Meriter

3 Magnus, Erik Louis, brorsons son till M 2, f 19 april 1884 i Gbg, Mosaiska (ej anteckn), d 8 april 1969 där, Vasa. Föräldrar: grosshandl Ernst Samuel M o Henriette Meyer. Elev vid Gbgs reallärov ht 95–vt 99 (avg utan ex), vid Chalmers tekn läroanst 00–05 (avg utan ex), tekn medarb vid Gustaf Ericssons automobilfabrik, Sthlm (ab 3 mars 06) 1 juni 05–11 april 08 (fabr:chef fr o m 26 aug 07), led av styr där 3 mars 06–27 mars 07, prokurist vid Fabriken Tomten, Alex Lagerman j:r (ab 30 juni 11), Gårda, Örgryte sn (Älvsb, inkorp i Gbg 1922) 1 juli 08, en av 2 VD:r (efter A Lagerman j:rs död 29 aug 19 ensam VD) o led av styr där 30 juni 11–28 maj 37, led av styr för Kammarmusikfören i Gbg 13–48, en av stift av Tekn samfis i Gbg avd för kemi o fysik 1 maj 14, suppl i styr för Gbgs orkesterfören 1 okt 14–30 sept 32, ord led 1 okt 32–30 sept 34, v ordf 1 okt 34–30 sept 35, ordf där 1 okt 35–30 sept 48, led av styr för SKF:s dtrab Volvo 9 april 15–28 mars 16, av Arbetstidskomm 15 febr 18–13 mars 20, av styr för Gbgs bot trädg 1 jan 19– 31 dec 59, kassaförvalt 1 jan 19–36, v ordf där 15 mars 50–31 dec 59, led av styr för ab Gbgs teater 2 maj 18–27 sept 20, suppl 27 sept 20–22 sept 21, åter led 22 sept 21–16 sept 24, VD för ab Gbgs teater 2 maj 18–2 okt 23, led av styr för Gbgs mus:s naturhist nämnd 1 jan 23–31 dec 52, av Org:komm i Gbg för det sjuttonde skand naturforskaremötet i Gbg 9–14 juli 23, av styr för Börs-sällsk i Gbg 1 jan 25–31 dec 27, 1 jan 30–31 dec 32, 1 jan 37–31 dec 59, v ordf 1 febr-31 dec 37, ordf där 10 jan 38-31 dec 39, chef för Fabriken Vita tanden, Gbg, åtm 25–åtm 36, led av styr o VD för ab Vinägron 12 jan 25–37, led av styr för Barnängens tekn fabr:s ab 23 okt 28–10 juni 37, ordf i styr o VD för ab Eneroth & co 12 dec 28–25 nov 36, led av styr för ab Piteåskogar 28 dec 28–5 jan 29 (då namnändr till ab Kerna), för ab Kerna 5 jan 29–22 sept 37, för ab Volvo 11 febr 30–3 maj 54, för Sjöförsäkr.ab Gauthiod 23 maj 30 (tidigare suppl)–7 juni 55, för Stiftelsen Eduard Magnus' minne, Gbg, från 32, sekr 10 juni 32–4 juni 45, ordf där från 4juni 45, led av styr för Gbgs sparbank 1 jan 33–31 dec 55, för ab Original-Odhner 34–41, fullm i Gbgs handelsfören o därmed led av Gbgs handelskamm 1 jan 35–31 dec 56, led av dennas ekonomiutsk 11 jan 40–31 dec 56, led av styr för Mölnlycke väfveriab 20 maj 37–3 juni 59, för Claes Johansson-Mölnlycke ab 20 maj 37–2 maj 53, led av komm för utredn av frågan om forts statsunderstöd till den lyriska teaterverksamheten i Gbg 28 maj 37–14 jan 38, av styr för Threadco ab 1 juni 37–6 april 39 (ej 38), d:o o VD för ab Iod 30 maj 40–17 juli 48, av styr för ab Melka 22 maj 47–3 juni 59. – Hedersled av Gbgs konserthuskör (42 el tidigare). Efter M är 2 växtsyst enheter uppkallade: Begonia Erici-Magni B Lindquist (1955, hort, hybr artef) o Sedum Erici Magnusii Fröderström (1942, syn S Magnusi Hamet nom nud in herb 1925 ex Fröderström 1931; Kina: Sikiang o Szechuan).

