E Filip O Lundberg

Född:1876-12-31 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1965-06-02 – Oscars församling, Stockholms län

Företagsledare, Matematiker


Band 24 (1982-1984), sida 188.

Meriter

Lundberg, Ernst Filip Oskar, f 31 dec 1876 i Uppsala, Domk, d 2 juni 1965 i Sthlm, Osc. Föräldrar: lektorn Nils Philip Eugéne L o Nanna Carolina Sophia Almquist. Mogenhetsex vid Norra reallärov i Sthlm vt 94, inskr vid UU ht 94, FK 15 dec 96, FL där 14 dec 98, kamrer i Allm pensionsförsäkringsbolaget 98–01, i Lifförsäkringsab De förenade aug 01, aktuarie där 03–04, disp vid UU 17 nov 03, FD där 31 maj 04, VD i Lifförsäkringsab De förenade 05–42, led av komm ang pensionsväsendet vid k teatrarna okt 07 –mars 08, sekr i Sv aktuariefören 09–13, v ordf där 24–29, VD i Sjukförsäkringsab Eir sept 11–46, led av försäkringsinspektionen febr 13–febr 16, av styr för Återförsäkringsab Sverige 14 (bolagsordn 4 sept) –16, ordf i styr för F Englunds boktryckeri ab 18 (bolagsordn 18 dec)–dec 32, led av komm ang dödlighetsantaganden för livränteförsäkring juni 31–jan 32, VD i Lifförsäkrings-ab Victoria 36-48, ordf i Sv livförsäkringsbolags fören 38–47, led av 1939 års livförsäkringskomm okt 39–juli 41, sakk inom sociala försvarsberedskapskomm 40–41, led av 1942 års försäkringsutredn nov 42–mars 46, av tjänstepensionsutredn sept 44–febr 46, expert inom 1944 års skattekomm sept 45–okt 46.

G 13 okt 1906 i Sthlm, Engelbr, m Astrid Stedt, f 20jan 1882 i Långtora, Upps, d 3 dec 1954 i Sthlm, Osc, dtr till försäkringsdir Nils Vilhelm Teodor S o Julie Charlotta Fisker.

Biografi

Filip L:s farfarsfar var handlande i Norrköping. Farfadern innehade krogen Tre Remmare i Sthlm och fadern, som vid några och trettio års ålder rycktes bort i förtid, var lektor i matematik och fysik i Uppsala och en känd pedagog. Modern tillhörde lärdoms-och ämbetsmannasläkten Almquist; hon gifte om sig med sedermera fångvårdskamreraren Göran Bladin (senare Bladini). 17 år gammal tog L en förnämlig mogenhetsexamen i Norra real i Sthlm och sedan på kort tid fil kand-och fil lic-examina i Uppsala med högsta betyg i huvudämnet matematik. Hans närmaste mål var att fullfölja de högre studierna med en doktorsavhandling och söka sig till lärarbanan. I avsikt att finansiera sitt uppehälle under avhandlingsarbetet tog han anställning som "kamrerare och matematiker" i det nygrundade Allmänna pensionsförsäkringsbolaget men övergick efter endast ett par år till det av de fem stora livförsäkringsaktiebolagen stiftade folkförsäkringsbolaget De förenade. Sedan han disputerat 1903 och några år senare, vid endast 28 års ålder, erbjudits befattningen som VD i De förenade, var han definitivt vunnen för sv försäkringsverksamhet.

De förenade hade under de första åren kämpat med stora svårigheter, och L:s avancemang var ett led i en nödvändig rekonstruktion av verksamheten. På kort tid lyckades han få bolaget på fötter så att det kunde hävda sig i konkurrensen med de andra folkförsäkringsbolagen. När L några år senare lanserade en nyhet på den sv försäkringsmarknaden, den långa, ouppsägbara (från bolagets sida) sjukförsäkringen, var det två av De förenades fem moderbolag, Skandia och Thule, som stod som stiftare av Sjukförsäkringsab Eir, vars chef L blev. Visserligen måste det ursprungliga programmet, helt inriktat på lång sjukförsäkring, så småningom breddas, men ganska snart stabiliserades verksamheten, som också fick ett rejält uppsving under mellankrigstiden.

När ett av De förenades moderbolag, livförsäkringsbolaget Victoria, vid mitten av 1930-talet drabbades av svårigheter, erhöll L uppdraget att som VD leda rekonstruktionen av det, något som var slutfört mot slutet av 1940-talet. Som företagsledare hyllade L delvis gammaldags ideal. Sträng sparsamhet med bolagens medel och hög konsolidering hellre än snabb expansion var några av hans riktmärken, detta i viss motsats till den företagspolitik, som drevs av de konkurrerande folkförsäkringsbolagen Trygg och Framtiden. Hans intresse för rationalisering av den inre och yttre verksamheten var starkt.

