Meriter

1 Lundgren, Karl Hjalmar, f 28 okt 1867 i Haparanda, d 18 aug 1934 i Sthlm, Osc. Föräldrar: telegrafkommissarien Jöns L o Ida Maria Wretholm. Elev vid Malmö h a l 77–85, mogenhetsex där vt 85, inskr vid LU ht 85–ht 86, medarb i SDS 28 okt 86–1 juli 96, vid Sv telegrambyråns malmöfilial mars 92–juli 96, medarb i Smålands Alleh 1 juli 96–1 okt 97, i DN 1 okt 97–1 sept 99 o 09–10, i SvD 1 sept–31 dec 99 o 06–09, i Sundsvalls-Posten 1 jan–15 maj 00, red:sekr i Lunds Dagbl 1 jan 01–02, dess red o utg 02–06, led av PK:s styr 07–09.

G 30 mars 1901 i Karlshamn m Nanny (Nanna) Amalia Stenberg, f 16 april 1870 där, d 10 dec 1953 i Sthlm, Osc, dtr till bankkamrer Gustaf Adolf S o Sofia Petronella Nordström.

Biografi

I en självbiografisk uppsats kallade sig Hjalmar L "sonen av söder och nord". På grund av faderns tillfälliga yrkesplacering föddes han i Haparanda, men familjen flyttade efter några år till de sydsvenska trakter där han själv ansåg sig höra hemma. Efter avslutad skolgång i Malmö fick han tillfälle att under tre terminer insupa den akademiska atmosfären i Lund, men dragningen till tidningsvärldens omväxling och spänning gjorde att han redan som nittonåring sökte sig till Malmö och SDS. Han prövade sedan på yrket under några år i olika tidningar. Strax efter sekelskiftet blev L ledare för Lunds Dagblad och fick fördjupad inblick även i Lunds kommunala liv.

Det dagliga rutinarbetet med dess jäkt passade dock inte i längden L:s flegmatiska natur. 1906 bosatte han sig i Sthlm och medarbetade flitigt som politisk skribent och kåsör i ett par dagstidningar och dessutom i de vid denna tid uppdykande veckobladen. "Skåningen" – som han vanligen kallades av kollegerna – fyllde med sin imposanta stofthydda ut det trånga utrymmet på riksdagsläktaren. Därifrån blickade han ner på kammarens ledamöter med en ironisk skepsis lik den som utmärkte den franske prästmannen Abbe Coignard. Hans namn, lånat ur Anatole Frances roman Drottning Gåsfot, använde L ofta som signatur.

Sitt mest särpräglade språkrör fann L i folkskolläraren och riksdagsmannen Johannes Bengtzén, som han för första gången lät framträda i nr 8 av Strix (19 febr 1913). Denne var modellerad efter August Bondesons redan då klassiska figur John Chronschough. Liksom denne var han självmedveten och lärdomshögfärdig, en förnumstig besserwisser och politisk vindflöjel. När socialdemokratin gick framåt, blev Bengtzén givetvis socialdemokrat. Som målmedveten karriärist bevakade han påpassligt varje minsta möjlighet att hos de etablerade makthavarna skaffa sig personliga favörer. Till denne osympatiske figur har sannolikt en viss Josef Filser hos den med L jämnårige tyske humoristen Ludwig Thoma stått fadder. Brevformen gav ökad möjlighet att med stilistisk nyansering åstadkomma en satirisk personteckning. L:s karikatyrer skattades högt i konservativa kretsar (Kihlberg).

L:s obestridliga talang att parodiera det stelbenta kanslispråket med dess invecklade satsbyggnad, omvända ordföljd, omständliga vändningar och onödiga exakthet utnyttjades framgångsrikt i Grönköpings Veckoblad, som 1902–16 ingick i skämttidningen Söndagsnisse som en särskild sida. Där deltog han förmodligen i gestaltningen av flera av stadens "personager". Särskilt misstänks han för att jämte Oscar Rydqvist vara upphovsman till "Polis Paulus Bergström". Populariteten som dessa regelbundet återkommande figurer väckte hos läsekretsen gjorde att L också fick uppdraget att flytta över dem till bokform, där de dock kan ge ett smula avslaget intryck. Artiklarna levde i hög grad på de dagsaktuella anspelningarna.

