Otto E Lybeck

Född:1871-02-19 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1947-04-21 – Skeppsholms församling, Stockholms län

Sjöofficer, Försvarsminister


Band 24 (1982-1984), sida 424.

Meriter

Lybeck, Otto Emil, f 19 febr 1871 i Sthlm, Ty, d 21 april 1947 där, Skeppsh. Föräldrar: kamreraren Johan August L o Emilie Carolina Sofia Klynder. Kadett vid sjökrigsskolan 1 okt 86, underlöjtn vid flottan 29 okt 92, löjtn 26 april 95, elev vid krigshögsk 98–00, tjänstg i flottans stab 1 okt 00–04, kapten vid flottan 30 dec 01, sekr i komm ang flottans sjömanskår okt 03–april 04, adjutant hos inspektören för flottans övningar 26 okt 04–09, lär i marinorganisationslära vid sjökrigshögsk 26 sept 05–10, marinattaché i S:t Petersburg 16 nov 06–11, lär i sjökrigsvetenskap vid krigshögsk 1 okt 08–16, tjänstg i marinstaben 1 april 09–15, lär i strategi vid sjökrigshögsk 1 okt 10–18, sakk ang sjöförsvarets ordnande mars–maj 14, kommendörkapten av 2 gr 11 dec 14, led av komm ang lönereglering vid marinen aug 15–jan 16, led av internationella kommissionen i Haag 17, överskiljedomare i en internationell kommission i Berlin rörande behandl av uppbringade fartyg 17, kommendörkapten av 1 gr 31 juli 17, sakk vid skiljedom i Khvn rörande folkrättsmål mellan Tyskland o Danmark 18, chef för sjöförsvarets kommandoexp 1 maj 18–21, led av 1918 års militära avlöningssakk maj 20–febr 21, statsråd o chef för försvarsdep 6 juni–13 okt 21, kommendör vid flottan 29 juni 21, chef för fjärde pansarbåtsdivisionen 22–23, sakk inom försvarsrevisionen juni 23–24, chef för underofficers- o sjömanskårerna i Karlskrona 1 okt 24–sept 25, konteramiral 4 dec 25, högste befälhavare över kustflottan 1 jan 26–mars 27, chef för marinstaben 1 april 27–36, ordf i marinundervismkommissionen 27–36, led av komm ang Sthlms flottstation juni 29–dec 30, ordf i styr för sjökarteverket 29–36, viceamiral 9 dec 32, ordf i styr för stiftelsen Sv seglarskolan från 33, i styr for K sv segelsällsk (KSSS) 36–46, amiral i flottans reserv 20 febr 36–31 dec 45, ordf i styr för Sv seglarförb från 37, i red:komm för utg av Sv flottans hist 42–45. – LÖS 03, LKrVA 18, HedLÖS 21.

G 16 okt 1902 i Roslags-Kulla, Sth, m Ingeborg Maria Boström, f 8 aug 1878 där, d 16 juni 1952 i Sthlm, Skeppsh, dtr till statsministern Erik Gustaf Bernhard B (bd 5) o Maria Augusta Karolina (Lina) Almqvist.

Biografi

Redan vid 15 års ålder inträdde Otto L (om se nedan s 427) som kadett i sjökrigsskolan, och som primus i sin klass utnämndes han 1892 till underlöjtnant vid flottan. Han var den förste sv sjöofficer som skaffade sig gedigna kunskaper i ryska språket, och sedan han genomgått krigshögskolan och befordrats till kapten 1901, sändes han 1904 till Ostasien för att följa operationerna under det nyligen utbrutna rysk-japanska kriget. Efter hemkomsten tjänstgjorde han under unionskrisen 1905 som flaggadjutant hos amiral W Dyrssen på pansarbåten Äran på västkusten. Av sina kunskaper i ryska fick han fortsatt användning under några år som marinattaché i S:t Petersburg. Under första världskriget tjänstgjorde han som fartygschef på pansarskeppen Manligheten och Thor.

1918 tillträdde L den viktiga posten som chef för sjöförsvarets kommandoexpedition. I juni 1921 kallades han att efterträda C G Hammarskjöld (bd 18) som försvarsminister i Oscar v Sydows ämbetsmannaministär, tydligen därlör att oron vid Östersjön ansågs motivera valet av en erkänt skicklig företrädare för marinen. I ministären bedömdes han av kollegan Nils Hansson (bd 18) som en timid och sakligt vederhäftig person, som räknades till den konservativa gruppen. Redan i okt följde regeringsskifte, och därefter ägnade sig L som nyutnämnd kommendör åt arbetet inom den sk försvarsrevisionen.

