Meriter

Magnusson, Gustaf Gerhard, f 15 dec 1872 1 Sthlm, Kungsh, d 29 maj 1940 där, Engelbr. Föräldrar: brädgårdsarbetaren Gustaf M o Betty Jansdtr. Elev vid Frimurarbarnhusets skola i Sthlm 80–88, studier vid Arbetarinst, Borgarskolan o Tekn afton- o söndagsskolan där, stilgjutare vid P A Norstedt & söner 88–98, färdiggörare, linjemakare o typograf vid Arbetarnas tryckeri 98, medarb i Soc-dem 99, red för bl a Karbasen 01–06, redaktionssekr vid Soc-dem 07, andre red 08, chefred där 09–11, led av stadsfullm i Sthlm 10–20 (v ordf 15, ordf 19–febr 20, led av beredningsutsk 12—20, av handels- o sjöfartsnämnden 15–20), v VD o kassadir i ab Nya banken 12–20, led av FK 13–20 (led av särsk utsk nr 2 18), av styr för Bergska donationen 13, av sv bestyr för San Fransisco-utställn 15, av Riksidrottsförb:s överstyr 15–24, sekr 16–24, led av förvaltn:utsk där 17–24, led av styr för Sveriges centralfören för idrottens främjande 17–24, av komm ang reguljär lufttrafik maj 19–dec 21, av komm ang mellanhandssystemet i livsmedelshandeln juli 20–juni 22, VD i Holgers tryckeri ab juli 22–juni 24, ordf i Konsertfören i Sthlm 22–25, sekr o VD i Sveriges konditorfören o red för dess tidskr från 31, led av arbetartidn:arnas samorganisation, av styr för De Blindas fören, v ordf i Fören Nordens sthlmskrets.

G 1) 19 april 1896 i Sthlm, Kungsh, m Sofia Elisabeth Tillberg, f 24 dec 1868 där, Pro Patria, d 26 juni 1910 där, Matt, dtr till handl Gustaf Edvard T o Sophia Carolina Holmgren; 2) 6 juni 1912 i Sthlm, Kungsh, m Josefina Elisa Anstrand, f 19 febr 1882 där, ibid, d 17 juni 1965 där, Joh, dtr till körsnären Anders Edvard A o Augusta Sofia Tiborn.

Biografi

Efter sitt tidiga inträde i yrkeslivet 1888 som stilgjutare och färdiggörare vid Norstedt & söners boktryckeri, bedrev Gerhard M på kvällstid energiska studier på egen hand. När han 1899 kom till Socialdemokratens redaktion, hade han redan hunnit att tillägna sig en bred allmänbildning och vidsträckta erfarenheter av de stora problemen för storstadens arbetarklass. Sina sociala reportage i tidningen undertecknade han med sign Holger W. Med sitt i grund och botten seriösa sinnelag förenade M en god portion humor, och det föll sig naturligt för honom att 1901 starta den socialdemokratiska tidningen Karbasen, som med sin raljanta ton särskilt vände sig till ungdomen.

M deltog tidigt i rent politisk verksamhet. 1902 ville LO:s kongress rikta strejkvapnet mot regeringens proposition angående en som man ansåg otillräcklig reform i rösträttsfrågan. I LO:s verkställande utskott fungerade då M som sekreterare och formulerade skrivelsen, där tre dagars storstrejk proklamerades.

Inom Social-demokraten avancerade M till andre redaktör. Han kom för en tid att rycka in som chefredaktör parallellt med och efter Carl N Carleson (bd 7) och innan Hjalmar Branting (bd 6) återinträdde på posten. Under denna tid hamnade M i en besvärlig situation i samband med storstrejken 1909. Han anförtroddes då uppdraget att redigera den i det aktuella läget tillkomna tidningen Svaret. Avsikten var att upprätthålla i varje fall någon form av informationsmöjlighet under arbetskonflikten. De flesta av PK:s medlemmar ansåg, att det fria ordet hotades av typografernas strejk. Mot denna uppfattning opponerade sig Branting och M, som bägge var medlemmar av PK men nu lämnade denna.

Under de elva år M satt i Sthlms stadsfullmäktige var han ledamot av ett flertal nämnder och fyra år vice ordförande och ett år ordförande. Han hävdade bl a uppfattningen, att emottagande av fattigvårdshjälp inte borde vara diskvalificerande för att få politisk rösträtt, vilket då var fallet. Han föreslog också fast anställning för stadens kvinnliga befattningshavare. – M var från början anhängare av den kooperativa tanken. I konsekvens härmed blev han en av stiftarna av Nya banken 1912. Olof Aschberg blev VD och M vice. Initiativtagaren Aschbergs avsikt var att bereda arbetarna möjligheter att erhålla kredit på förmånliga villkor. Grunden skulle utgöras av sparmedel från arbetare och "småfolk" överlag.

