Lundeberg, släkt



Band 24 (1982-1984), sida 240.

Biografi

Lundeberg, släkt härstammande från Per Larsson, ofta kallad Petter Lundberg (d 1769, 70 år gammal), som från mitten av 1720-talet var landbo på kronohemmanet Lilla Nackdala i Botkyrka, Sth. Denna gård skatteköptes 1728 av en lantjägare Erik Lundberg, som dock 1750 måste avstå den till sedermera presidenten Karl Arnell (bd 2, s 235) som betalning för skuld. Erik Lundberg är sannolikt identisk med en lantjägare med detta namn, som bodde i Skäcklinge i Botkyrka och enligt husförhörslängden 1760–69 var 71 år. Hans ev släktskap med Petter Lundberg har emellertid ej kunnat bevisas. Petter Lundbergs son borgaren Anders Lundberg (1732–71) i Södertälje var far till inspektören Johan Petter L (1767–1816) vid Ängsö i Ängsö, Vm. Den sistnämndes son bruksdisponenten vid Åbron i Ockelbo, Gävl, Per Gustaf L (1803–70) var far till kontraktsprosten Zacharias Johan L (1828–98) i Valbo, Gävl.

Per Gustaf L:s halvbror major Axel Fredric Marcus L (1809–73) på Kättinge säteri i Börje, Upps, var far till Axel Johan Mauritz L (1852–1940). Axel L uppges ha gjort vidsträckta studieresor i Europa 1877–79 och studerade vid UU från 1881. Han hjälpte August Palm med korrekturläsningen av tidningen Social-Demokratens första nummer 1885 och översatte ett arbete av F Lassalle (Arbetareståndet och vår tid, 1885). L var 1886–87 redaktör för Motala tidning och 1887–88 redaktionssekreterare i Freds- och skiljedomsföreningens i Sverige veckotidning Fredsvännen. 1888 emigrerade han till USA, där han 1890 i Minneapolis grundade den första sv unitariska församlingen i USA, som han jämsides med föredrags- och skriftställarverksamhet förestod till 1895. L flyttade då till Chicago och skall 1896 ha blivit katolik (Allwood). I Chicago var han lärare i svenska vid ett språkinstitut till 1910, då han återvände till Minneapolis och grundade en swedenborgsförsamling, vars pastor han var till 1919. Då drog sig L tillbaka från aktiv kyrklig verksamhet men fortsatte som föredragshållare och medarbetare i olika tidningar, det senare även på vers. Bror till honom var sysslomannen vid Uppsala hospital Sigsten Ambjörn L (1854–1920). Sigsten L var landstingsman i Uppsala län 1906–18.

Farbror till dem var Johan Ulrik August L (1810–85). August L blev 1841 förvaltare vid Forsbacka järnbruk i Valbo, Gävl, vars verksamhet han under många år ledde, och då Forsbacka jernverks ab 1870 bildades, blev han dess VD. Redan 1846 hade han blivit delägare i Oslättfors järnbruk i Hille, Gävl, av vilket han blev ensam ägare 1864. 1868 köpte L Högbo järnbruk i Högbo (nu Sandviken), Gävl, i vilket han varit delägare en kort tid i mitten av 1850-talet. Vid olika tidpunkter var han delägare i Ljusneverken, Ljusne, Gävl, i Dådrans järnbruk i Rättvik, Kopp, och i Korsnäs sågverks ab, där han länge var styrelseledamot. L var också bland grundarna av Gefle-Ockelbo jernvägs ab, Gefle-Dala hypoteksförening, Gestriklands brandstodsbolag, Gefle bryggeri ab och Valls lantbruksskola i Valbo. C:a 1 000 brev från honom till Forsbacka bruks ägare generalmajor Gustaf af Nordin 1850–66 finns i Askesamlingen i UUB. I Forsbacka bruks arkiv finns L:s kopieböcker (Attman, s 682). Hans son August L (1849–1944) genomgick 1872–73 bergsskolan i Falun och var 1875–78 valsverksingenjör vid Forsbacka och 1878–79 elev vid Ultuna lantbruksinstitut. Han blev 1879 disponent vid Oslättfors. Stångjärnstillverkningen där nedlades 1881 och manufaktursmidet 1887, men L gjorde det i stället till en mönsteranläggning som skogsbruks- och jordbruksföretag. 1900 såldes Oslättfors till Korsnäs sågverks ab, vars förvaltare där L var till 1926. Han var länge landstingsman och ledamot av Gävleborgs läns hushållningssällskap och blev även styrelseledamot i ett flertal industriföretag och penninginrättningar samt järnvägsbolag. L:s brev till sina föräldrar från en resa till England, Belgien och Tyskland 1874–75 finns hos hans sonson direktör Tomas L i Sthlm.