G 1) 10 okt 1906(–1911) i Lund (borgerlig vigsel) m frih Märta Eleonora Liljencrants, f 7 maj 1884 i Nyköping, Västra, dtr till översten frih Edvard Theodor L (bd 23) o Ellen Sofia Hermanda Kuylenstierna samt omg 1919–50 m arkitekten SAR Karl Henning Hjalmar Möller i dennes första g; 2) 17 juni 1913(–1946) i Sthlm (borgerlig vigsel) m skådespelerskan Irene Lovisa Jansson (senare Janson), f 10 juli 1887 där, Jakojoh, dtr till guldsmeden Charles Henrik Leonard J (tidigare Lindström) o Kristina (Stina) Eriksdtr Boström; 3) 3 dec 1947 i Sthlm (borgerlig vigsel) m innehavaren av firma Signe Haeger, Gbg, o generalagenten i Sverige för Klytia, Inst de Beauté (Paris) Signe Augusta Mathilda Englund, f 1 juli 1899 i Vänersborg, dtr till förste provinsialläkaren MD Nils Jacob Hugo E (bd 12) o grev Augusta Elisabeth Maria Mörner, samt förut g 1918–42 m VD i Lilla Edets pappersbruk ab civilingenjören Carl Gunnar Hæger i dennes första g.

Biografi

Erik M var under mer än ett halvt sekel en av de framträdande personligheterna i göteborgslivet. Sin centrala yrkesinsats gjorde han som industriledare på det kemisk-tekniska området. Men med den ovanliga mångfalden och styrkan av sina intressen och med kraften av sin karaktär kom han att varaktigt och i ovanlig grad påverka vitt skilda områden av samhälls- och kulturlivet. Främst gäller detta musiken och botaniken-hortikulturen men så även teatern, musei- och föreningsverksamheten, många andra industriella områden än det kemisk-tekniska, bankvärlden, försäkringsväsendet, handelskammarorganisationen, lagstiftningen till skydd för landets arbetstagare, socialt och humanitärt bistånd och den allmänna debatten i skiftande frågor. M:s personlighet minner om hans dansk-judiska anförvanter på mödernet, inom t ex släkterna Melchior och Meyer. Han förde vidare sina förfäders känsla för socialt och kulturellt ansvar. Därvid lät hans framgångar på affärsbanan honom leva både som samhällelig och privat mecenat och som grandseigneur. När han gick ur tiden, ansågs han avsluta en epok i Gbgs historia, som inletts av den kulturellt sinnade, rika och generösa judiska oligarkin och som manifesterats i bl a det Fürstenbergska galleriet och Eduard Magnus' musikfond.

Musik, teater, bildande konst och litteratur levde i den vakna, även religiöst frisinnade och rikt förgrenade släktkrets, i vilken han växte upp. Fürstenbergska galleriet gav honom grundläggande intryck. Hans föräldrar och paret Pontus och Göthilda Fürstenberg (bd 16), familjens nära släktingar, bodde grannar i Södra Hamngatan 2, den magnuska släktgård, som 1905–07 byggdes om till Palace Hotel. Som sexåring började han spela cello. Som sjuåring fick han sitt porträtt målat i en stor pastell av Carl Larsson, Fürstenbergs protegé. Tidigt grundlade han ett intresse även för skönlitteratur, särskilt svensk och dansk, som kom till uttryck i hans med tiden omfattande och mångsidiga bibliotek med bl a en nästan komplett uppsättning av Strindbergs arbeten.

Den som affärsman högt ansedde och framgångsrike fadern möjliggjorde för M att avbryta sina studier, när de inte längre tedde sig meningsfyllda. M var i utpräglad grad en handlingens man med praktisk förmåga. Kunskap skaffade han sig med sitt rörliga intellekt när så behövdes. Vid valet av levnadsbana lockades han i första hand av den framväxande motorismen.

Den nära vänskapen med en chalmerskamrat, L M Ericssons son Gustaf Ericsson (1880–1965) blev inledningen till M:s insatser i den sv bilindustrin. Dessa sträckte sig från tidiga bilkonstruktioner (1905–1907, ej 1909) till en kvartsekellång, aktiv insats i styrelsen för ab Volvo, avslutad 1954. M och Gustaf Ericsson förenades i konstruktionsarbetet vid den senares bilfabrik i Sthlm. Utom själva fabriken på Arbetaregatan 4 drev företaget en serviceverkstad vid Regeringsgatan och från april 1906 ett båtvarv i Neglinge, vid vilka M också var verksam. Med frejdighet investerades egna långa dagsverken och betydande fädernekapital, som dock hanterades med överdriven optimism. Varvet utvidgades och renoverades men såldes kort därefter billigt för sammanförande av företagets hela verksamhet till en nyinköpt fastighet, Stora Katrineberg 24, Liljeholmen, Brännkyrka sn. Där hade produktionen inte mer än kommit i gång, förrän även den nya fabriken måste avyttras, med klent resultat. Sammanbrottet (27 okt 1907) väckte uppseende i pressen och i motorvärlden. Produktionen blev aldrig omfattande: motorer, märket GEA (from 3 okt 05), motorbåtar och ett begränsat antal exemplar av bilmärket Gurik, därtill Sveriges första 6-cylindriga bil, kallad Ormen långe (bild i Svallner 1981 med M närmast kameran). Gurik – namnet bildat på delar av kompanjonernas förnamn – hade börjat tillverkas 1905 med 6 hkr motor, senare 12–20 hkr. Fabrikaten (dock ej Ormen långe) visades på den Tredje internationella automobil- och motorbåtsutställningen i Sthlm 1907. Av bilproduktionen finns en vagn bevarad (ägare: R Fors, Djursholm). M torde ha varit åtminstone medförfattare till fabrikens reklamblad Automobilens bön, som möjligen tillkom för nämnda utställning. Under veterantiden i Sthlm deltog M med egen Oldsmobile, 7 hkr, i ett par uppmärksammade tävlingar, arrangerade av Sv automobilklubben: Mälaren–Hjälmaren runt (1905), där han fick 3:e pris i sin klass, och Sveriges första "ballong-automobil-tävling", där bilar jagade bemannade ballonger på tid (1907), en irrationell och snabbt utdöd sportgren.

