Meriter

Lundström, Karl Edvard, f 23 maj 1887 i Skellefteå landsförs, d 22 okt 1963 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: lantbrukaren Jonas L o Maria Eufrosynia Nilsdtr. Bageriidkare i Skellefteå under firma K E Lundström 14 (anmält 4 okt 15), VD i o led av styr för ab Skellefteå spisbrödsfabrik 10 sept 19–2 april 57, led av stadsfullm i Skellefteå 27–okt 33, finsk vicekonsul där 14 jan 31–48, VD i ab Wasa spisbrödsfabrik, Filipstad (före 34 Filipstads bageri ab) 31–59, led av styr där från 15 sept 31, VD i o led av styr för flera dotterbolag.

G 1) 3 mars 1918(–28) i Umeå m Signe Charlotta Bergman, f 17 nov 1889 där, d 3 febr 1951 där, dtr till garvargesällen Axel Olof Robert B o Katarina Charlotta Mattsdtr; 2) 6 jan 1929 i Skellefteå m Gunvor Margareta Ohlin, f 10 jan 1903 i Skellefteå landsfors, dtr till hamnkaptenen Axel Edvard O o Gurli Hedvig Katarina Ljungberg.

Biografi

När Karl L 1914 öppnade ett litet bageri på sin fars ägor i Skellefteå, var tillverkningen av spisbröd fortfarande lika mycket hantverk som industri. Så småningom blev dock hantverksmässig produktion av hårt bröd för dyrbar och slogs ut av den industriella produktionen. L startade 1919 ab Skellefteå spisbrödsfabrik med ett aktiekapital på 100 000 kr och lade därmed grunden till vad som skulle bli en storindustri och göra det sv knäckebrödet världsberömt.

Trots krisår och ett häftigt prisfall 1920–21 växte företaget oavbrutet. Det kom på kort tid att tillhöra de ledande i branschen och blev Norrlands största livsmedelsindustri. Under de två första åren sålde L själv sina produkter, men ryktet om brödet spreds, L fick anlita säljande ombud och nådde allt högre försäljningssiffror och en ökad tillverkningskapacitet. Antalet anställda var 20 vid fabriksstarten 1920 och hade stigit till 130 1930 och 200 omkr 1945.

Under 1930-talet uppstod en kraftig överproduktion inom branschen, och konkurrensen hårdnade. L insåg att det inte räckte med rationaliseringar av den pågående driften – han måste bygga en tekniskt högt avancerad fabrik. I Skellefteå saknades tomtmark för utbyggnad, och L började söka i Mellansverige efter lämplig ort, som även ur geografisk synpunkt skulle vara bättre än hemstaden. Valet föll på Filipstad, där L hösten 1931 övertog Filipstads bageri ab, vars fabriksbyggnad lätt kunde byggas ut. Här erbjöds god tillgång till elkraft och möjligheter till direkta transporter på järnväg. Det fanns även gott om arbetskraft i staden.

Formellt kom filipstadsföretaget – om än störst – att bli dotterbolag till moderbolaget i Skellefteå. För att inte ge associationer till ett litet landsortsbageri bytte det 1934 namn till ab Wasa spisbrödsfabrik, vilket namn man bibehöll, när de bägge företagen fusionerade 1957. Man hade tidigare på marknaden ett knäckebröd från skellefteåfabriken som man kallat Vasaknäcke och på vars etikett det fanns en bild av Gustav Vasa i helfigur. Namnbytet kom att visa sig lyckosamt för att få in firmanamnet i folks medvetande. 1964 bytte företaget ånyo namn, till ab Wasabröd.

När filipstadsföretaget övertagits hösten 1931, satte L igång med omfattande produktionsexperiment. Ett maskinhaveri på de vedeldade ugnarna i maj följande år kom att få stor betydelse för utvecklingen. Dessa återuppfördes inte utan ersattes med en 12 meter lång elektrisk ugn. L lät vidare bygga om fabriken i avsikt att helt mekanisera tillverkningen och baka brödet på ett löpande band. Detta ansågs djärvt, eftersom det inte fanns någon praktisk erfarenhet på området och man heller inte visste hur brödets kvalitet skulle påverkas. Från sk uppslagsmaskiner skulle kakämnena spritsas på en jäsbana och via en sluten tunnel föras till ugnen. Den första jäsbanan provades i jan 1933, men först efter flera försök, modifieringar och utbyggnader av banan lyckades man tillverka ett kvalitetsmässigt acceptabelt bröd, som fick namnet husmansbröd. Detta kom att bli företagets mest sålda produkt och var det första som sågades i konsumtionsformat och packades i kvartskilopaket.