Hans äldre broder statsminister Christian L (se nedan) var far till civilingenjör Kristian Wilhelm L (1866–1948). Kristian L blev ingenjör vid Forsbacka 1890, direktörsassistent där 1891, styrelseledamot 1893 och disponent 1896 samt var VD där 1905–08 och i Krylbo–Norbergs järnväg ab 1916–31. En tid var han ledamot av Gävleborgs läns landsting. Bror till honom var Gerdt August L (1868–1948). Gerdt L blev överste i armén 1918 och var chef för Upplands artilleriregemente från 1919 till dess indragning 1928.

Zacharias, Axel, Sigsten, Christian och August L:s kusin överstelöjtnant Arthur Edvin L (1860–1927) var i äktenskap med en systerdotter till Christian och August L farfar till undervisningsrådet civilingenjör Christer L (f 1920).

Utan genealogiskt samband med denna släkt var Martin L (1708–79), som var borgmästare i Sundsvall 1738–45 och i Härnösand 1750–56 samt häradshövding i Ångermanlands södra domsaga 1756–78. Han var riksdagsman 1738–39, 1740–41, 1742–43, 1751–52 och 1755–56. Som medlem av hattpartiet tillhörde L SU vid de tre senare riksdagarna. Han var son till kh Laurentius Andrea Lundberg (d 1716) i Mellby, Skar, som uppges ha varit bondson (Odencrants) från Gökhem, Skar. En annan son till denne, Anders L (1710–67), blev justitieborgmästare i Uddevalla 1736, häradshövding i Tveta, Västra och Mo, Jönk, 1747, assessor i Göta hovrätt 1759 och hovrättsråd där 1761. Han var far till Anders Lorentz L (1743–1823), som blev krigskommissarie 1783, från 1791 med krigsråds titel, krigsråd 1796 och ledamot av HD 1807 och av rikets allmänna ärenders beredning 1809. 1815 fick han avsked från krigsrådsämbetet med statssekreterares titel.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Sv släktkal, 22 (1980); Örnberg, 12 (1898), s 404. Erik Lundberg: Svea hovrätts renov småprot, vol 53, f 886 f, RA; Kansliets arkiv B VI a: 13, Kammarkolhs arkiv, Sthlm. Zacharias Johan L: TU 5:11, KB; H Palmgren, M öfver Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1912 (1913); N R[odén], Zacharias Johan L (Sv folkrörelser, 2, 1937); C A Tollin, Några drag ur kontraktsprosten Zakarias L:s lif o verksamhet (Julhälsmar till fbr-samharne från präster i Gestrikland o Helsingland, 5, 1906); Uppsala hm, 4 (1893). Axel Fredrik Marcus L: A Lewenhaupt, En färd till minnenas värld (1936), s 108. Axel Johan Mauritz L: Sv pressarkivets klippsaml, RA; O R Landelius' utlandssv saml: USA, SBL:s dep i RA; M S Allwood, Amerika-sv lyrik genom 100 år, 1848-1948 (1949); Arbetets söner. Pionjärtiden (4 uppl 1944); Axel L t (SvD 5 jan 1941); C Blackstadius, Sthlms i Upsala studerande nations medlemmar 1800-81 (1882); A Danielsson, Ur det förflutna (Lucifer 1893), s 33; A Kastrup, The Swedish heritage in America (1975); J Lindgren, Det socialdemokratiska arbetarpartiets uppkomst i Sverige 1881-89 (1927), s 200; Lundstedt; A Palm, Ur en agitators lif (1904), s 181; E Skarstedt, Pennfäktare (1930); C Sundblad, Sv fredsrörelsens hist