Huvudred; 11 — 12 o Suppl tills med Gotthard Johansson.) 1. 1922. 2-3. 1923. 4-5. 1924. 6-7. 1925. 8-9. 1926. 10-11. 1927. 12. 1928. Suppl. 1929. [Ny tr] 1931. [Vardera c:a 8 s, 1600 sp, jämte pl o kartor.] Na-tionaluppl [ryggtit] 1931-32. 1-7. 1931. 8-12 o Suppl. 1932. [Varje del i 2 halvbd.] [Nya tr:] 1-12 o Suppl 1932; 2-6 1933; 1-3, 7-12, 7-9 [2. tr] o Suppl 1934; 4-6, 8 1935; 1-12 o Suppl 1935-36; d:o 1937; d:o 1938-39. - Nordisk familjebok. 3. väsentligt omarb o koncentr uppl. Bd 18—23. Sthlm 1933-37. (Huvudred.) 18-19. 1933. 20. 1934. 21. 1935. 22. 1936. 23. 1937. [Vardera c:a 8 s, 1300 sp, jämte pl o kartor.] Nytr [Sthlm, tr] Malmö 1944- 45; 18-20, 22-23, 1946-47. - Vår egen tids historia. l-[7], Sthlm 1933-57. 4:o. 1. H Tingsten, Demokratiens seger och kris. Den författningspolitiska utvecklingen 1880-1930. 1933. XI, 703 s, 5 pl. 2. uppl 1939. 2. R Svanström o B Enander, Kampen om freden och kolonierna. Imperialistiska strömningar under 1800-talets senare del. 1934. VI, 734 s, 4 pl, 3 kartor. 3. Y Lorents, Första katastrofen. 1952. VIII, 640 s, 2 pl. 4. R Essen, Illusionernas årtionde. Den politiska världsutvecklingen 1917-1930. 1940. XI, 888 s, 5 pl. 5. G. Westin Silverstolpe, Välstånd och fattigdom. Den ekonomiska och sociala omdaningen 1880— 1930. 1938. 665 s, 2 pl. 6. Aspelin, Tankelinjer och trosformer. Huvudriktningar i vår tids idéhistoria. 1937. VIII, 608 s. 2. omarb uppl 1955. 560 s. [7.] Å Thulstrup, Det ödesdigra 1930-talet. 1957. 543 s. -E Zeeh, Andra världskriget. D [1] — 6. Sthlm 1939-45. 4:o. 3243 s. 1. 1939[-40]. S 1-575. 2. 1941. S 577-1148. 3. 1942. S 1149-1720. 4. 1943. S 1721-2227. 5. 1944. S 2233-2760. 6. 1945. S 2761-3243. 1-2: [ny uppl med nr o tit:] D 1*. Från krigets början till finska vinterkriget sept. 1939 - mars 1940. 1148 s. - Världen i går och i dag. Från spanska inbördeskriget till våra dagar. D 1-3. Sthlm, även Hfors (tr Sthlm), 1957. 1. Chr. A. R. Christensen, Katastrof (1930-1941). 309 s, 30 pl. 2. Dens, Krig (1941-1945). 328 s, 32 pl. 3. Dens o Y Lorents, Fred? 442 s, 32 pl.

Utgivit: Maximilian Härden, Gestalter. Saml 1 — 2. Bemyndigad sv bearb med kommentarer. Sthlm 1917. 275, 216 s, 18 portr. - Hemliga aktstycken ur ryska utrikesministeriets arkiv. Dokument publicerade i de ryska tidningarna "Pravda" och "Is-vjästia". Från ryskan övers av A. H. W. Mörner. Sthlm 1918. VIII, 162 s. - Svensk tidskrift. Årg 11-12, 1921-22. Sthlm. (Tills med G Bagge.) -Historisk tidskrift. Årg 50-53, 1930-33. Sthlm. (Tills med S Tunberg.) — Nordisk familjeboks månadskrönika. Årg 1-2, 1938-39. Sthlm. 4:o. (Huvudred o ansv utg.) — Utrikespolitik, utg av Utrikespolitiska institutet. Årg 1-17, 1946-62. Sthlm. (Ansv utg.)

Källor och litteratur

Källor o litt: I Anderson, Åsyna vittne (1968); K O Bonnier, Bonniers, 5 (1956), s 262-264; L Drangel, Den kämpande demokratin. En studie i antinazistisk opinionsrörelse 1935–1945 (1976); C F Palmstierna, Bränn dessa brev (1937); A Posse, Åtskilligt kan nu sägas (2. uppl, 1956), bl a s 150–152; O Rabcnius, Mellan Sthlms strömdrag (1943); R Svanström, Y L död (SvD 15 sept 1978); H Tingsten, Sv utrikesdebatt mellan världskrigen (1944); Utrikespolitiska institutet 1938-1953 (1953); Utrikespolitiska institutet – upplysningsarbete o studier i 25 år (1963).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Yngve S Lorents, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9666, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hirschfeldt), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9666
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Yngve S Lorents, urn:sbl:9666, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Hirschfeldt), hämtad 2024-04-25.