Desillusionerad återvände M till Gbg, där svågern bankdirektör Herman Mannheimer länkade in honom på en bana vid det kemisktekniska företaget Fabriken Tomten, vilken skulle komma att för M medföra utomordentlig framgång och tillfredsställelse och bidraga till hans övriga samhällsinsatser. Fabrikens skapare, Alexander Lagerman jr (1859– 1919), hade startat verksamheten i Jönköping 1897, 1901 flyttat den till Gbg och 1906 till Gårda, Örgryte sn (1922 inkorp i Gbg). Den var väl utvecklad i sin mångsidiga produktion, framsynta personalvård och uppslagsrika marknadsföring, med avdelningskontor i Sthlm, Malmö och Sundsvall, försäljningsbolag i Kristiania och Khvn och representation även i Borgå, Hamburg och London (organisationen sedermera reducerad). 1904 hade företagets reklam uppdragits åt Hugo Krantz (bd 21) med stora årsanslag och femdubblad försäljning på fem år. Reklamens segersymbol var tomten med träskor, skapad av Adolv Braunschwig (ej Jenny Nyström) och livfullt varierad efter hand och känd även i utlandet.

När M 1908 knöts till fabriken, sköt han till kapital och blev till en början prokurist. I M fann Lagerman sin like i förhandlingsskicklighet, medmänsklighet, kraft och outsläcklig uppslagsrikedom på produkt- och reklamområdena. Vid aktiebolagsbildningen 1911 blev M hälftenägare och jämte Lagerman VD. Vid dennes död 1919 övertog han ensam ansvaret. Ägareandelen ökade vid 20-talets början till 4/7. Ett förlustår 1911 följdes av en lång serie av lysande vinstår.

Under en period av M:s tid som ensam VD var bolaget Sveriges största annonsör. Tomten blev ett begrepp i varje sv hem ända ut i ödemarken, där Tomtebrus var vardagsveckornas sällsynta avbrott. Hushållen använde Tomtens kraftskurpulver, tvålar, tvättpulver, flugfångare, parfymer, bläck, skokräm, geléer, safter, krämer, bakpulver och kakmix (pionjärprodukten Latmanskakor). Alltjämt säljs dess produkter tomtebloss, Tomteskur och Häxans putsmedel, fastän fabriken 1942 flyttats från Gbg och bolaget 1953 upplösts. Nya vägar för reklamen upptogs. 1927 arrangerade M Sveriges första handelsresandekampanj med flyg, en enorm framgång, med A Ahrenberg vid spakarna. S å lät M komponera och publicera Tomtens skurpulvervals. Till Gbgs jubileumsår 1923 lät M bygga om fabriken och uppföra ett 43 m högt klocktorn till byggnaden. Till de fem klockorna fick W Stenhammar uppdraget att komponera tre melodier, som in på 1970-talet kl 8, 13 o 17 dagligen bar ut M:s budskap om det förbisedda nödvändiga i ätt ge konsten, skönhetsupplevelsen, en plats i vardagslivets strävanden.

På nyåret 1925 övertog Fabriken Tomten ledningen av ab Vinägron (fd ab Vinägrons förenade fabriker) och försäljningen av dess produkter. Samtidigt drev M Fabriken Vita tanden. På initiativ av R Ljunglöf, H Nordenson och N E Westerdahl bildades 1929 ab Kema genom namnändring av ab Piteåskogar, som köpt [praktiskt taget] "samtliga aktier" i Barnängens tekniska fabrikers ab, ab Eneroth & co och Fabriken Tomten, Alex Lagerman j:r, ab. Kärnan i denna koncentration av den kemisk-tekniska industrin i Sverige blev Barnängen. I detta sammanhang hade Eneroth & co:s produktion 1928 överflyttats till Fabriken Tomten och M blivit ledamot av även dess styrelse och tillika dess VD, liksom ledamot av styrelsen för ab Piteåskogar och därefter d:o för ab Kerna. Fabriken Tomtens bolagsordning ändrades 18 april 1929 därhän, att bolagets syfte blev att bereda ab Kema kredit för dess verksamhet. M lämnade samtliga sina uppdrag i vad som senare kallades Kema-Bolagen 1936 och 1937 men behöll åtskilliga styrelseuppdrag i andra företag, de flesta lyckosamma. Inte minst Volvo, Mölnlycke, Gauthiod och Gbgs sparbank ägnade han avsevärt arbete genom åren. Han hade med 5 000 kr stött Assar Gabrielssons (bd 16) och Gustaf Larsons (bd 22) första experiment för att få fram en sv bilproduktion, och under de 24 åren i ab Volvos styrelse samarbetade han intimt med Gabrielsson, den person utom släkten, som stod honom närmast. Styrelsen publicerade också vid M:s avgång sin avsikt att försäkra sig om hans "råd och medverkan, så att hans stora erfarenhet alltjämt skall komma bolaget till nytta", och 1956 fick han Assar Gabrielsson-medaljen.