1925 blev L konteramiral och från nyåret 1926 högste befälhavare över kustflottan. Våren 1927 lämnade han den aktiva sjötjänsten och blev chef för marinstaben. Där arbetade han på att revidera den marina taktiken och strategin efter första världskrigets erfarenheter. Han avgick vid uppnådd pensionsålder i febr 1936 och utnämndes då till amiral i flottans reserv. Efter sitt avskedstagande var L under 10 år ordförande i KSSS.

Genom sina gedigna yrkeskunskaper och sin outtröttliga arbetsförmåga togs L under de aktiva åren i anspråk som lärare vid olika militära skolor och i en mängd militära utredningar. Han hade mer eller mindre sin hand med i varje större marinorganisatorisk utredning under den viktiga brytningsperioden 1910–25. Bland hans sista ämbetsåtgärder var remissyttrandet över 1930 års försvarskommissions betänkande, som han själv betraktade som sitt sjömilitära testamente.

L var litterärt intresserad och en god stilist och hann med ett omfattande krigsvetenskapligt författarskap. Han stod som huvudredaktör för det stora verket Svenska flottans historia, där han också var medarbetare. Han var en av grundarna av Marinlitteraturföreningen 1902 och Sjöhistoriska samfundet 1938 och valdes till den första ordföranden i båda föreningarna. L, som var enkel och försynt till naturen, framträdde efterhand som en kvick och elegant debattör, "en av de intelligentaste officerarna i sin generation (armén inberäknad), humanist mer än krigare, välvillig i överkant, fri från intresse för detaljer" (Stig H:son-Ericson). Få har som han genom sin personlighet lyckats skapa goodwill för flottan och försvaret.

