Justus E Lundegård

Född:1860-04-05 – Eslövs församling, Skåne län (i Västra Sallerup)
Död:1924-08-10 – Lunds domkyrkoförsamling (Håstads församling, Skåne län)

Målare


Band 24 (1982-1984), sida 248.

Meriter

1 Lundegård, Justus Evald, f 5 april 1860 i V Sallerup, Malm, d 10 aug 1924 i Lund (enl db för Håstad, Malm). Föräldrar: kh Jöns Christian Evald Åkeson-L o Ida Bernhardina Ingeborg Hallberg. Elev hos Edvard Perséus 78–81, elev vid FrKA 24 aug 80-okt 84, led av Konstnärsförb 86–90, drev egen målarskola i Lund 87–89, led av Skånska konstnärslaget 03–13, ordf där 03–08 o 10–13.

G 14 juni 1905 i Stettin m Emma Caroline Catharina (Käthe) Berger, f 16 okt 1865 i Stralsund, St Jacobi, d 11 dec 1940 i Hastad, dtr till Dr med Carl Philipp Edvard B o Bertha Emma Schütte.

Biografi

Justus L började i Sthlm att studera till ingenjör. Han hade tvånget från faderns sida att skaffa sig en utbildning, som skulle leda till ett gediget yrke, och han kände sig intvingad i ett fack, som inte passade en sensibel och trevande;person. L avbröt utbildningen och skrev 1878 in sig vid Edvard Perséus målarskola. Här fick han sina första kunskaper inom måleriet och kom till insikt om att konstnärskapet skulle bli hans levnadsbana. Två år senare fortsatte L sina studier vid konstakademin. Liksom de flesta konstnärer vid denna tid fann han snart att utbildningen inte motsvarade hans förväntningar. Akademins konservativa metoder och statiska tänkande verkade hämmande på adepternas utveckling. Det var snarare kontakterna med konstnärskollegerna som var betydelsefulla och blev en drivfjäder till vidareutveckling. De s k opponenterna, som kom att bilda Konstnärsförbundet, blev L:s intimaste vänner. 1886–90 var han ledamot i detta förbund, som utgjorde avantgardet och kom att spela en viktig roll i sv konsthistoria. Efter en schism, som uppkom genom ett bagatellartat missförstånd, bröt han med förbundet.

Att resa utomlands efter akademitiden var en självklarhet, och det var till Tyskland och Frankrike L:s resor gick. 1885 besökte han München. Konstsituationen motsvarade inte hans förväntningar utan han återvände snart till Sverige och Lund. Där drev han 1887–89 en målarskola med skiftande framgång. Han hade sin första separatutställning på rådhuset i Malmö och ställde även ut på Konstnärsförbundet och Sveriges allmänna konstförenings utställningar. Ännu hade hans konst inte fått någon personlig och självständig stil utan följde traditionen från Sthlm och München.

1891 reste L till Frankrike. Där studerade han de stora mästarna på museerna, och han fick kontakt med impressionisterna. Just kontakten med de senare gjorde att han kom till insikt om ljusets betydelse och dess påverkan på färgskalan. Detta synsätt kom att förändra hans måleri och levde kvar under hela hans konstnärskap. Det var nu med ljusa klara färger och lätt penselföring han målade sina landskapsbilder. Han ställde ut på Parissalongen 1892 och reste så tillbaka hem och startade en målarskola i Arild, Skåne.

1897 hade L en utställning i Helsingborg tillsammans med Carl Trädgårdh, som han lärt känna redan i München. L:s resa 1898–99 till Dalarö, Sulitelma och Lofoten gav nya motiv. 1901 bosatte han sig i Ramlösa. Vid vernissagefesten till L:s utställning i Lund 1902 framkastades idén att bilda Skånska konstnärslaget, och den förverkligades strax efteråt. L var under många år ordförande i denna sammanslutning, som under lång tid spelade en viktig roll för konstlivet i Skåne.

1908 flyttade L till Tjörnarp i Skåne, där han bodde fram till 1914, då han köpte Vadmöllan invid Kävlingeån vid Örtofta. Huset var i bedrövligt skick och fordrade en genomgripande renovering, vilket inte hindrade eller bekymrade L. Han fann det nämligen så vackert med rimfrost i vintersolen. Här bodde han med sin familj till sin död. 1914 ställde han även ut på Baltiska utställningen i Malmö.

Lättheten i färgskalan från Paris-tiden översattes till de skånska landskapsbilderna. Med tiden mognade de och fick en jordisk närhet och en mer provinsiell prägel. De blev mindre sofistikerade. Målningarna hade inte längre den lätthet de haft tidigare, varken i penselföringen eller färgskalan. De fick breda, tunga penseldrag och murrigare färger, som senare har blivit så typiska för många andra skånska konstnärer långt fram på 1950-talet. L var framför allt landskapsmålare, men även en skicklig porträttör. Under sina sista år gjorde han en rad interiörbilder av skiftande karaktär och även grafiska bilder.

Författare

Göran Christenson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L är repr på Malmö museum, NM, Gbgs konstmuseum samt flera andra sv museer.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: H Hedemann-Gade, J L (Skånes konstfören:s publ 1927); I Holm, Ola Hansson, en studie i åttiotalsromantik (1957); Hultmark; C G Laurin, Liv o konst (1946); T Palmer, Konst i Skåne 1904–1954 (1954); SKL; S Strömbom, Konstnärsförb:s hist, 1 (1945).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Justus E Lundegård, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9802, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Christenson), hämtad 2019-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9802
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Justus E Lundegård, urn:sbl:9802, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Christenson), hämtad 2019-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se