Meriter

Lundgren, Martin Emanuel (Manne), f 29 sept 1898 i Sthlm, Maria, d 27 maj 1975 i Lidingö. Föräldrar: tillskäraren Wilhelm Martin L o Jenny Sofia Jansson. Skräddarelev hos fadern, elev vid Sv missionsförb:s (SMF) missionsskola på Lidingön ht 17, avgångsbetyg där 4 juni 20, språkstudier vid Alliance francaise, l'Ecole pratique de langue francaise, Paris, 20–21, missionär i Kongo 21–63, bl a vid missionsstationen Musana i franska Kongo, studier vid SMF:s missionsskola hösten 25–maj 26, vid Alliance française 26– 27, vid folkskolesem i Linköping ht 31–vt 32, led av SMF:s missionsråd i Kongo 33–36, 38–46, 49–53 o 55–61, rektor vid evangelist- o läraresem vid Ngouedi, franska Kongo, led av synodalrådet i franska Kongo 39–44, 49–53 o 55–63, av den protestantiska federationen i franska Ekvatorialafrika 43–46, 49– 53 o 55–63, av Kongos protestantiska råd 45–46, 49–53 o 55–62.

G 19 juli 1922 i Brazzaville, Kongo, m barnmorskan o missionären Marta Ånija Berglund, f 28 jan 1895 i Rengsjö, Gävleb, d 30 sept 1970 i Lidingö, dtr till hemmansägaren Erik Persson B o Anna Augusta Andersdtr.

Biografi

Den första generationen av Sv missionsförbundets Kongo-missionärer med namn som Nils Westlind, K J Pettersson och Karl Laman (bd 22) hade lagt grunden till församlingsarbetet. Manne L blev ledande för den andra missionärsgeneration som tog över ansvaret vid 1920-talets början. Det var dramatiska år. Den profetisk-extatiska Kibanguväckelsen från 1921 svepte fram i hela Nedre Kongo. Den tog sig delvis politiskt nationella uttryck och möttes av den afrikanska befolkningens entusiastiska gensvar. Ett stort antal av den unga kyrkans evangelister fängslades eller deporterades av kolonialadministrationen för att ha sjungit med i det nya Afrikas väckelsesånger.

Tjugofem år senare, strax efter det andra världskriget, översköljdes regionen av en ny profetisk väckelsevåg. Till synes tekniska administrativa debatter om kyrkokonstitutioner eller församlingsunderhåll kunde plötsligt genombrytas av "den vildaste extas", som skedde 1956. Så följde den kongolesiska nationalismens öppna genombrott och seger. I grannlandet Angola behöll dock portugiserna länge än sitt koloniala grepp över land och folk. Mitt igenom dessa snabba växlingar och svårtolkade kriser kunde L som andlig fader och protestantisk diplomat främja en sund växt och afrikanisering av församling, skola, sjukvård och byggenskap.

Som så många av sina kollegor i SMF:s, Sv baptistsamfundets och Örebromissionens mission i fransktalande Afrika talade L inte bara ett eller flera afrikanska språk utan även franska på ett medvetet sätt, något som var ägnat att stärka missionens anseende i samhälls- och kulturliv både under kolonialperioden och i det fria Kongo.

L var i eminent mening en representativ personlighet. Han hade väl inte som pionjärgenerationens namnkunniga män ambitionen att studera och tolka den kongolesiska kulturens strukturer och funktioner. Han gav inte några originella eller djupsinniga bidrag på kulturanalysens eller forskningens område. Han var evangelist och församlingsledare framförallt, organisatör och till gagnet ambassadör i Brazzaville. Under årtionden blev han genom sin omutliga och vinnande personlighet en massiv tillgång för den mission och kyrka han representerade och för den europeiska kultur som var hans.

Samlande och vägledande, bred och säker kunde L ha blivit en idealisk fackföreningsledare, om det hade velat sig så. Nu blev det i stället väckelserörelsen och den evangeliska missionen i franska Kongo som blev innehållet i hans livsgärning med vida internationella horisonter och ekumeniska kontakter. Med sin generösa och sociala natur hade han en ovanlig förmåga att under ett kolonialskede identifiera sig med det afrikanska folkets ambitioner.

Författare

Bengt Sundkler

Arkivuppgifter

L:s arkiv innehåller bla korresp (c:a 100 vol), dagböcker o minnesanteckn:ar (c:a 25 vol) samt konferens- o kursrapporter, kassaböcker o verifikationer (c:a 45 vol) o ingår som fristående enhet i SMF:s arkiv, dep i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ngouedi seminarium (Mästaren på Kongos stigar, från Sv missionsförbundets arbete i Kongo åren 1881–1941, red av G. Palmaer, Sthlm 1941, s 295–303). – Ungdomsproblem i dagens Afrika (Uppdrag i Afrika, sv missionsinsatser ..., Sthlm 1947, s 243–261). – Vår sista jul i Kongo (Vinterny, årg 61, 1965, Sthlm, 4:o, s 26–29). – Afrikas ledare skolade av missionen; Missionsförbundet har arbetat 50 år i Kongo (Vår kyrka, årg 109, 1970, Sthlm, h 16, s 8 f, 46). – Fem jular i Kongo (Hem-hem [omsl], årg 70, 1975, Sthlm, 4:o, s 32–35). – Bidrag i bla Ansgarius, Sv missionsförbundets årsbok, 1934, 1936, 1940, 1947, 1950-51, 1953, 1958-59, 1962, Sthlm, o tidn Missionsförbundet, Svensk veckotidning o Ungdomsvännen.

Källor och litteratur

Källor o litt: L:s saml vol F 13:1 (merithandl:ar) o F 8:1 (L Andersson, Musana 1910-1970, otr uppsats), RA.

För femtio år sedan for han till Kongo. Nu är han på väg dit igen (Lidingö tidn 13 maj 1971); Reste från Vingåker för att vara tre år i Kongo. Det blev 42 år (Folket 8 maj 1963); Sv folkrörelser, 2 (1937); K B Westman mil, Nordisk missionshist (1949). – Nekr:er över L i DN, Gbgs veckotidn o SvD 30 maj, i Dagen 31 maj o 3 juni samt i Lidingö tidn o Missionsbaneret 5 o 12 juni 1975.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
M Emanuel (Manne) Lundgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9828, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Sundkler), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9828
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
M Emanuel (Manne) Lundgren, urn:sbl:9828, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Sundkler), hämtad 2024-04-26.