Biografi

Lothigius, släkt, härstammande från Nicolaus Andreas (d 1677), vilken efter att ha varit kaplan i Smedby på Öland blev kh i Löt, också på Öland, 1652. Det enda som är säkert känt om Nicolaus Andreaes släkt är att han var bror till ryttaren Jöns Andersson i Källtorp i Förlösa, Kalm, som 1647 frikändes för mord på sin hustru och då hade en granne, vars hustru var släkt med Jöns Andersson i tredje led. Detta tyder på att de båda bröderna inte var födda på Öland utan i Förlösa. Efter hemförsamlingen antogs släktnamnel av Nicolaus Andreaes söner kh Gabriel L (1645–88) i Löt och Samuel L (d 1695), som blev auskultant i Göta hovrätt 1670, var lagläsare i Östra härad 1673–75 och i Norra och Södra Vedbo 1673–80 samt blev notarie i hovrätten 1676 och advokatfiskal där 1689. Av den senares ättlingar har tretton i sju generationer tjänstgjort i Göta hovrätt. Hans son häradshövdingen i Dal och Lysing, Ög, Johan L (1681–1724) var far till kh i Danviks och Sicklaö församling Nils L (1719–66). Dennes brorson sekreteraren vid Göta hovrätt med lagmans n h o v Johan Samuel L (1750–1818) var far till hovrättsrådet i Göta hovrätt Sten August L (1797–1849). Den sistnämndes brorson Isak Johan Gustaf L (1827–1904) var hovrättsråd i Göta hovrätt 1875–97. Isak L tog aktiv del i Jönköpings kommunala liv, bl a som mångårig ledamot av stadsfullmäktige (ordf 1891–94). Han var far till kvinnosaks- och fredsrörelsepionjären Emilia Augusta Clementina L, g Broomé (bd 6).

Isak L:s farbror häradshövdingen i Västra härad David Wilhelm L (1804–51) var far till Lars Wilhelm Samuel L (1836–1913). Wilhelm L tjänstgjorde vid Göta hovrätt 1857–69 och var borgmästare i Karlshamn 1870–82, samtidigt landstingsman i Blekinge län 1871–74, 1877 och 1880 samt sedan häradshövding i Årstads, Faurås och Himble härad, Hall, 1882–86. Efter några år som justitieombudsman 1884–86 var L 1886–1905 landshövding i Älvsborgs län. Han blev 1887 erbjuden civilministerposten men avböjde. Som riksdagsman i AK 1873–75 och 1897–1908 samt i FK 1878–94 intog L en relativt tillbakadragen ställning i riksdagsdebatten och blev av folkhumorn döpt till "Moltigius" men ansågs "icke vara oäven i intrigen" (Spångberg 1905). 1904 blev han ordf i De moderata reformvännernas grupp (Thermaenius). Så var han en av de åtta undertecknarna av kallelsen till det möte där Allmänna valmansförbundet bildades. 1901 blev han led av LA.

Wilhelm L:s bror Carl Axel Rudolf L (1841–1914) var assessor vid Göta hovrätt 1876–84 och justitieborgmästare i Norrköping 1884–1911. Carl L var led av Jönköpings stadsfullm 1881–84 och var i Norrköping verksam vid de enskilda järnvägarnas tillkomst, bl a som VD i Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnvägsab 1892–1905. Rester av hans arkiv finns i Norrköpings stadsbibliotek. Hans son Wilhelm L (1878–1957) utexaminerades från Skogsinstitutet 1903 och var länsjägmästare i Jönköpings län 1914–44 och ordf i Sveriges länsjägmästares förening 1921–27. Han gjorde stora insatser på skogsskötselns område och anlitades ofta som sakkunnig i utredningar. L startade och var 1925–43 redaktör för tidskriften Skogsägaren samt var en av utgivarna av Sverige som skogsland (1–2, 1937) och av Ett ekonomiskt skogsbruk (2 uppl 1938 o 1946). Son till honom är godsägaren och fd riksdagsmannen Carl Wilhelm L (f 1919).

Utan samband med denna släkt var Johannes L (1604–68), som var son till kh Petrus Nicolai Wexionensis (d 1634) i Löt (nu i Borg), Ög. Johannes L blev magister i Uppsala 1635, varefter han studerade i Franeker och Leiden och blev hovpredikant hos änkedrottning Maria Eleonora 1637, kh i Kuddby, Ög, 1639, Söderköping 1650 och Norrköping 1659 samt kontraktsprost 1660. Han var riksdagsman 1642, 1650, 1655 och 1659–60. L utnämndes 1666 till superintendent i Karlstad men avsade sig på grund av sjukdom. Hans son Johannes L (1648–93) inskrevs vid UU 1662, i Leipzig 1671 och i Wittenberg 1672 samt blev magister där 1673, kh i Eksjö 1682 och i Västervik 1693 men dog, innan han hann tillträda. Han var riksdagsman 1686. L:s stambok från studenttiden finns i KB (Il 24). Hans farbror licent-kontrollören i Norrköping Nils Persson L (d 1666) var i äktenskap med en syster till generalguvernementssekreteraren på Gotland Anton v Brobergen far till borgmästaren Henric L (1660–1702) i Visby, som var far till borgmästaren Hans L (1693–1741) i Visby. Den sistnämnde var riksdagsman 1723 och 1731.