Författare

Alf Åberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv i KrA. I arkivet ingår ett ms Sjöförsvarsfrågans utveckling i Sverige (1815–1940). – Strödda brev från L i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Örlogsstation å Norrlandskusten (Vårt försvar, 1903, Sthlm, s 59–65). – Öfversikt af marinorganisationerna inom de europeiska och förnämsta utomeuropeiska staterna, 1*. Norge. Danmark. Tyskland. England. Ryssland. Holland. Sthlm 1904. 183 s. (Marinlitteraturföreningen n:o 3:1.) – Till frågan om en örlogsstation å Norrlandskusten (Vårt försvar, 1905, s 106-114). -Tre sjöslag under rysk-japanska kriget 1904–1905. Skildring hufvudsakl efter officiella o tr källor. Sthlm 1908. 178 s, 1 karta. (Tills med H. Lindberg; Marinlitteraturfören 8. ) – Svenska sjöslag. Sam- manställn. [Sthlm 1909.] Atlasfol. 1 bl. [Ny utg:] ... avsett lör undervisningen vid sjömanskårens skolor ... Karlskrona 1926. 8:o. 36 s. — Försvaret, flottan och F-typen. Sthlm 1911. 51 s. – Vårt sjöförsvar. Föredr i Göteborg d 7 mars 1912. (Val-mansförbundets tredje föreläsning). [Sthlm, tr] Gbg 1912. 14 s. [Ur Göteborgs morgonpost s å.] – Sveriges sjökrig i deras samband med den politiska historien. En ofversikt (Vår flotta, årg 8, 1912, Sthlm, 4:o, s 102-105, 111-114, 123-125, 135-138). – Balkankriget 1912-1913 ur sjömilitär synpunkt. Sthlm 1913. 66 s, 1 karta. (Marinlitteratur-fören 14.) – Sjöförsvaret. Utg på föranstaltande af kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar. Sthlm 1914. 16 s. (Vårdkasens småskrifter, 4.) – Allmän sjökrigshistoria, omfattande tiden från ångans allm införande ombord å krigsfartyg omkr år 1850. D 1-2:1-2. Sthlm 1919-32. 1. Från början av Krimkriget år 1853 till utbrottet av världskriget år 1914. 1919. XX, 487 s, 9 kartor. 2:1. Från utbrottet av världskriget år 1914 till början av det oinskränkta tyska u-båtskriget år 1917. 1928. XXII, 428 s, 9 kartor. 2:2. Från början av det oinskränkta ... till världskrigets slut samt tiden därefter till början av 1930-talet. 1932. XVII, 288 s, 5 kartor. - O Lybecks särskilda yttrande ... Sthlm 1923. 59 s. [Ur SOU 1923:16. Försvarsrevisionens betänkande 3, d 2. Sjöförsvaret. Sammanfattn ..., särskilda yttranden.] — Från Washington till London. En översikt (Vårt försvar, 1930, nr 1, s 6-14). – Svar ( P Gyberg, Ar krigstjänstvägran ett brott? Öppet brev till chefen för marinstaben ... jämte amiral Lybecks svar, Sthlm 1930, s 14–16). – Marinstaben 1884–1934. En minnesskr utarb inom Marinstaben. Sthlm 1934. 4:o. 249 s. [Anon; tills med G Hafström, ej anon.] – Var den norska flottan starkare än den svenska under krisen 1905? Egendomliga påståenden, som nagelfaras (Vår flotta, 32, 1936, s 185 f). – Sjöförsvarsfrågan förr och nu (Tidskrift i sjöväsendet, årg 99, 1936, Karlskrona, s 586–594). – Några ord om den svenska sjöfarten genom tiderna. [Omsl.] Sthlm 1939. 27 s. (Föredrag hållna inför Svenska ekonomföreningen, 1938, nr 2.) – Den svenska rederinäringens tidigare framträdande i vårt land, dess utveckl o nuv omfattn samt betydelse under olika skeden (Sveriges rederier, Upps 1938, 4:o, s 1–22). – Sverige och havet (Sveriges försvar, [förtit:] Ett samlingsverk i ord o bild, 4. Sjöförsvaret. Flottan o kustartilleriet, Sthlm 1939, 4:o, s 7–15). – Några ord om försvarspolitik och krigsfartygsbyggnad under senaste 75 år (Hugo Hammar 1864 4/3 1939, Jubileumsskrift utg av Sjöfartsmuseet i Göteborg, Gbg 1939, 4:o, s 159–164). – Folk och hav (Nordens båtar, d 1, Sthlm 1939, 4:o, s 1-4). - Öresund i Nordens historia. En marinpolitisk studie. Malmö 1943. 4:o. 348 s, 32 pl. - Flaggadjutanttiden 1904-1907 (Jubileumsskrift tillägnad konteramiral Hans Ericson 19 16/2 43 av Stockholms rederiaktiebolag Svea, Lund 1943, fol, s 28-32). - Flottan i försvarssystemet, en översikt av sjöförsvarsfrågans utveckling under 1800-talet (Svenska flottans historia, bd 3, Malmö 1945, 4:o, s 33–52). – Från segel till ånga, från trä till järnfartygsmateriel och vapen 1815–80 (ibid, s 53-110). – Flottan i ... utveckl från omkr 1880 till nuv tid (ibid, s 308-327). - Förord till bl a C-E Claesson, Makt på havet, Sthlm 1943, o dens, Sjömakt eller vanmakt, Sthlm 1945, samt O Claesson, Strategi för alla, Sthlm 1946; bidr i KrVAH 1931-33 o 1941; se vidare Förteckning över statliga utredningar 1904–1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, 4:o, s 210 f, 213 f, 221, 231 f, 233, 234, 257.

Redigerat: Nordens båtar. D 1-3. Sthlm 1939–41. 4:o. (Huvudred.) 1. 1939. (8), 470 s. 2. 1940. (10), 287 s. 3. 1941. (10), 339 s. – Svenska flottans historia. Orlogsflottan i ord o bild ... Bd [1]–3 + Alfabetiska register. Malmö 1942-49. [Föret.] [1.] 1942, 533, (17) s, 56 pl, 12 kartbl, 12 faks-bl. 2. 1943. 561, (21) s, 95 pl, 7 kartbl, 7 faks-bl. 3. 1945. 675, (10) s, 74 pl, 7 kartbl, 9 faks-bl. Alfab reg. 1949. 8 s. (Ordfi redaktionskomm.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Allhems sportlex, 3 (1951); S H:son-Ericson, Knopar på logglinan (1966); G Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början (1954); M E Giron, nekr över L (KrVAH år 1947, 1947); H Hammargren, Amiral O L – ett hundraårsminne (Forum navale 1971); H8D 1921, nr 46; K sjökrigsskolan 1867–1942, 2 (1942); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); G Unger, minnesteckn över L (TiS 1948, s 38–44).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto E Lybeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9943, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2020-11-30.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9943
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto E Lybeck, urn:sbl:9943, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2020-11-30.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se