Av L:s många initiativ är grundandet av ett inhemskt återförsäkringsbolag med alla de större livförsäkringsbolagen som delägare det viktigaste. Den sv livförsäkringsverksamheten hade expanderat explosionsartat decennierna kring sekelskiftet 1900. Expansionen hade till stor del finansierats genom kortfristigt inkomstbringande men på lång sikt mycket kostsamma, i vissa fall "ruinerande", återförsäkringsaffärer med utländska, framför allt tyska, försäkringsbolag. Bildandet av återförsäkringsab Sverige 1914 blev en förutsättning för en sanering av den vildvuxna sv livförsäkringsmarknaden.

Sin främsta insats inom försäkringsväsendets organisationer gjorde L som ordförande i Sv livförsäkringsbolags förening 1938–47, en post som dittills innehafts endast ett år i sänder och då cirkulerat mellan de anslutna bolagens verkställande direktörer. I den oros- och brytningstid, som andra världskriget och en aviserad ny försäkringslagstiftning medförde, var L en samlande och stabiliserande kraft. 1942 års försäkringsutredning, som låg till grund för 1948 års lag om försäkringsrörelse, är i stora stycken L:s verk. I ett flertal promemorior föregrep han många av de förslag, som blev utredningens. Så är t ex ett av de mest centrala begreppen i modern sv försäkringslagstiftning, skälighetsprincipen, vad gäller liv- och sjukförsäkring, i huvudsak att tillskriva L. Som debattör och opinionsbil-dare torde han, såväl i tal som skrift, ha framträtt oftare än någon annan samtida försäkringsman. Med oöverträffad sakkunskap, ofta i polemiskt syfte men alltid hovsam i tonen mot meningsmotståndare, framlade han sina synpunkter. – Av stort värde är ett arbete från 1950-talet, Bidrag till svensk livförsäkrings idéhistoria (omkr 1954; stencil) där L med osviklig källkritisk observans analyserar olika sidor av den sv livförsäkringsverksamhetens utveckling från sekelskiftet till andra världskriget, en utveckling som på snart sagt alla områden mer eller mindre fatt sin prägel av honom själv.

L:s anseende bland samtida försäkringsmän vilade inte enbart på hans framgångsrika verksamhet som företagsledare utan också på hans insats som matematiker, som allmänt betecknats som banbrytande. Under 1800-talets senare del hade flera forskare utarbetat sannolikhetsteorier för utvecklingen av riskförloppet inom ett försäkringsbestånd. Dessa teorier baserade sig på antaganden rörande riskförloppet för de enskilda försäkringarna. I sin numera klassiska doktorsavhandling behandlade L riskförloppet inom hela beståndet utan att fästa avseende vid de enskilda försäkringarna. Med bl a denna utgångspunkt härleder han en variationsekvation av den sannolikhetsfördelning som skall undersökas, och vidare, ur denna variationsekvation, approximationslösningar för riskförloppets sannolikhetsfördelningar. I den senare delen av avhandlingen behandlas, troligen för första gången i tryck, möjligheten att införa kollektiva metoder för återförsäkring, detta i nära anslutning till de approximationsmetoder, som tidigare utvecklats. De nya idéer som L framfört i sin doktorsavhandling utvecklades vidare i senare arbeten för att fullföljas i huvudarbetet Försäkringsteknisk riskutjämning (1926–28) och i ett par större avhandlingar från början av 1930-talet. L:s riskteoretiska arbeten avvek inte sällan från gängse normer för matematisk-vetenskaplig framställning. I allt väsentligt framstår dock alltjämt hans forskarinsats som ett utflöde av stor originalitet och skaparkraft, och i den mera utvecklade form, som den kollektiva riskteorin fatt av sentida efterföljare (tex H Cramér), har den också uppmärksammats internationellt och fått tillämpning långt utanför livförsäkringsverksamhetens område.

Med en i grunden socialliberal samhällssyn förenade L en optimistisk framtidstro, detta i viss kontrast till komplikationer som spelade in på det personliga planet. Faderns förtidiga död såg L själv som den yttersta orsaken till en känsla av otillräcklighet, som kastade sin skugga över hela hans liv och som, trots talrika bevis på sympati och uppskattning, förstärktes på ålderdomen. Denna känsla kan ha varit en hävstång för hans betydelsefulla insatser inom sv försäkringsverksamhet och matematisk-statistisk forskning.