M:s verksamhet vid Fabriken Tomten möjliggjorde för honom att 1915 i Lorensbergsområdet låta uppföra en tegelvilla, Dicksonsgatan 12, ritad av hans vän Arvid Bjerke med många av M:s egna uppslag. Dit flyttade han i febr/mars 1916 och där utövade han en storartad gästfrihet.

I januari 1909 hade M av konsul G A Kjellberg köpt August Bondesons (bd 5) f d sommarställe Stålebo Tå, kallat Tåa i Jonsered, i trakten av M:s föräldrars sommargård Stålebo. M döpte Tåa till Bondegården. Efter hand skapade han där en trädgårdsanläggning av internationellt renommé. Den fordrade ett otroligt hängivet arbete, stora ekonomiska uppoffringar och ett utvecklat kontaktnät för inköp av tusentals arter, varieteter och former, vissa i sin tur i tusental, innan den stod så praktfull som han skildrat den 1923 och 1966. Redan 1923 kallades den av N Sylvén "ett sannskyldigt mästerverk". Bland specialiteter var insektätande växter från flera världsdelar, vattenväxter (med mängder av fiskar i akvarierna), sällsynta orchidéer (bl a Disa från Kaplandet) och åtminstone 140 Sedum-arter. M initierade och understödde, såväl ekonomiskt som genom egna odlingar, H Fröderströms (bd 16) arbete på dennes stora Sedummonografi. En av arterna i denna bär M:s namn (se ovan).

Trädgården fick många studiebesök. De kulminerade 1923 med mottagning för ett 100-tal skandinaviska botanister vid Naturforskaremötet i Gbg i juli och för Föreningen för dendrologi och parkvård på hösten. När egendomen såldes 1950, skänktes en betydande del av växtmaterialet till Botaniska trädgården i Gbg. Många samlingar av levande växter hade under åren utgått från Bondegården, så t ex till Sofiero, till Bergianska trädgården i Sthlm (133 arter, 1926, VA:s större Linnémedalj i silver som tack s å) och till Millesgården (1929). Bondegårdens konstverk, den 300-åriga bronsurnan "Lotusblomman", köpt i Japan 1919 för 5 000 kr, och Carl Milles' Triton, köpt 1929 för 17 000 kr, testamenterades 22 aug 1968, urnan till Botaniska trädgården i Gbg och Triton till Vänersborgs stad.

M:s insatser för Botaniska trädgården i Gbg har under hans 40-åriga styrelseledamotskap där varit av genomgripande betydelse på många områden. Han spelade en avgörande roll vid återbesättandet av prefektbefattningen i mars 1950 och ledde därmed utvecklingen in på skapandet, genom B Lindquist (bd 23), av trädgårdens stora arboretum. Genom M fick trädgårdens Acta en fortsättning from 1950. Han understödde ekonomiskt flera av C Skottsbergs resor. Tillsammans reste de till Nordafrika och till Spanien. Trädgårdens bibliotek fick många tillskott av M, som själv hade ett vackert botaniskt bibliotek. Dettas paradnummer var Curtis' Botanical Magazine, ett illustrerat praktverk, ytterst sällsynt som här i komplett skick, fortlöpande sedan 1700-talet i till slut 276 röda skinnband.

Förutom blommor var musiken för M det främsta uttrycket för en högre uppenbarelse. Cellisten M, som redan 26 jan 1906 invaldes i Mazerska kvartettsällskapet i Sthlm och själv gav musikaftnar, blev sju år senare styrelseledamot i Kammarmusikföreningen i Gbg och därefter suppleant i Gbgs orkesterförening, den dominerande av de två. Där skulle han komma att verka i 34 år, 13 år som ordförande, under ett skede av växande musikintresse i staden. Han lade ned ett ofantligt arbete på uppgiften. Konserthuset var under vintersäsongerna hans andra hem. Otaliga är de kompositörer, dirigenter, ensembler och solister, som under gästspel haft en fristad i hans hem med dess flygel och cello, dess högar av partitur och musiklitteratur. Av de i Gbg under längre tid verksamma är Wilhelm Stenhammar, Issay Dobrowen och Dean Dixon några av dem som stått honom särskilt nära. Carl Nielsen och hans familj hörde också dit. Sir Malcolm Sargent var en mycket god vän.

