Eric Lundqvist

Född:1902-02-09 – Västra Ny församling, Östergötlands län
Död:1978-03-21 – Norra Vi församling, Östergötlands län

Författare, Skogsman


Band 24 (1982-1984), sida 368.

Meriter

Lundqvist, Eric, f 9 febr 1902 i Västra Ny, Ög, d 21 mars 1978 i Norra Vi, där. Föräldrar: bruksägare Oscar Zadok L o Ingegärd (Inga) Paulina Widegren. Kronojägare i Lappland, studentex som privatist i Sthlm, elev vid skogshögsk 5 juli 24, utex därifrån 5 maj 28, anst vid skogsvårdsstyr i Östergötl 28–30, av holländska skogsstaten i Indonesien 30–34, ledare för avverkn:företag o sågverk på Borneo 34–39, anst av bolaget Negumij som ledare för expeditioner på Nya Guinea 40–42, bonde på Java under japanska ockupationen 42–45, anst i holländska statens tjänst i Indonesien 47–50, av västtyska regeringen som expert på bambufrågor o utsänd till Indonesien för särsk undersökn:ar 51–53, prof i skogspolitik o skogsekonomi vid indonesiska univ i Djakarta 56–60, uppdrag som skogsexpert åt Food and Agriculture Organization of the United Nations i Indien 62–63. – Förf.

G 23 sept 1947 m Emeh Sari bin Sumantah, f 6 juni 1912 i Tjitjalengka, Java, dtr till Sumantah o Alse Fatimah.

Biografi

Efter att ha utexaminerats från skogshögskolan i Sthlm 1928 fick L som nybliven civiljägmästare 1930 anställning inom den holländska kolonialförvaltningen. Han placerades på Sunda-öarna i Indonesien, där han först utstakade kronoparker och förhandlade med öbornas hövdingar om landområden. Fyra år senare befordrades han till skogschef. I den befattningen tjänstgjorde han 1934–39 på Borneo och genomförde där ett antal djungelexpeditioner i samband med skogstaxeringsuppdrag och skogsavverkning i oländiga regioner. Han lämnade i början av 1940-talet Borneo för en expedition till Nya Guinea. När L återkommit till Sunda-öarna, fick han uppleva japanernas ockupation av det holländska öväldet. Berövad sina utkomstmöjligheter som fackman livnärde han sig som risbonde på Java, anpassade sig väl i den indonesiska miljön, fann här sin hustru Sari och övergick till muhammedanismen.

Efter kriget blev L överjägmästare på Nya Guinea och hade sedan en rad uppdrag som resande konsult i västtysk tjänst. 1956–60 var han verksam som professor vid den skogliga fakulteten vid Djakartas universitet. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) tog några år L:s tjänster i anspråk för uppdrag i Indien. Efter sitt avsked från aktiv tjänst bosatte sig L vid sjön Sommen i Östergötland. I uppskattade föredrag, i filmer och radio- och TV-program skildrade han för sv publik erfarenheterna från sina 30 år i Indonesien. Han förmedlade också sitt kunnande om tropikerna i flera bredvidläsnings böcker för grundskolan.

Författaren L har främst sin betydelse som föregångsman inom en på senare tid allt vanligare genre: den politiskt medvetna reseskildringen. Hans första bok, Dajak, kom ut 1938 och följdes först 1946 av Kamrat med kannibaler, som skildrade djungelliv på Nya Guinea. Nästan allt han publicerat är präglat av en förälskad beundran för de folk han skildrar och en övertygelse om deras överlägsenhet gentemot kolonialherrarna och deras rasfränder hemma i Europa. Otaliga gånger uppställer han roande jämförelser, där den ursprungliga öbefolkningens levnadsvisdom, taktkänsla, harmoni och livsbejakande sinnlighet spelas ut mot västerlänningarnas tomma ambitioner, klumpiga anspråksfullhet och pornografiförgiftade sexualneuroser. Titeln Vildarna finns i väst på en av hans böcker skulle kunna sättas som rubrik över hela hans litterära produktion.

L är i flertalet av sina verk en god och fängslande berättare. Stilen är okonstlad men inte okonstnärlig, människoskildringen förenklad men övertygande och livfull.

