En lagfart är en handling som bevisar att en person är ägare till en fastighet. I äldre tid och till och med 1875 skulle varje ansökan om lagfart prövas i tre efter sig kommande ting (1:a, 2:a och 3:e uppbudet). Till och med 1872 delas varje år i tre ting: Vinter-, sommar- och höstting. Från och med 1873 delas varje år i två ting: Vår- och höstting. Varje uppbud behandlades vid varje av dessa ting. Häradsrätten upprättade vid varje uppbud ett lagfartsprotokoll. Om inget hinder för ägarbytet fanns utfärdades ett fastebrev (det som idag motsvaras av lagfartsbeviset). Det hette att man fick fasta på sin fastighet. Årsskiftet 1875–1876 avvecklades systemet med tre uppbud. Från och med 1876 upprättades istället lagfartböcker, som fungerade som ett register till lagfartsprotokollen, ordnade topografiskt på fastighetsnamn.

Lagfartsprotokollen och avskrifter av fastebreven återfinns i häradsrättens arkiv och är det mest optimala forskningsmaterialet om man vill upprätta en ägarlängd på en fastighet. 1:a uppbudets protokoll innehåller värdefull information om allting i samband med ägarbytet inklusive avskrift av eventuellt köpebrev med köpeskilling mm. Ibland gick fastigheten över till den yngre generationen och då återfinns avskrifter av gåvobrev med tillhörande villkor.

Vilka uppgifter kan du hitta?

Registret innehåller drygt 77 600 poster till uppbud och fastor för Gotlands landsbygd och täcker åren 1800–1875. Gotlands län uppdelades under perioden i två härader, Gotlands norra härad och Gotlands södra härad. Gränslinjen mellan de båda gick i en ungefärlig linje mellan Visby och Ljugarn. Utanför Visby stad fanns en landsförsamling, varav den norra delen tillhör norra häradet och södra delen södra häradet.

Registret är sökbart på socken, fastighetsnamn, mantal (eller andelar av fastighet), år och ting. Övriga uppgifter är protokollets paragrafnummer, arkivnamn, volymens signum och oftast vilket uppslag i volymen protokollet finns, samt eventuella anmärkningar. För poster som tillhör södra häradet kan man även utläsa vilket uppbud protokollet gäller. För båda häraderna uppges om protokollet gäller ett fastebrev.

År 1931 drabbades Gotlands norra häradsrätt av en förödande brand, vilken brandskadade alla lagfartsprotokoll från och med 1871. Dessa protokoll är skannade och finns som digitala bilder i Riksarkivets digitala forskarsal, men är i vissa fall mycket svårlästa. Protokollen före 1871 finns som original vid Landsarkivet i Visby. Det går bra att beställa kopior av önskade protokoll.

Registret upprättat av

Riksarkivet – Landsarkivet i Visby