M var en trygg och vänlig förhandlare, som kunde konsten att säga sin mening med precision och även att stoppa pipan långsamt för att vinna tid. 1937 fick han efter mycken möda igenom det viktiga avtal med Sveriges radio, som f f g gav orkesterns medlemmar en tryggad ställning. Betydelsefull var också hans insats för folkkonserter i Gbg. Efter avgången från ordförandeposten i orkesterföreningen fick M 9 maj 1949 Gbgs stads förtjänsttecken i guld, en erkänsla även för hans många andra värv i olika kommunala funktioner och som donator under ca 40 år till museer i staden (konst, historia, zoologi, förutom botanik). En bronsmedaljong med M:s porträtt, skulpterad av Gösta Carell, minner sedan 1972 i Gbgs Konserthus om allt han uträttat för musiklivet i sin stad. Så gör även M:s f d bostad på Dicksonsgatan, som övertagits av Musikhögskolan.

M hade också ett engagerande intresse för teater och teaterns folk. Hans andra hustru Irene Janson var en graciös skådespelerska. Till hans goda vänner hörde hennes f d fästman Gösta Ekman, Anders de Wahl, Lars Hanson, Per Lindberg, Lili Ziedner, Naima Wifstrand (som av och till bodde på Bondegården), Zarah Leander (före UFA-tiden), Karin Branzell, Gösta Cederlund, Ludde och Karin Gentzel och Karl Gerhard. KG apostroferade honom under många år regelbundet i sina nyårsrevyer i Gbg med bl a en passus om "ingenjör Magnus' kängsnören", den originella svarta rosett M bar under hakan i opposition mot konvenansen. På Lorensbergsteatern hade M spelat i orkestern under Stenhammar, och dess skådespelarensemble repeterade en tid på vinden hemma i hans hus. I egenskap av en drivande kraft i ab Ggbs teaters styrelse och VD tog M en så livlig del i Lorensbergsteaterns angelägenheter, att denna fick öknamnet "Tekniska Teatern Tomten". Bl a var ljussättningsutrustningen särskilt avancerad. Ännu mot 30-talets slut var han engagerad i rena teaterfrågor.

Ovan nämndes den framsynta personalvård, som bedrevs på Fabriken Tomten och som under M:s tid utvecklades. 1918 kallades han till ledamot av en kommitté med uppdrag "att verkställa utredning och avgiva förslag till lagstiftning rörande arbetstidens längd och förläggning och i samband därmed stående frågor". Kommitténs förslag föll vid lagtima riksdagen 1919 men antogs vid urtiman så och ligger till grund för SFS 1919:652–653 ang arbetstidens begränsning. M torde vid denna tid ha anslutit sig närmast till dåvarande göteborgsliberalism med radikal framtoning. En av hans vänner var statsrådet Värner Rydén, hyllad bland "ljushuvuden" i Fabriken Tomtens reklam. En annan nära vän från 10-talet var sedermera generaldirektör Wilhelm Björck. M såg också finansminister F V Thorsson som gäst på Bondegården. I Torgny Segerstedts politiska klubb tog han aktiv del.

Under krigsåren fick M:s medmänsklighet nya uppgifter. Bud kom från släktingar o a som råkat i fara under ockupationen i Danmark. Många nätter stod han på Gbgs central och väntade på flyktingar. Många av dem fick bo på Bondegården. Han tog också initiativ till åtgärder på departementsnivå for flyktinghjälp och tackades av danska staten med frihetsmedaljen "Pro Dania" 1946.

Under dessa år bar M – som vanligt tystlåten om sig själv – på mycken ovisshet om framtiden och sökte allt mer sin rekreation i sportfiske och filateli. Även på sistnämnda område blev han f ö med tiden ett internationellt känt namn, fick silvermedaljer vid utställningar och bedrev originalforskningar i postal historia för ett bidrag till den ledande handboken om svenska frankotecken.

M upplevde sin ålderdom positivt: "kanske min lyckligaste tid", skrev han 22 nov 1959 till Mia Leche Löfgren. Omvärlden såg i honom en vis man, som utstrålade trygghet och lugn redobogenhet. Han förtröttades inte i samhällsinsatser. Liv var för honom mer än åskådning. Fann han orätt ske, tog han till pennan i GP eller i tryck på egen bekostnad och samlade sig och sina meningsfränder till praktiska insatser. För att i samarbete med Harry och Lars Hjörne utveckla GP:s kultursida förde han samman forskare från skilda fält till en referensgrupp. Där skrev han också själv ett par kulturhistoriska artiklar, om musiklivet i Gbg på Czapeks och Smetanas tid och om Gbgs gamla sockerbruk (1956 resp 1957). Annars levde han helst i nuet. Han behöll den humor och det godhjärtade i sin natur, som Torgny Segerstedt sr framhållit i en 50-årsbiografi i GHT och som präglat många av de inspirerade tal han hållit. Sin ljusa livssyn övergav han aldrig.