Författare

Lars Krumlinde



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dajak. Sthlm 1938. 228 s, 11 pl. [Nya utg:] 1949. 239 s. [FIB:s folkböcker, 72.] Dajak - äventyr på Borneo. Ungdomsuppl. 1955. 185 s. — Kamrat med kannibaler. Djungelliv och skogstaxering på Nya Guinea. Sthlm 1946. 260 s, 10 pl, 2 kartbl. [Nya tr s å.] [Ny utg] 1949. 252 s. (Bonniers folkbibliotek [31].) Overs: Kamerat ..., Oslo 1951, 288 s; Ihmissyöjien ystävänä, Hfors 1951, 304 s, 8 pl, 2 kartbl; Papoea's waren mijn makkers, Utrecht 1952, VIII, 247 s, 16 pl, 2. druk s å, [annan utg] Brussel [1957], 272 s; Kammerat ..., Khvn 1953, 269 s, 8 pl; Dikari zivut na Zapade, Moskva 1958, 371 s. — Sawah. Berättelser från Java. Sthlm 1947. 234 s. [Nya tr s å.] [Ny utg:] ... Berättelse ... 1952. 221 s. [FIB:s folkböcker, 99.] Övers: Oslo 1953, 204 s, 4 pl. - Barah, son av Bogis. Sthlm 1947. 207 s. Önskeböckerna, N F, 78.] [Nya tr s å.] [Ny utg] 1958. 238 s. [FIB:s folkböcker, 157.] Övers: Alkmaar [1949], 222 s; Oslo 1950, 152 s; Itä-Intian poika, Hfors 1954, 262 s. - Djungeltagen. Sthlm 1949. 224 s, 8 pl. [Nya tr s.å. ] [Ny utg] 1953. 245 s. [FIB:s folkböcker, 112.] Övers: I Jungelens vold, Oslo 1951, 226 s, 4 pl [Over alle grenser, 1], [ny utg] 1954, 191 s, 4 pl (Gyldendals reisebibliotck); W dzungli Borneo, Warszawa 1957, 251 s; Mennesker i jungle, Khvn 1958, 233 s, 8 pl (Fremads rejseb0ger); Ljudi v dzungljach, Moskva 1967, 198 s. — Bland papuas på Nya Guinea. Sthlm 1951. 62 s. (Från kunskapens falt, 24.) — I tropikerna. En läsebok i geografi och naturkunnighet. Sthlm 1951. VI, 169 s, 1 kartbl. 2. uppl 1957. Övers: På eventyr i Tropene, Oslo 1953, 77 s (Barn og bok). — Vildarna finns i väst. Sthlm 1951. 251 s, 32 pl, 1 kartbl. [Nya tr s å.] [Nya utg:] 1953. 325 s, 8 pl. (Bonniers folkbibi.) [Ny uppl] 1954. 1956. 282 s, 8 pl. [FIB:s resor och äventyr.] Höganäs (tr i Tyskland) 1972. 269 s. Övers: I vest bor de vilde, Khvn 1952, 201 s, 8 pl; Blant trollmenn og kannibaler, Oslo 1952, 266 s, 8 pl, 1 kartbl; Die Wilden sind wir, Berlin-Gru-newald [1953], 323 s; Un suédois chez les malais et les papous, Paris 1954, 276 s, 8 pl; In eastern forests, London 1955, 264 s, 13 pl; Dzicy to my, Warszawa 1957, 334 s; Divaci zivejat na zapad, Sofija 1961, 259 s. — Sagan om grodan (upptecknad på Bali 1952) (Vintergatan. Sveriges författareförenings kalender 1953, Sthlm, s 73—88). — Balilegender. Sthlm 1954. 4:o. 126 s. - Jag äter inte människor. Sthlm 1954. 188 s. (En Zebra-bok [5].) — Balineserna tror på Gud (Hörde Ni, 1954, Sthlm, s 402—411). — Jättar i djungeln (ibid, s 850—855). — Rani och andra historier från Indonesien. Sthlm 1955. 270 s, 8 pl. [Nya tr s å.J [Ny utg:] Rani. 1957. 255 s. (Bonniers folkbibi.) Övers: Oslo 1957, 200 s (även Gyldendals reisebibl). — Ingen tobak inget halleluja. En sannfärdig berättelse om missionären Algot Svensons underbara omvändelse på Nya Guinea. Sthlm 1956. 255 s. (Bonniers folkbibi.) [Nya utg:] Hälsingborg (tri Polen) 1968. 251 s. Sthlm (tr Kungsbacka) 1977. 252 s. (En bok för alla.) — Indonesierna kör bättre---(Svensk motor tidning, årg 51, 1956, Sthlm, 4:o, nr 7, s 20 i). - Bali. Sthlm 1957. 