Meriter

1 Lovén, Christian, f 20 febr 1765 i Räng, Malm, d 11 febr 1854 i Sthlm, Klara. Föräldrar: kh Pehr L o Hedvig Susanna Wankif. Inskr vid LU 23 juni 77, i kofferditjänst 81–90, fänrik vid örlogsflottan 90, i kofferditjänst 90—00, burskap som kofferdiskeppare i Sthlm 21 juli 91, grundade o drev grosshandelsfirman Chr Lovén 01–dec 33 (tills med G F Centerwall från 31 mars 27 o även Pehr Magnus L från jan 1830 under firma Lovén & Co), rådman 30 nov 02, erhöll kontingentborgerskap 7 juni 04, led av handelskollegiet 08, allt i Sthlm, led av borgarståndet vid riksdagen i Örebro 10, handelsborgmästare i Sthlm 1 april 13–19 mars 39, ordf i dir över Sällskapet i Sthlm 33–35. – HedL av Sjömannasällsk i Gbg 34.

G 1 febr 1797 i Sthlm, Maria, m Maria Catharina Nordling, f 8 febr 1769 där, ibid, d 9 aug 1816 där, ibid, dtr till notarien Lars N o Anna Christina Kiöster.

Biografi

Omkring 1781 avbröt L sina studier vid LU. Han gick till sjöss i sv, engelsk och holländsk kofferditjänst och seglade på europeiska, afrikanska, amerikanska och asiatiska hamnar. Hemkommen från Amerika i början av 1790 anmälde L sig till tjänstgöring vid örlogsflottan, utnämndes till fänrik och påmönstrade 14 april den av Chapman byggda fregatten Galathea om 1 417 ton och 48 kanoner. Han deltog i attacken mot den ryska flottan i Revals hamn 13 maj, i affären vid Björkö och i utbrytningen vid Viborg 3 juli.

Efter freden i Värälä avmönstrade L 14 okt och gick åter i kofferditjänst. 1791 vann han burskap som kofferdiskeppare i Sthlm. Han förde 1791–1800 bl a galeasen Bättre Tider, skeppet Friheten, snaubriggen Lovisa Fredrica och briggen Beata på routerna S:t Petersburg, London, Riga och Khvn. Besättningen uppgick i genomsnitt till 12 man. Bland partsredarna för fartygen märks de kända handelshusen Carlos och Claes Grill, Seton & Co, grosshandlarna Lars Petersson Reimers, Johan Philip Möller samt Adolph Fredrik och Gustaf Westerberg. På sin sista resa med briggen Beata 1800 var L själv redare för en fjärdepart, medan grosshandlaren Casten Lychou innehade lika stor del och Gustaf Westerberg en halvpart. Följande år började L sin affärsmannabana med att grunda grosshandelsfirman Chr Lovén.

Efter det L påbörjat sin grosshandelsrörelse, blev det nödvändigt för honom att reglera sin borgerliga ställning. Han anhöll i maj 1804 hos handelskollegiet om s k kontingentborgerskap, d v s rätt att idka grosshandel mot en "proportionerad real" avgift, den sk kontingenten eller genanten, som beräknades efter verksamhetens art. Hans ansökan bifölls. Det Lovénska grosshandelshuset, som under sina första decennier synes ha koncentrerat sin verksamhet till spannmål och kolonialvaror som saffran, kakao, te och russin, utvidgades 1827 genom upptagande av L:s bokhållare G F Centerwall som partner. Firmans namn ändrades i detta sammanhang till Lovén & Co. Fr o m ingången av 1830 inträdde också L:s brorson Pehr Magnus L i företaget med hälften av L:s halvpart av ägarskapet. I skrivelse till rådhusrätten 31 dec 1833 anmälde L, att det handelsbolag, som han drivit tillsammans med Centerwall, hade upphört. Centerwall avled i jan 1835, och P M L ingick nytt bolag tillsammans med grosshandlaren Jacob Wilhelm Setterwall under oförändrat namn, Lovén & Co. Ännu på sin höga ålderdom hade L vissa ekonomiska intressen kvar i Lovén & Co. Sålunda sålde han tre år före sin död en fjärdedel i skonaren Petronella till Setterwall.