Författare

CHC HG-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Klercker-Mattonska saml, KB; Anrep; Leijonhufvud; Sv släktkal, 14 (1950; tr 1949); Örnberg, 2 (1886; tr 1885). Nicolaus Andrea: Älvsborgs lösen 1613, vol 19: h I, fl7, o vol 20: h VII, fl3, RA (visar att Kalmar hm:s uppg att Anders Elofssons i Mörby änka var Nicolaus An-dreaes mor, ej kan vara riktig eftersom de ej hade samma förnamn); Criminalia 11 sept 1647, Norra Möre dombok 3 febr o 28 maj 1647, Göta hovrätts arkiv, Jönköping (visar, att Nicolaus Andreas mor redan då bodde hos honom o alltså ej gift om sig med hans först senare avlidne företrädare som kh i Löt, som uppges i Kalmar hm); G G Molin o P Wilstadius, Smolandi Upsalienses, 1–2 (1955–68). Gabriel L: Kalmar hm; Kalmar nations M 1663-1883 (1926-51). Samuel L: Kalmar nations M; Lags o doms; fj Odencrants,] K Götha hofrätts presidenter, ledamöter o betjäning (1803). Johan L: Lags o doms. Nils L: Sthlms hm; P Wilstadius, Smolandi Upsalienses, 5 (1978). Johan Samuel L: S A Leijonhufvuds minnesanteckmar (1919); Odencrants, a a; Sv boklex 1700–1829. Rättcgång-shandl (1958). Sten August L: SjSmål. Isak Johan Gustaf L: TU 7:69 o 85:24, KB; H Gullberg o V Köersner, Sv justitieM (1887); Jönköpings hist, 4 (1921); SjBlek. David Wilhelm L: Lags o doms. Lars Wilhelm Samuel L: T Dahl, Riksdagens ledamöter 1905-70 (stencil 1974), RA; TU 7:69, KB; AK inför valen år 1902. Erinringar o påpekningar (1902); N Alexanderson, JO (Sveriges riksdag, 16, 1935), s 176; [J Brag,] En visit hos senatorerna under 1893 års lagtima riksmöte. Af Fabius Commentator (1893), s 75 f; S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); G Hasselbcrg, Vänersborgs hist, 2 (1944); C V Jacobowsky, Gustafsberg, Sveriges äldsta badort (1958); Lags o doms; S Leander, Hundra år i Blekinge (1963), s 257; [V Millqvist,] AK:s män 1897-99. Upplysmar till valmännens tjänst af Spectator (1899); dens, AK:s män 1900–02. Anteckn:ar till de frisinnade valmännens tjänst af Spectator (1902); dens, Sv riksdagskal 1903 (1903); O Moberg, Stadens utveckl under demokratiens o industrialismens tidevarv (Karlshamns hist, 4, 1950); Nv ill tidn 1890, s 403, o 1896, s 351; SjSmål; SMoK; P Sondén, Hugo Tamm (1925); V Spångberg, Politiska fysionomier tecknade för valmännen (1902); dens, Annexet (1905), os 6, 19 ff, 61; P Sundberg, Ministärerna Bildt o Åkerhielm (1961); E Thermamius, Riksdagspartierna (Sveriges riksdag, 17, 1935), s 173; R Törnebladh, Riksdagsminnen (1913), s 44; A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941); dens, Allm valmansförb:s tillkomst (1946). Carl Axel Rudolf L: TU 7:69 o 85:24, KB; H Gullberg, JustitieM (1902); B Helmfrid, Holmenöden under fyra sekler (1954); R Myrdal, Styrelse, förvaltning, politik (Norrköpings hist, 11, 1972); C A R Lothigius (Redogörelse för Norrköpings arbetarinstituts verksamhet år 1914, 1915); SjSmål; SPG. Wilhelm L: E Bosaeus, Munksjö bruks minnen (1953): Samzelius; dens, suppl till Jägeristaten (1916); SMoK; nekr i SvD 12 sept 1957. Johannes L (d 1668): B Helmfrid, Tiden 1655–1719 (Norrköpings hist, 6, 1971); Karlstads hm, 1 (1975); S Kjöllerström, Biskopstillsättmar i Sverige 1531–1951 (1952); Linköpings hm, 3 (1919), s 97; G G Molin, Smo-landi Upsalienses, 1 (1955); Odén; PrRP 1–2 (1949–54); E Ringborg, Konterfejer förbundna med minnen vid Norrköping o Norrköpingsbygd (1929); [A VVestén,] Sv k hofclericiets hist, 1:1 (1799); E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet (1897); Örn berg, 13 (1905). Johannes L (d 1693): Chr Callmer, Sv studenter i Wittenbcrg (1976); G Carlsson, I Wittenberg promoverade sv magistrar (Lychnos 1962), s 216; Linköpings hm, 4:1 (1920), s 74 f; Oden; PrRP 4 (1962); Örnberg, 13 (1905). Henrik L: Grape; Leijonhufvud; F Lindberg, Västerviks hist 1275–1718 (Västerviks hist, 1, 1933): H Munthe, Ur den gotländska kalkindustriens hist (MHoF 13, 1943–44; tr 1945), s 106; R Steffen, Personer o händelser i den gotländska kalkindustriens hist (1940); Örnberg, 13 (1905). Hans L: S Bergh, Sv RA 1618–1837 (1916); E Kleberg, Borgarståndets inre organisation intill 1809 (1929); Leijonhufvud; Millqvist; Örnberg, 13 (1905).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lothigius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9684, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC HG-m), hämtad 2024-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9684
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lothigius, släkt, urn:sbl:9684, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC HG-m), hämtad 2024-09-20.