191 s. (Tills med R Lun-daahl.) — Spel med besatta (Röster i radio, årg 24, 1957, Sthlm, 4:o, nr 21, s 8 f). - Sari. Sthlm 1958. 287 s. [Nya tr s å.] [Ny utg] 1960. 254 s. (Bonniers folkbibi.) — Kan kvinnan rädda oss? (Röster i ra-dio-tv, 25, 1958, nr 2, s 46, 53). - Min mening om livets mening, 2. De små tingen ger mening åt den stora meningslösheten (Arbetaren, årg 37, 1958, Sthlm, fol, nr 29, s 5, 11). — Öarna och morgondagen. Om människor och djur, om brytningstider och framtidsproblem i Indonesiens övärld. Sthlm 1961. 231 s, 20 pl. [Nya tr s å.] [Ny utg] 1969. 240 s, 8 pl. (Tidens bokklubb, även Tiden/Reso resebokklubb.) — Nya Guinea och Indonesien (Clarté, årg 35, 1962, Sthlm, nr 3, s 3-8). - Kärlek och koskit. En glimt av Indiens problem (ibid, 36, 1963, nr 6, s 3 f, 23-25). - Moder India. Sthlm 1964. 228 s, 32 pl. [Nya tr s å.] - Glädjens blomster. Sthlm 1965. 187 s. [Nya tr s å.] — Vi behöver en kvinnlig gud (Röster i radio-tv, 32, 1965, nr 12, s 29-31). - Dullah och hans kvinnor. Sthlm 1966. 243 s. [Ny tr s å.] [Ny utg] 1968. 225 s. [Bonniers foikbibl.] — Maktspelet i Indonesien (Tidsignal, årg 2, 1966, Sthlm, fol, nr 15, s 4 f, 10). - På gummiplantagen. Sthlm 1968. 31 s. ([Bergvalls bredvidläsningsböcker.] Runt världen, 1.) — Från Indonesien. Om djungelliv och fiskelycka, konst och tuppfäktning. För årskurs 6—9. Sthlm 1968. 56 s. (Ibid, 2.) — Drama i smådjurens värld. Om steklar, termiter och spindlar i tropikerna. Årskurs 6-9. Sthlm 1969. IV, 43 s. (Ibid, 3.) - Möte med Indien. För årskurs 6-9. Sthlm 1969. 123 s. (Ibid, 4.) — Mitt Indonesien. Öar att älska. Höganäs, även [Sthlm], (tr i Tyskland) 1972. 268 s. - Från jordens största övärld. Indonesien. Sthlm (tr Lund) 1972. 96 s. ([Omsl:] Oä-biblioteket, 2.) -Berättelse från Java (Folket i bild Kulturfront, årg 2, 1973, Solna, 4:o, nr 11, s 15, 19). - Den vite mannens överlägsenhet är en myt! [intervju av Annmari Lindh] (Röster i radio-tv, 40, 1973, nr 4, s 10 f). — Eric minns och berättar (Skogen, organ för Svenska skogsvårdsfören, årg 60, 1973, Sthlm, 4:o, s 130). — Skogen andas. [Djursholm, tr] Karlskrona 1976. 63 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); E Asklund, Djungelprofessor vid Sommens strand (Vi 1962, nr 15); G Moberg, E L – de ostindiska öarnas man (dens, Bragdernas män, 1959, s 122–135); Svenskar i utlandet 1959; SFL 1941–1950 (1953), 1951–1955 (1959), 1956–1960 (1963), 1961-1965 (1968), 1966–1970 (1975), 1971–1975 (1981); H Österberg, Bonapojken E L blev Indonesiens skogschef (S-T 26 febr 1956). – Nekr:er, rec:er o intervjuer i dags- o veckopress.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric Lundqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9888, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Krumlinde), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9888
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric Lundqvist, urn:sbl:9888, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Krumlinde), hämtad 2024-04-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se