I nov 1802 hade L blivit illitterat rådman och tjänstgjorde bl a på justitieborgmästaren Anders Wallins division av rådhusrätten och i tre års tid i accisrätten, innan han 1808 som ledamot överflyttade till handelskollegiet. När handelsborgmästaren C E Oldenburg avlidit i dec 1812, anmälde sig L på nyåret 1813 som sökande till det lediga borgmästarämbetet. Vid valet i magistraten erhöll L första förslagsrummet, och han utnämndes kort därefter.

L:s praktiska erfarenhet och allmänna duglighet, hans position som borgmästare i förening med en i politiska frågor tämligen neutral hållning förskaffade honom många förtroendeuppdrag. Sålunda utsågs han 1810 till borgarståndets representant för Sthlm vid den urtima tronföljarvalsriksdagen i Örebro och i juni följande år till en av magistratens fyra deputerade i kommittén för utarbetande av en ny stat för Sthlm (1811 års finanskommitté). L:s marina bakgrund och sakkunskap togs i anspråk, då han av K M:t utsågs till ledamot av kommittén för omarbetande av sjölagen, där han ingick 1812–47. Han medverkade även 1824 i kommittén rörande ersättning till sv handlande för förluster genom fartygs uppbringning och 1819 i kommittén för taxeförslag för Södertälje kanal och sluss.

Fem år efter sitt utträde ur firman tillkännagav L inför magistraten sin avsikt att begära avsked från ämbetet som handelsborgmästare. I febr 1839 biföll magistraten enhälligt i svar på en remiss från överståthållarämbetet L:s begäran att som pension på livstid få behålla sin borgmästarlön och övriga med ämbetet förknippade förmåner. K M:t beviljade L:s avsked med betygande av sitt välbehag över handelsborgmästarens 36 år långa tjänstgöring och med godkännande av de begärda pensionsförmånerna. – L var vid sin död 1854 en tämligen välbärgad man. Dödsboet uppvisade en behållning av 43 934 rdr bko.

Författare

Lars Wikström

Arkivuppgifter

Handl:ar ang firma Chr Loven i Billow-Lovénska saml i SSA. L:s fullmakter, egenhändig självbiogr, biogr uppteckn:ar efter L:s diktamen för Sven L (L 3) m m i Sven L:s arkiv, VA. – Brev från L i RA.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Magistratsprot 1839, sekr:s ekonomiprot 1802 o 1813, prot o handl:ar ang bolag o firmor 1826–39, div magistratshandl:ar (meritförteckn) 1813 o attester till sjöexpeditioner 1792–99 i Magistratens o rådhusrättens arkiv; Justitiekolbs arkiv E II a 1:2 (bouppteckn 1854-III-121); Handelskoll:s arkiv; A I (prot 1804), C 11:5 (ansökn:diarium 1801–42), D I a 1: 1 (borgarbok 1750–1829), D II b: 1 (förteckn över kofferdiskeppare som vunnit burskap), E III a: 46 (handl:ar till ansökn:diariet 1804); Sjöfolkskontrollen A 2 (skeppsinlagor 1791–1800); Grosshandelssocietetens arkiv A I a (prot 1797–1808); allt i SSA. Skeppsmönsterrullor 1790:3, KrA.

L O Berg, Sv flottans fartyg 1850-1900. En tabellarisk framställn (Forum navale 1965); B Boe-thius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719–1815 (1943); H Börjeson, Biogr anteckn:ar om örlogsflottans officerare 1700–1799 (1942); T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814–1864 o Börs-, bro- o hamnbyggmkommitterade 1815–1846 (1953); C Lundin, Sällskapet 1800–1900 (1900); Lunds hm, 2:3 (1951); Millqvist; A Munthe, Sv sjöhjältar, 7:5 (1923); SjBlek; Sthlms rådhus o råd, 2 (1915–18).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christian Lovén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9697, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Wikström), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9697
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christian Lovén, urn:sbl:9697, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Wikström), hämtad 2024-04-16.