åren 1883-1903, 1 (1903), s 89. Sigsten Ambjörn L: P Harnesk, Hänt under 100 år. Glimtar ur Upps:s landstings verksamhet 1863— 1962 (1962), s 118. Johan Ulrik August L: T Althin, Korsnäsbolaget 1855-1955 (1955), s 21 f, 79, 140; G Arbell, Manufakturer o industrier (Ur Gävle stads hist, 1946); A Attman, Adertonhundratalet (Fagerstabrukens hist, 2, 1958), s 109, 212, 365, 372, 374 ff, 378, 383, 385 ff, 389, 391, 570, 573, 582, 668 f, 672, 675, 677, 682; H Beskow, Bruksherrgårdar i Gästrikland (1954), s 48, 50; dens, Högbo bruk (1960), s 69, 71; dens, Dalarna. Norrland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 172, 175; P Norberg, Hälsinglands järnbruk i gången tid (1956), s 22 f; dens, Gästriklands hyttor o hamrar (1959), s 126, 153 f, 169; P H Rosenström, Bruk o industrier (Rättvik, 2, 1961), s 250; Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); G Utterström, 1815-70 (ibid 5, 1959), s 232, 242, 308, 618 ff. August L: A L t (SvD 9 juli 1944); Althin, a a, s 79; Attman, a a, s 570, 682; Bergsskolans i Falun lärare o elever 1871-1930 (1949); Beskow, a a 1954, s 48; M över styrelsemedlemmar, lärare o elever vid Ultuna lantbruksinst 1848-1932 (1932); Norberg, a a 1959, s 169; Tigerstedt, a a. Kristian Wilhelm L: Althin, a a, s 95; Attman, a a, s 570 f, 682; Kristian L t (SvD 2 april 1948); SPG; SvTeknF; E Söderlund o P E Wretblad, Nittonhundratalet (Fagerstabrukens hist, 3, 1957), s 245; Tigerstedt, a a. Gerdt August L: Gerdt L död (SvD 23 jan 1948); M E Giron, Fd översten GAL (KrVAH 1948, s 161 (T); SMoK; SPG. Arthur Edvin L: S A:son Sparre, Biogr ant:ar om officerare o vederlikar anställda 1780-1926 (K Västmanlands reg:s hist, 5, 1933); SPG; SvTeknF. Martin L: N Ahnlund, Tiden 1721-1803 (Sundsvalls hist, 2, 1921), särsk s 43-49, 85-91; G Bucht, Härnösands hist, 2 (1945); C Hallendorff Riksens ständers bank 1719–66 (Sveriges riksbank 1668— 1918, 2, 1919), s 49, 51, 57; E Kleberg, Borgarståndets inre organisation intill 1809 (1929); Lags o doms; Millqvist; J E Nilsson, Borgarståndet (Sveriges riksdag, 5, 1934), s 261; N H Qvist, Ådalen, 1-2 (1943—46). Laurentius Andrea Lundberg: [J Oden-crants,] K Götha hofrätts presidenter, ledamöter o betjäning (1803); SjVestg; Skara hm. Anders L: S Kristiansson, Uddevalla stads hist, 2 (1953); Lags o doms; [Odencrants,] a a. Anders Lorentz L: S Högberg, M över LPS (1961); J Kleberg, Krigskollegii hist. Biogr ant:ar 1630-1865 (1930); N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776-1850 (1950); B Steck-zén, Krigskollegii hist, 2-3 (1937); B Wedberg, Konungens HD 1789-1809 (1922), s 93, 102, 484 f: dens, D:o 1809-44 (1940), s 8.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lundeberg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9784, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9784
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lundeberg, släkt, urn:sbl:9784, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se