L:s humoresker utformades ofta som satiriska enmansporträtt av representanter for alla "de fyra stånden". Tonen präglas av vad man brukar kalla ungkarlsmentalitet; dygden brännmärks som hyckleri, lättsinnet framställs som hjältedater. I sin uppläggning som referat ur verkliga livet saknar de den situationskomik och den skrattutlösande slutpoäng som fanns t ex hos en Hasse Z.

L skrev också utanför den satiriska och humoristiska genren på uppdrag några levnadsteckningar av dåtida kända personligheter; han gjorde träffsäkra snabbporträtt i en presshistorik, en mycket initierad presentation av Lund och en medryckande reseskildring från kontinenten några år efter första världskrigets slut.

Författare

Gunnar Wallin

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lunds dagblad. N:r 199 B. Lund 1905. 4:o. 8 s. [Undert Juvenalis; om Lunds stadsfullmäktige 1905 med portr.] — Herrarna på statsrådsbänken. De gamla och de nya (Bonniers månadshäften, årg 5, 1911, Sthlm, s 803-813; pseud Juvenalis). — Grönköpings veckoblad. [Omsl:] Organ för Grönköping med omnejd. [2.] Sthlm 19[07-]13. 174s. [Anon, tills med H Zetterström.] — Människor som jag träffat. Lund 1913. 153 s. [Pseud Abbe Coignard.] — Världen och vårt eget kött. Stilöfningar af En man med själfaktning. Gbg 1913. 203 s. [Pseud.] ([Omsl:] Åhlén & Åkerlunds en-kronas böcker, 147.) — Från den politiska rän-narbanan. Brev till hemmet av riksdagsmannen Johannes Bengtzén. Sthlm, Gbg (tr Sthlm) 1914. 156 s. [Annan uppl, omsl:] ... rännarebanan. Sthlm 1914. - K. A. Wallenberg. Sthlm 1915. 91 s. (Männen för dagen, 6.) — Lund (Sveriges städer nu och fordom, skildringar ... utg av A Roosval, 3. Blekinge, Kristianstads, Malmöhus o Hallands län, [2.] Kristianstads o Malmöhus läns städer, Sthlm 19[15-]18, 4:o, s 129-168 ([delvis felpagi-nerade], även sep, 1915, 40 s). — Malmö, 1. Historisk återblick (ibid, s 48-69 [1917]). - I de frisinnade idéernas tjänst. Brev och uttalanden av riksdagsmannen Johannes Bengtzén. Sthlm 1916. 159 s. [Ny tr] så. — Konsul N. Persson [Inre tit:] Med anledning af hans 80-årsdag. Helsingborg 1916. 4:o. 189 s, 1 pl. [Undert s 127; div bidrag av andra.] — Jag fattig syndig människa — Sthlm 1917. 236 s. - Sådan är jag. Sthlm 1917. 205 s. -Vilka riksdagsmän böra omväljas? Råd och anvisningar av Johannes Bengtzén. Sthlm 1917. 173 s. [Ny tr] så. — Kring Lund och Lundagård. Sthlm 1917. 121 s. — Sten Granlund in memoriam (Journalisten, Sv journalistföreningens fackorgan, årg 14, 1917, Sthlm, 4:o, nr 2, s 1 f; sign Hj. L.). -Gifta ungkarlar. Sthlm 1918. 190 s. - Ur Johannes Bengtzéns själaskatt. Brev o uttalanden av en parlamentariker. Sthlm 1918. 167 s. — Herrskaps karlar. Sthlm 1919. 168 s. - Konsul N. Persson. Lund 1919. 138 s, 1 portr. (Skåningar, 1.) - Under den röda fanans veck. Programuttalanden o dagboks-anteckn av Johannes Bengtzén. Sthlm 1920. 160 s. - Seved Ribbing. Lund 1921. 72 s, 1 portr, 1 pl. (Skåningar, 2.) — Sonen av söder och nord (Innan vi började, festskr utg av Sveriges författare förening, Sthlm 1921, s 105-109). - Från en liten resa. Sthlm 1922. 100 s. - Studenter och politik från Lunds horisont (Studentkalendern 1922. Vårvindar friska, Sthlm 1922, s 113-137). - Gamla kavaljerer. Sthlm 1923. 154 s. — Ur pressens krönika. Anteckningar o reflexioner (Publicistklubben, Sthlm 1924, s 283-382). - Svenska pressens pionjärer (Journalisten, 24, 1927, nr 5, s 17; pseud Juvenalis). — Framåt och uppåt marsch! Till val- männens tjänst av Johannes Bengtzén. Sthlm 1928. 190 s. [Pseud.] — Motion om beredande av tillfällig löneförbättring åt befattningshavare vid folkskolor, småskolor och mindre folkskolor i riket, avgiven i mars 1928 avjohannes Bengtzén, Kungl. riksdagsman och skollärare. [Rubr.] Söderköping 1928. (3) s. [Pseud.] — När Strindbergs "Giftas" blev "Bra-geförbundets" bane (När jag gick i skolan, skol- o ungdomsminnen från 1800-talets senare hälft Upps 1934, s 141-150). - Parentationer den 26 maj 1920 [resp senare] (Parentationer över Föreningens 1867 års män åren 1917—1933 avlidna medlemmar, utg av C. Gösta Drake, Sthlm (tr Sala) 1933, s 13-16, 54 f, 89 f, 103, o i Supplement n:r 1 till Parentationer över Föreningens ... män avlidna medlemmar, Sthlm 1934, s 4). — Bidrag i bl a Söndags-Nisse 1907-15 o Strix från 19/2 1913 (pseud A. B.) samt i SDS 1886-96, 1932, 1934, Smålands allehanda 1896-97, DN 1897-99, 1909-10, Skånska aftonbladet 1900, Sundsvallsposten 1900, SvD 1906-09, Stockholms-tidningen 1922, 1926, 1929-30. Ej pseud arbeten vanl under namnet Karl Hjalmar L. Även pseud: -s., Memor, John, Voyageur, Chr. O. N. Schough, C. C-d, l'Abbé, Torgny Lagman, Riksdagsråttan.