Författare

Olof H Selling

Arkivuppgifter

Brev o skriv:er av M finns bl a i Bernadottearkivet, GUB, KB, Millesgårdens arkiv, RA, Waldemarsuddes arkiv, Sthlm, SUB, UUB o VA. Intervjuer med M på band i Teaterhist mus, Gbg, sign B 30 (20 juni 66), Radioarkivet, Sveriges riksradio AB, Sthlm (sändn 13 maj 70) o TV-arkivet, Sveriges television AB, Sthlm (sändn 7 sept 63).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Automobiler (Varia, 10, 1907, Gbg, s 307–317). – Bondegården (Lustgården, årsskrift lör Föreningen för dendrologi och parkvård, 4, 1923, Sthlm, s 31-38). – Bondegården. Species Sedi in horto "Bondegården", Jonsered, Suede, anno 1924 cultae. [Rubr.] [Gbg 1924.] (4) s. [Anon.] – Bondegården. Species Sedi ... 1925 cultae. [Rubr.] [Gbg 1925.] (4) s. [Anon.] - In memoriam. Mauritz Bäärnhielm.* 28/6 1853 + 9/3 1926 (Lustgården, 7, 1926, s 219 i). – Carl Palmkvist 50 år (Viola, tidn för trädgårdsodlingen i Sverige, 39, 1933, Sthlm, fol, n:r 40, s 7). – Jag vill berätta Sagan om flickan, som hade fångat solstrå- larne [text], [Gbg 1939.] (4). [Anon; tal vid M:s mor H Magnus' eldbegängelse 17 febr 1939.] – "Tänk på ett tal, fördubbla det –" Kåseri i Göteborgs Rotaryklubb den 16 nov. 1942 (Rotary-Norden, 8, 1943, Gbg, 4:o, s 41-43; även sep: ... Rotary klubb ..., 8:o, Ils). – Något om vänster-hänthetens problem. Resumé av föredrag i Göteborgs Rotary klubb den 13 nov. 1944 (ibid, 10, 1945, s 161-163; även sep, (3) s). – Varför jag lämnade Rotary. [Rubr.] Gbg 1957. 8 s. – Lösenmärken. [Rubr.] [Sthlm (tr Karlshamn) 1962.] 21 s. ([Omsl:] Sveriges frankotecken, handbok, [utg av] Sveriges filatelistförbund, d 2 [:11].) – Bondegården. En återblick (Lustgården, 45/46, 1964/ 1965, tr 1966, s 133-139). – Artiklar i bl a GHT 3 dec 1946, 16 o 21 febr 1950, 17 juni 1953 o Göteborgs-posten 16 o 20 febr 1950, 21 o 30 maj 1952, 20 aug o 11 okt 1956, 13 juli 1957, 1 mars 1958, 2, 4 o 6 maj 1961, 6 febr 1963 o 14 febr 1964.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommittéarkiv 101 o 550 o Patent- o registreringsverkets arkiv, Bolagsbyrån DI AA, DI ABA, E 3 A o E 5 A, RA o Sundsvall. Brev från M till M Leche Löfgren 1921–62 i KB resp hos fru S M, f Englund, Gbg. Mazerska kvartettsällsk:s prot 1905–12, dep i MAB, Sthlm. O H Selling, Erik L M, ms i GUB, kop i KB. Material ang Barnängen ab, ab Eneroth & co, Fabriken Tomten, Alex. Lagerman J:r ab, Fabriken Vita Tanden o ab Vinäg-ron i Barnängen ab:s arkiv, Ekerö. Gbgs botan trädgårds stynprot 1918–59, Botan trädgården, Gbg. Gbgs börssällsk:s prot 1924–39 o Gbgs handelskammares arkiv, Gbg (genom dir A Segge, Gbg). Gbgs museums naturhist nämnds prot 1923–36, Naturhist museets arkiv, Gbg. M Henriques saml, Gbgs stadsteaters arkiv, Gbg. Willgodt Kullgrens saml o Bd 30, Gbgs teaterhist museums arkiv, Gbg. Mölnlycke ab:s arkiv, Gbg. Ab Volvos styr:prot, bl a 3 maj 54, ab Volvos centralarkiv, Gbg.