Författare

Karl Englund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv, innehållande bl a självbiogr ant:ar, brev, koncept till brev, ms, betyg m m i RA. Arkivalier efter L även i Skandias hist arkiv i Norrköping.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1. Approximerad framställning af sannolikhetsfunktionen. 2. Återförsäkring af kollektivrisker. Akad afh. Upps 1903. 53 s. — Uber die Theorie der Riickversicherung (Gutachten, Denkschriften und Verhandlungen des Sechsten internationalen Kongresses fur Versicherungs--Wissenschaft, Wien, 7. bis 13. Juni 1909 ..., Bd 1. Diskussions-Themen, Wien 1909, s 877-953). -Prinzipien fur die Verteilung und Begrenzung der Abschlusskosten mit spezieller Riicksicht auf die Verhältnisse schwedischer Lebensversicherungs-anstalten (ibid, 2. Abhandlungs-Themen, 1909, s 799—819; tills med E Jäderin). — Inledningsföre-drag hållet ... å pensionskassans offentliga möte i Stockholm den 3 december 1913 över ämnet Hur kan vår kår trygga sin ålderdom? Sthlm 1914. 15 s. (Kvinnl. kontorist- och expeditföreningens i Stockholm pensionskassa.) — Försäkring av genast börjande livränta (Svenska aktuarieföreningens tidskrift, 1915, Upps, s 64-72). - Dödlighets- och sjuklighetsstatistik åren 1901-1914. Sthlm 1916. 80 s, 4 vikta pl. ([Publications of] Lifförsäkrings-aktiebolaget De förenade [1].) — Prospektive Be-rechnung der Prämienreserve bei Verwendung von Selektionstafeln (Sv aktuarieföreningens tidskr, 1917, s 1—32). — Föreläsningar i livförsäkringsteknik under särskilt beaktande av de nya bestämmelserna i försäkringslagen. Hållna vid Försäkringsföreningens utbildningskurser för försäkringstjänstemän hösten 1917. Sthlm 1918. 75 s. - Förslag till grunder för försäkring av genast börjande livränta, utgörande bilaga till ett ... på uppdr av bolagen Skandia, Svea, Thule, Skåne o Allmänna Lif avgivet yttrande ... juni 1918 / Försäkringsteknisk utredning, utgörande ... (N Stedt, J. Tesdorpf o T Wijkander, [undert yttrande o förslag över det otryckta] ... av aktuarierna i Skandia ... 28 mars 1918 avlåtna betänkandet [text], [Sthlm 1918,] s 19—42). — Försäkringsbolags fondbildning och riskutjämning. Utredning och förslag av tillkallade sakkunniga inom Försäkringsinspektionen. 2. Teori för riskmassor. Sthlm 1919. 46 s. — Sjuk- och invaliditetsförsäkring (Handbok för livförsäkrings-ackvisitörer, Utarb på uppdr av Svenska livförsäkringsbolags direktörsförening, [Sthlm, tr] Malmö 1924, s 159—169). — Karensvillkoren. Föredr ... vid inspektörsmöte i Stockholm d 19 febr 1925. [Rubr.] Sthlm 1925. 4:o. (3) s. - Försäkringsteknisk riskutjämning. 1—2:1*. Sthlm 1926-28. 1. Teori. 1926. 103 s. Suppl. 1928. 46 s. 2:1. Statistik. 1928. 69 s. - Premiebefrielse vid invaliditet (Den 8. nordiska livförsäkringskongressen i Helsingfors 1929, 2. Kommitté-redogörelser, Hfors 1929, s 24-36; även sep, 13 s). - Uber die Wahrscheinlichkeitsfunktion einer Risikenmasse (Skandinavisk aktuarietidskrift, årg 13, 1930, [Sthlm, tr] Upps, s 1—83). — Das Problem des Risikos (Comptes rendus du neuviéme congrés international d'actuaires å Stockholm le 16 au 20 juin 1930 [även eng o tysk titel], T 1. Rapport C-E, [Sthlm, tr] Upps 1930, s 395-401),.- Technik der Krankenversicherung. Einleitende Ubersicht (ibid, T 4. Proces-verbaux, 1931, s 184-191). - Socialförsäkringsproblemet. Ett diskussionsinlägg rörande socialförsäkringens möjligheter och begränsning. Sthlm 1932. 31 s. [Föret, tills med E Huss, L Akselson o I Laurin; (omsl:) Meddelanden från Skattebetalarnas förening, nr 31.) — Om sjukförsäkring (Svenska försäkringsföreningens publikationsserie, n:r 7. Sju föreläsningsserier ingående i Sv försäkringsföreningens utbildningskurs 1931. Av H Cramér, E Lindbohm ... Sthlm 1932, s 108— 154). — Some supplementary researches on the collective risk theory (Skand aktuarietidskr, 15, 1932, s 137—158). — Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Föredr i Göteborgs försäkringssällsk d 13 dec 1932. [Rubr.] Sthlm 1933. 