Med husmansbrödet och skellefteåfabrikens delikatessbröd som främsta produkter startades en försäljningsoffensiv i Mellansverige. Samtidigt sattes driften vid filipstadsfabriken igång på allvar. Treskift infördes redan 1933, nya och längre jäsbanor tillverkades och nya ugnar byggdes kontinuerligt. L lät vidare mekanisera allt fler led i produktionen. Uppslagningen av kakämnena var en svag länk i systemet och skedde länge manuellt. L kontaktade en konstruktör och tillhandahöll teknisk personal och mekanisk verkstad, varpå denne tillverkade en helautomatisk uppslagningsmaskin, något som tidigare inte funnits. För att få kontroll även över råvaran, dvs mjölet, lät L 1938 bygga en speciell kvarnanläggning, Wasa-kyrkan kallad, med tillhörande silo och ett cereal-kemiskt laboratorium.

L nöjde sig emellertid inte med att mekanisera driften och bygga ut fabriken. Han befäste ytterligare sin ställning genom att köpa in flera konkurrerande fabriker: ab Skånska spisbrödsfabriken i Kristianstad (1936), ab Öhmanska bageriet och ab AU Bergmans enka i Sthlm (1941), Nordstjernans knäckebröd ab i Linköping mfl. Produktionen vid flera av dessa lades så småningom ner och flyttades till Filipstad.

Företaget kom att bli det klart dominerande inom branschen i Sverige med en beräknad marknadsandel på ca 80 % vid mitten av 1950-talet. Man satsade mycket på distribution och reklam. L kom själv med idén till firmans välkända slogan "Wasabröd ger råg i ryggen". Genom export, som kom igång på allvar 1950, blev sv knäckebröd känt över stora delar av världen. Den amerikanska marknaden började bearbetas 1948, och mycket tack vare en tullsänkning vid export till Tyskland 1956 lyckades företaget trots inhemsk tillverkning erövra 60 % av marknaden där. Företaget blev – och är alltjämt – världens största knäckebrödsproducent. Antalet anställda var vid 1950-talets slut omkr 1 100, och försäljningen uppgick 1960 till 44,3 milj kg, varav exporten svarade för ca 9 milj kg.

L avgick som VD 1959 och bosatte sig i Cannes. Han efterträddes av sonen Karl Ulf L (1930–73), som anställdes i företaget 1952, blev försäljningschef 1956 och var VD 1959–70. Från 1970 var Ulf L arbetande styrelseordf och koncernchef. Under hans ledning startades 1967 företagets första utländska knäckebrödsfabrik i Celle, Västtyskland, och 1968 upptogs tillverkning av snacks i Filipstad under varumärket OLW. Han innehade dessutom ett flertal styrelseuppdrag, bl a i Pripps ab, Lesjöfors ab och bankirfirman Jacobson & Ponsbach ab, Sthlm. Ulf L:s fem barn sålde 1982 koncernen till det schweiziska företaget Sandoz.

Författare

Carl Henrik Carlsson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Patent- o registreringsverkets arkiv, bolagsbyrån, D IAA:64 (nr 5674), 323 (nr 18639), 338 (nr 19398), 356 (nr 20298), 689 (nr 36912) o 764 (nr 40660 o 40691), D IABA:64 (blad 157–162, 300), D IABB:18 (nr 18639), D IABC:24 (nr 18639), E 3A:728 (nr 5674), RA.

En bok om Filipstad. Minnesskr..., ed C Axelson (1961), s 366–376; En pionjär – K E L (broschyren Detta är Wasa, utg av Wasabröd ab); K Fahlgren, Skellefteå stads hist... (1945); H Grundström, Skellefteå spisbrödsfabrik (Norrland i ord o bild 1928, nr 37), s 7 f ; T Michélsen, art:ar om ab Wasabröd (DN 13, 17 o 18 febr 1982); Saml av anmäln:ar till ab:reg mm 1915 (1916), sp 2246; UD:s kal 1946 (1946); Väd 1963. – Jubileumsskr vid L:s 70-årsdag (utg av ab Wasabröd). – Art:ar i S-T 22 mars 1949 o DN 22 maj 1962; nekr:er i S-T 23 okt 1963 o SvD 23 okt 1963. – Karl Ulf L: Väd 1973; nekner i SvD 26 o 28 jan 1973.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl E Lundström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9907, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9907
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl E Lundström, urn:sbl:9907, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2024-05-11.