Meriter

Lundqvist, Ernst Birger, f 26 juni 1888 i Själevad, Vnl, d 25 aug 1972 i Sthlm, Osc. Föräldrar: disponenten Gustaf L o Mathilda Charlotta Winberg. Mogenhetsex vid Umeå h a l 12 juni 07, MK vid KI 9 sept 11, tjänstg vid kirurg avd vid Sabbatsbergs sjukhus periodvis 13-17, ML vid Kl 30 maj 17, underläk vid Allm barnbördshuset (BB) i Sthlm 1 juli 17–30 april 18, assistent vid Radiumhemmets gynekolog avd 1 dec 17–15 april 18 o 1 mars–30 juni 20, tf avd:läk där periodsvis 26 febr 19–5 nov 29, amanuens vid Serafimerlasarettets gynekolog klinik 1 maj 18–30 april 20, disp vid KI 20 maj 22, MD där 31 maj 22, tf barnmorskelär vid Barnmorskeläroanstalten i Sthlm periodvis 22–24, ord 1 okt 24–5 dec 29, underläk vid Allm BB i Sthlm 1 sept 22–30 april 24, doc i obstetrik o gynekologi vid Kl 20 febr 24–5 dec 29, tf förest för Serafimeriasarettets gynekolog poliklinik 1 mars–30 juni 24 o 1 sept 24–31 mars 27, tjf överläk vid Södra BB i Sthlm periodvis 16 juli 24–14 aug 29, tjf överlär vid Barnmorskeläroanstalten i Sthlm periodvis 1 aug 24–14 aug 29, tf klinikchef vid Allm BB:s i Sthlm obstetrisk-gynekolog klinik periodvis febr 25–febr 27, prof o överlär vid Barnmorskeläroanstalten i Gbg samt överläk vid Gbgs BB 6 dec 29–30 maj 34, överlär vid Barnmorskeläroanstalten i Sthlm o överläk vid Södra BB där 18 maj 34–30 juni 53, ordf i Sv barnmorskeforb 37–44, överläk vid Södersjukhusets kvinnoklinik i Sthlm 43–53, led av 1941 års befolkningsutredms expertdelegation ang förlossmvården nov 43–nov 45.

G 15 april 1919 i Sthlm, Kungsh, m sjuksköterskan Elsa Bedoire, f 11 febr 1883 i Norrköping, S:t Olai, d 21 jan 1946 i Sthlm, Hedv El, dtr till ingenjören Elis Henric B o Wilhelmina Josephina (Mimmi) Andersson; sb från 1948 m frih Hedda Augusta Anna Louise (Lillis) Adelswärd, f 1 april 1902 i Åtvid, Ög, dtr till statsrådet frih Axel Theodor A (bd 1) o Anna Lovisa Dorotea Douglas, samt förut g Falkenberg.

Biografi

Birger L fick god utbildning till kvinnoläkare hos den kraftfulle Hj Forssner (bd 16), som hade sinne för sjukvårdens sociala sida. Forssner började också med vård för havande kvinnor i avsikt att i första hand förebygga graviditetskramper (eklampsi). L följde här sin lärares exempel och inrättade mottagningar för havande vid barnbördshusen i Gbg 1930 och på Södermalm i Sthlm 1937.

På 1920-talet behandlade man muskelsvulster i livmodern (myom) antingen operativt eller med strålar. L eftergranskade i sin doktorsavhandling nära 500 opererade patienter samt ca 130 som behandlats på Radiumhemmet med röntgen- eller radiumstrålar. Han såg metodernas för- och nackdelar och kunde ge fingervisningar om vilka patienter som borde tillrådas operation eller strålbehandling. L skrev vidare en rad kliniska uppsatser samt ett större arbete om barnmorskeväsendets historia i Sverige.

Sin stora insats gjorde L som barnmorskelärare. Under hans tid förändrades barnmorskeyrket radikalt. Omkr 1920 skedde fyra av fem förlossningar i hemmen, men 25 år senare föddes sju av tio barn inom den slutna vården. Tidigare hade varje socken behövt sin barnmorska (distriktsbarnmorska), och det fanns en kår av praktiserande barnmorskor. Dessa blev i ökad utsträckning anställda inom den slutna sjukvården.

Till följd av de låga födelsetalen kring 1930 tillsattes en befolkningskommission. Denna föreslog en rad reformer till stöd för mödrar och barn, bl a skulle all offentlig mödra-, förlossnings- och spädbarnsvård vara gratis. L var barnmorskornas talesman i detta övergångsskede och värnade om yrkeskunskapen och barnmorskornas förmåner.

Sedan gammalt byggde barnmorskeundervisningen på folkskolans grund, under det att för sjuksköterskeutbildning krävdes åttaklassig flickskola. Barnmorskorna hade länge önskat en fördjupad utbildning och att yrket skulle bli en specialitet inom sköterskeyrket. Utökade kunskaper om mödra- och spädbarnsvård, förlossningsnarkos, familjeplanering m m behövdes. L började 1944 på försök utbilda sköterskor till barnmorskor; 1953 infördes detta utbildningssystem officiellt. De nya kvinnoklinikerna i Gbg och vid Södersjukhuset hade planerats av L. Dessa var väl utformade, och L kom att utnyttjas som sakkunnig, när nya kvinnokliniker skulle byggas ute i landet.