12 s. - Ekonomiska synpunkter på socialförsäkringsproblemet (Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 1932, Sthlm 1933, s 101-114). - On the numerical application of the collective risk theory (Publica-tions of Liflörsäkrings-aktiebolaget De förenade, 3. Lifförsäkrings-aktiebolaget De förenade 1933, [Sthlm, tr] Upps 1934, s 219-283). - Lebensversi-cherung ohne ärztliche Untersuchung (Atti del de-cimo congresso internazionale degli attuari in Roma dal 4 al 10 maggio 1934—XII [även fr, eng o tysk titel], Vol 4. Memorie 1-3, Roma 1934-XII, s 386—398; även sep, 21 s). — I vad mån kan ledningen för varje enskilt företag sörja för att dess ackvisitörsorganisation är på rationellt sätt organiserad och yrkesutbildad samt arbetar sunt och lojalt, tillämpande en socialt inriktad agitation? (Den nionde nordiska livförsäkringskongressen i Stockholm 1935, 1. Avhandlingar, Sthlm 1935, s 58-76; diskussionsinlägg ibid, 2. Förhandlingar, s 49—52, 152 f, 181 — 183). — Synpunkter på pensioneringsfrågan (Balans, tidskr för samhällsekonomisk debatt [omsl], 1951, Sthlm, s 117-120; även sep, 4s). — Hågkomster kring Eirs stiftande och tidigare verksamhetsår (Sjukförsäkringsaktiebolaget Eir 1911-1951. Minnesskr, Sthlm 1952, s 9-33). -Svensk livförsäkring fyller 100 år (Försäkringstidningen, årg 10, 1955, Sthlm, nr 4, s 1—6). — Från det lilla företagets horisont (ibid, 12, 1957, h 3, s 4—9). — Utvecklingslinjer inom svensk livförsäkring. Minnesskr med anl av Svenska livförsäkringsbolags förenings 50-års jubileum. Sthlm 1958. 169 s. [Föret; tills med H Molén.] — Lifförsäkrings-aktiebolaget De förenade under 40 år ([A Grenholm o H Cramér,] Filip Lundberg, förgrundsman i sv livförs, Sthlm 1969, s 24—48; ur Gjallarhornet 1941). — Några reflexioner kring den förestående ändringen av försäkringslagen (ibid, s 55—58; ur d:o 1960; utdrag ur minnesanteckn ibid, passim). — Framtiden, livförsäkringsaktiebolag. De förenade - Framtiden - Victoria, minnesskrift. Sthlm (tr Upps) 1972. X, 308 s. [Föret; tills med K Hildebrand, Verner Fredrikson o utg W Odhnoff.] — Bidr i bl a Svensk försäkrings årsbok, 1920, 1929, 1931, 1946—47, samt Försäkringsföreningens tidskrift 1907-12, 1915-17, 1920, forts: Nordisk för-säkringstidskrift, 1922, 1925-27, 1932-34, 1936-37, 1941, 1949, 1951, 1953, förteckn i Grenholm o Cramér, aa, s 39 f, Gjallarhornet, nordisk försäkringstidn, för 1951—60 förteckn ibid, s 54 f, o Assurans, sv försäkringstidn, allt Sthlm; se även Förteckning över statliga utredningar 1904—1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 333, 352, 591, 1089, 1098, 1103, 1113.

Källor och litteratur

Källor o litt: De förenades arkiv, Sthlms företags-minnen; Sjukförsäkringsab Eirs arkiv, Norrköping.

H Cramér, rec av L:s Försäkringsteknisk riskutjämn (Skand aktuarietidskr 1926); dens, On the mathematical theory of risk (Försäkringsab Skandia 1855–1930, 2, 1930); dens, Collective risk theory. A survey of the theory from the point of view of the theory of stochastic processes (A Grenholm, Försäkringsab Skandia 1855–1955, 1955); K Englund, Försäkring o fusioner (1982); [A Grenholm o H Cramér,] F L, förgrundsman i sv livförsäkring (1969); I Laurin, An introduction into L's theory of risk (Skand aktuarietidskr 1930); P Mattsson, Sjukförsäkringen i Sverige – historik, teknik o utvecklingslinjer (1977); Väd 1951.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Filip O Lundberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Englund), hämtad 2018-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9757
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Filip O Lundberg, urn:sbl:9757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Englund), hämtad 2018-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se