Redigerat: Lunds dagblad 1901—02 (redaktions-sekr), 1902-06 (red o utg).

Källor och litteratur

Källor o litt: PK:s arkiv vol E IV: 1 o 2 (matr.underlag), Sveriges pressarkiv, RA.

I Anderson, SvD:s hist, 1, 1884-1940 (1960); S Björck, Dikter för dagen (1978); C G Drake, H L (Suppl n:r 2 till Parentationer över Föreningens 1867 års män avlidna medl, 1935); K Falk [sign Minimax], H L död (S-T 18 aug 1934); M Feuk, Ludvig Thoma – en tysk humorist (Festskr tillägn Theodor Hjelmqvist ..., 1926); L Kihlberg, DN o demokratins genombrott, 1–2 (1960); H Lång, Grönköpings äldsta hist (SLT 1961); N L Olsson, Skolmästaren. Litterära skuggbilder (Pedagogiska skr utg av Sveriges allm folkskollärarförems litf.sällsk, 162, 1938); V Spångberg, Duktigt folk (1930); K Wikberg, Samhällets skrattspegel. Studier i Grönköpings Veckoblad (1978); Hasse Z [H Zetterström], Sällskap där man haft roligt (1945), s 28, 204 f. – Nekr:er i DN 19 aug o 23 aug (jordfästn) 1934, UNT 20 aug 1934.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Hjalmar Lundgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9833, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9833
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Hjalmar Lundgren, urn:sbl:9833, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-19.