L var en skicklig pedagog och ett föredöme i arbetet på kliniken. Av sina elever fordrade han kunskaper, gott handlag med patienter och etisk mognad. Han var också mån om att personalen skulle trivas och att arbetsförhållandena var goda. Han blev mycket avhållen inom barnmorskekåren. Frågor kring människans fortplantning väcker gärna känslofyllda diskussioner. L försökte dämpa dessa genom lugna, objektiva och sakliga inlägg. Han hade ett ljust lynne, var kamratlig och skämtsam i umgänget och en trogen vän. Avkoppling fann han bland böcker, i musiken och i skärgårdsliv.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Brev från L i LUB (till E Essen-Möller).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Operative und radiologische Be-handlung des Uterusmyoms. Klinische Studie. [Akad avh, Karolinska inst.] Sthlm 1922. 155 s. (Även: Acta gynecologica Scandinavica, vol 1, suppl.) – The radiotherapeutic treatment of ute-rine myomata at the Radium Home (Acta radiologica, vol 1, 1921-1922, Sthlm 1922, s 524-527). -Om ledande av förlossning vid primär värksvaghet (Forhandlinger ved Nordisk kirurgisk Förenings 14de M0te i Stockholm ... 1923, Kristiania 1924, s 126 f; diskussionsinlägg i forhandl vid 13. mötet i Hfors 1921, Kristiania, s 59-61, o 19. i Stockholm 1933, Hfors, s 133-135). - Till behandlingen av barnsängsfeber (Svenska läkartidningen, årg 30, 1933, Sthlm, s 58; även sep i Göteborgs läkaresällskaps förhandlingar [rubr], 1930—1931, red av G Göthlin [omsl], Sthlm 1933, s 105). - Hysterosal-pingography (Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, vol 16, Hfors 1936, s 415–475; tills med G Runström). – Barnmorskeutbildningsfrågan (Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster år 1938, Sthlm 1939, s 42-53). -Det svenska barnmorskeväsendets historia (Svenska barnmorskor, Sthlm 1940, 4:o, s T9-T149). -Principer vid planläggning av obstetrisk-gynekolo-giska avdelningar (Svenska läkartidn, 37, 1940, s 1103–11). – Fall av kolpaporrhexis (Nordisk medicin, bd 5-8, 1940, Hfors ... (tr Gbg), 4:o, s 2162 f [bd 8]). – Till diskussionen: Heparin och profy-laktisk trombosbehandling (ibid, 17-20, 1943, s 1721 f [bd 20]). – Förlossningsvårdens fortsatta utbyggnad (Sveriges landstings tidskrift, årg 30, 1943, Sthlm, 4:o, s 10–15). – Förlossningsvården vid lasaretten [jämte svar på ett genmäle] (Svenska läkartidn, 41, 1944, s 247 f 1020-23). - Barnbördsvårdens aktuella läge (ibid, s 1317–23). – B-vitaminkomplexets inverkan på emesis gravidarum (ibid, 34, 1946, s 908-917; tills med F Hylander o H Rydin). — Företal (G Hagström o M Ringqvist, Mödragymnastik före och efter förlossningen, Sthlm 1947, s 7 f; 2.-3. uppl 1949, 1951). - Barnmorskeväsendet (Medicinalväsendet i Sverige 1813-1962, Sthlm 1963, s 645-653). - Bidrag även i: Svenska läkartidningen 1920, 1928 (bokanmälan), 1933, Sthlm, Hygiea 1918-21, 1923, 1925, 1927-28, 1933, Sthlm, Bayerische Hebammen-Zeitung, Jahrg 28, 1926, München, Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, vol 4–5, 1926, 7. 1928, o 9, 1930, Hfors, Jordemodern, månadsskrift för barnmorskor / Svenska barnmorskeförbundets tidskr, årg 42-64, 1929-51, Sthlm, se SLH, följd 4, d 3, Sthlm 1933, s 386, o 5, 1935, s 656.

Redigerat: Jordemodern, månadsskrift för barnmorskor, årg 42, 1929, Sthlm (även ansv utg); Svenska barnmorskor, Sthlm 1940, 4:o, 315, 407 s (huvudred); omarb o utg C. M. Groth & Frans Lindblom, Lärobok för barnmorskor, 5. uppl Sthlm (tr Lund) 1943, XII, 346 s, 1 pl, 6. uppl [Sthlm, tr] Lund 1955, XVI, 306 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Socialdep:s konseljakter 18 maj 1934-, nr 44, RA.

E Ahlström, Några drag ur obstetrikens o gynekologins utveckl 1919–42 (Nord medicin, 1943, bd 18, s 1065–69); E Erup, In memoriam (Jordemodern 1972, s 438–40); E Jerlov, Barnmorskeläroanstalten i Gbg 1856–1956 (1957); KI:s hist, 2 (1960); C Malmnäs, B L död (DN 29 aug 1972); S Sköld, B L (Jordemodern 1953, s 215 0 ; dens, In memoriam (ibid 1972, s 436 ff); Sv barnmorskor (1940); SLH 4:3 (1933) o 4:5 (1935).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Birger Lundqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9885, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9885
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Birger Lundqvist, urn:sbl:9885, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-26.