T Ahlberg, Erik M (Gbgs Morgonpost 4 sept 1948); dens [sign Tenax], Träkåk katt bland hermeliner i Gbgs "diplomatstad" (SvD 2 aug 1965); dens, Erik M död (ibid 10 april 1969); dens, Kampanilen i Gårda (ibid 24 april 1971); K Amundson [sign Kaba], Ballongautomobiltäflingarna i Sthlm den 10 juli 1907 (Ny tidn för idrott 1907, julnr, s 43); J Atterbom, Nytt initiativ i teaterfrågan (GHT 3 jan 1918); A Attman, Gbg 1863–1913 (Gbgs stadsfullm 1863–1962, 1:1, 1963), s 190; Automo-bilens bön, ed ab Gustaf Ericssons automobilfa-brik, Sthlm [1906–07; faksimiluppl ca 1965]; B Barkstedt, Svensk i Texas har äldsta körkortet – men (ar konkurrens? (Motor 1983, nr 6, s 6); S Bergkvist, Tomtens skurpulvervals [1927]; R Berlin, Inför ett jubileum (GP 27 sept 1955); L Birgersson o T Wrigglesworth, En industrihist promenad genom Gårda (1977), s 5, 8 f o 14; T Björklund, Reklamen i sv marknad 1920—1965, 1 (1967), s 547; G Bodman, Chalmers tekn inst. Matr 1829-1929 (1929), s 182; B Conradson, Sillburkar & tvålkartonger, Om våra förpackn:r o deras hist (1977), s 16, 70 o 82; E Dahl, Vatten- o kärrplanteringar (Hantverkets bok, Trädgårdskonst, 1, 1935, pl XXX); Det började med bläck ... Utg med anledn av Barnängens 75-åriga verksamhet (1943), s 67-70, 72 f; H Edlén, Musik i Gbg (Sv musikperspektiv. Minnesskr ..., 1971, s 432–436, 446 fl", 455 o 465); U Ehrensvärd, Den sv tomten (STF:s publ 2284, 1979, s 11-13); [A Essen, pseud] Anders Eje, Gbgspojkar tor 50 år sedan (GHT 1 febr 1949); G Ekström, Svenskarna o deras automobiler (1983), s 18 f o 24; Ett å propos till Dalafården (Ny tidn för idrott 1905, s 241); F [sign], De sv hushållens fabrik, Lagermans "Tomten" (omtr efter obek tidskr, [1906]; privattr i Barnängen ab:s arkiv); C R A Fredberg, Det gamla Gbg, 1 (1919, ny uppl 1977), s 751 f o 757 f; E Friberger, Privathus-kvarteren i Lorensbergsomr i Gbg (TT 1921, Arkitektur), s 96 o 100; R E Fries, Bergianska stiftelsen (VAÅ 1927), s 121; H Fröderström, The genus Sedum L., 1 (Acta Horti Gothoburgensis, 5, 1930, Appendix), s 15 o 72; d:o 2 (ibid, 6, 1931, Appendix), s 71; d:o 4 (ibid, 10, 1935, Appendix), s 5 f; dens, Planta; Sinenses ... (ibid, 15, 19[42-] 44), s 22 f; E W v Gegerfelt, Sv storföretag, 1 (1945), s 69-77, 204-212; K Gerhard, Om jag inte minns fel (1952, ny uppl 1957), s 151-152 resp 152–153; dens, Lite gullregn (1961), s 142; Gbgs konscrthuskör 1917-1967 (1967), s 4; Gbgs orkesterfören:s stynbcr 10:e arbetsåret – 44:e säsongen (1915–1949); Gbgs orkesterforen 1905–1915 ... (1915), s 132 o 136; Gbgs orkesterforen 1935-1945 (1945); E Hansen, Minnesanteckn:ar ur min dagbok (GHT 30juni 1951); A Holzhausen, Trädgårdens blommor (1922), s 18 f, 21 o 263; dens, Sv trädgårdslex, 1–3 (1938); dens, Odlade växter, 1–4 (1940 - 43); Internat automobil- & motorbåtsutställn i Sthlm 1907 [kat] (1907; ex i KB); E Johanson, Konstverk i Vänersborg (Elfsborgs läns annonsbl 16 okt 1976); Jubileumsskr utg av Gbgs konserthuskör ... (1943), s 3; Kalendern Sv varor, ed H Sjögren (1916); L Kihlberg, I annonsernas spegel (1964), s 36 o 134; W Kullgren, Gbgs stadsteaterfrågas utveckl o nuv läge (Tekn samfs handhr 1928, 5, s 14); M Leche Löfgren, Bokslut (1962), s 160 fT o 286; B-E Lindh, Sv bilbilder 1890-1960 (1975); B-E L[indh], Gurik, GEA (S) 1905-1909 (Stora billex, 2. uppl 1982, s 288); G Lindmark, Sveriges bilproduktion (Bilen i Sverige 50 år, 1947, s 46-47); P-E Lindorm, Bilen går vidare ... (1953), s 16; B Lindquist, On Be-gonia crispula Bräde and Bcgonia Erici-Magni nov hybr (Sv botan tidskr 1955, s 131 (T); dens, A greenhouse culture of Disa uniflora Berg. in Gotenburg (Acta Horti Gotoburgensis, 20:3, 1956); dens, The raising of Disa uniflora seedlings in Gothenburg (Report Third orchid conf, London 1960, s 207-211; på tyska i Die Orchidee 13, Hamburg 1962, s 92–96); I Magnus, f Janson, Göstas första teaterår (Gösta Ekman. Människan. Konstnären, 1938, s 37–40); L Mannheimer, Det judiska inflytandet på musiklivet i Gbg (Gbgs Mosaiska förs, 1780–1980, 1980), s 107 f; Medaljong minner om Erik M:s gärning (GP 26 sept 1972); Minne i Konserthuset (GHT 26 sept 1972); G Munthc, Mölnlycke väfveri ab 100 år (1940), s 16 o 23; J Nerén, Automobilens hist (1937), s 363; Ernst Nilson, Åkare – bilhandlare – sportsman (1972), s 75–77; Oho [sign], När Stenhammar komponerade Tomtens klockspclsmelodier (GP 9 april 1959); E Pröck, När löpande bandet var en rem i taket (Metallarbetaren 1979, nr 2/3, s 2 ff); O Raphael, Skiftande spel, Minnen (1960), s 50 f, 171 fT o 248 f; Redog för Gbgs reallärov ... 1899-1900 (1900), s 26; Resultatet af Sv automobilklubbens täfling Mälaren-Hjälmaren rundt (Ny tidn för idrott 1905, s 350); P Ringby, Gbgs teaterfråga o stadsteaterplanerna (Acta univ umensis 20:1, [1978], s 171–246); dens & P Rosenqvist, Teater i Gbg 1910— 1975 (ibid, s 33-169); A L Romdahl, Lorensbergsteatern 1919–1923 (En bok om Per Lindberg, 1944, s 65 f); dens, Som jag minns det, Gbgsåren (1951), s 158 f; I v Rosen, Conrad Pineus, Minnen o dagboksanteckmar (1946), s 53 o 170 ff; [T Segerstedt sr,] Erik M 50 år (GHT 18 april 1934); E Sommarin o B Bursell, Gbgs sparbank, Minnesskr (1945), s 27 o 172; Stockholmia 55, Filatelistiska världsutställn i Sthlm 1955, kat (1955), s 126; S Stureson, Gbgs orkesterfören 1925–1935 (1935), s 171 f; dens o E Pettersson, Gbgs orkesterfören 1915–1925 (1925), s 152 o 155; B Svallner, Sv bilar under åttio år (1981), s 16–17; Sv ab o ensk banker 1907–1959 (1907-59); Sv industrien 1911-1912 (1911), s 288; d:o 1918-1919 (1918), s 315 f; d:o 1924–1925 (1924), s 95; Sveriges handel o industri (1903), s D fl–2; Sveriges handelskal 1906–59; N Sylvén, I o kring Gbg (Lustgården 1923, s 121 f); Sällsk Hortikulturens vänners jubileumsutställn 1933 (1933), s 19, 22 o 29; Tekn samfs avd för kemi o fysik 1914–1939 (1939), s 7; [L] U[lven]-stam, Högt spel i Gbg (Vecko-journalen 1944, nr 12, s 22 o 34); dens, Gbg. en stad o dess invånare (1963), s 175 IT; B Wallerius, Gbgs orkesterfören 1905-1955 (1955); H Wassén, Odhners hist, 111 krönika över en maskin att räkna med ... (1945), s 52; A Westholm o N Ryndel, Gbgs konstmuseum ... (1951), s 224; I White, De bor i Lyckan (Vecko-journalen 1953, nr 4, s 20); M Wöldike, Ett brev från Khvn (Gbgs konserthuskör 1917–1967, 1967, s 9 (1); D Zandhers, Som flygande handelsresande Sverige runt (Flygning 5, 1929, s 1321). – Nekr:er över M i GHT o GP 10 april 1969. – Art:ar, notiser o annonser i Automobilen 1905, KAK:s årsb 1942-1944, Motorsport 1 (1906), Ny tidn för idrott 8–10 (1905–07), Sv motortidn 1 (1907), 2 (1908) o 41 (1946), Gbgs musei årstr, div år, årsber för Gbgs botan trädgård 1919–59 (Gbgs stadsfullm:s handhar 1920-60), SM 33 (1913), Rotary-Norden 6 (1941), 8 (1943), o 9 (1944), Sv filatelistisk tidskr 52 (1951), 56 (1955) o 62 (1961), Sällsk Gnistan 1908–1918 (1918), tr verksamhetsber för anf företag, tex Volvo 1953 (1954), s 13. – Personl meddel av musikdir Håkan Edlén, Gbg, bankdir Ernst de Marc, Gbg, dir Ragnar Fors, Djursholm, chefred Lars Hjörne, Gbg, fru Göthilda Kjellberg f M, Sthlm, frih Märta Liljencrants, Sthlm, fru Irene M fjanson, Sthlm, dir Leif M, Torekov, fru Signe M f Englund, Gbg, riddarhusgenealog Pontus Möller, Solna, o förfs hågkomster o uppt:ar.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik L Magnus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10152, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof H Selling), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10152
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik L Magnus, urn:sbl:10152, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof H Selling), hämtad 2024-04-16.