Under sin tid i FK 1913–20 företrädde M energiskt sina värmländska kommittenters intressen. 1907 hade han blivit engagerad i den stora emigrationsutredningen. Därvid hade det kommit på hans lott att studera förhållandena i Jösse härad i Värmland och söka ge en förklaring till utflyttningsvågen. M visade här förmåga att förena socialekonomisk analys med intuitiv blick för mänskors reaktion inför ekonomiska och socialpsykologiska realiteter. På grundval av ett rikt intervjumaterial försökte han få fram de verkliga motiven till avflyttningen från hembygden, som bl a hängde samman med svårigheter inom jordbruket, motvilja mot värnpliktstjänstgöring och ett utbrett missnöje med bristerna i den politiska rösträtten.

I debatterna i FK talade M ofta om glesbygdernas behov av fler järnvägslinjer. Tillsammans med sin partikamrat kyrkoherden E Klefbeck (bd 21) föreslog han, att de kommunala förtroendemännen skulle erhålla ersättning för förlorad arbetsförtjänst, vilket borde underlätta en breddning av rekryteringen. Han pläderade för att även de som fått pension skulle kunna komma i åtnjutande av fattigvårdshjälp. M:s förslag till statligt monopol för oljehandeln väckte livlig diskussion i kammaren. Fö kom M med motioner och debattinlägg rörande ökade anslag till Skogshögskolan, bättre upplysning i jordbruksteknik och förbättrade löner till folkskollärare och lägre statstjänstemän. För att motverka försvarsnihilismen rekommenderade han en bättre behandling av de värnpliktiga. Själv en kvalificerad idrottsman påpekade M både i och utanför riksdagen betydelsen av att ungdomen bibringades en god fysisk fostran.

M:s personliga ekonomi var trasslig och efter den undersökning socialdemokratiska partikongressen 1920 anställde med flera partianslutna som under kriget varit inblandade i tvivelaktiga affärer fråntogs han sina offentliga uppdrag (Hirdman, s 437 f; Larsson 1967, s 499 f) som stadsfullmäktig, kassadirektör i Nya banken och riksdagsman.

Den fackliga förening som från 1930-talets början upptog en hel del av M:s tid var Sveriges konditorförening. Han var redaktör för föreningens tidning och skrev själv ett par småskrifter angående de konditorianställdas relationer till kundkretsen samt en handledning för kalkylering inom branschen. Förutom de affärsmässiga principerna visade han mest intresse för de mänskliga kontakterna. I Sockerbagaren genom tiderna ger M en omfattande och fyllig framställning av tekniska och ekonomiska förhållanden inom sockerbagarbranschen. Framställningen bygger på ingående och breda arkivstudier. M utgav även små handböcker om hur man skulle uppföra sig i sällskapslivet och om sammanträdesteknik och föreningskunskap, och spred, mest vid festliga tillfällen, en frodig flora av dikter kring sig. Där framskymtar en ömsint, ibland sentimental, attityd.

M:s mest betydande arbete är Socialdemokratien i Sverige i 3 delar. Socialdemokratins utveckling betraktas ur en klart revisionistisk aspekt. M beskriver incidenter och spännande situationer, och hans personliga intressen kommer fram. Sålunda talar han entusiastiskt för sångens betydelse inom rörelsen. M var musikintresserad och på 1920-talet ordförande i Sthlms konsertförening.

M, som nära samarbetat med Hjalmar Branting, har vid flera tillfällen skildrat honom i skrift. I den mest omfångsrika framställningen karakteriserar han honom mera som tidningsman än som parlamentariker. Han uppehåller sig vid Brantings kamp för pressens frihet och vid hans kritik av den vulgära sensationsjournalistiken. M ville förbinda Brantings frihetspatos med inspiration från fransk kulturtradition.

I sin offentliga gärning var M en kompromissernas mästare, smidig samarbetsmänniska och en godhjärtad vän för dem, som kommit på livets skuggsida.

Författare

Mats Thunander

Arkivuppgifter

Div ms, självbiogr anteckn:ar mm i AA. - Brev från M i KB, RA o SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Typograf. Hvar är din plats? Belönad med 3:dje pris i Typografiska föreningens i Stockholm pristäflan 1899. [Rubr.] Sthlm 1899. 4 s. — Till fjälls på en vecka. Ett sommarminne (STFÅ, 1900, s 127-145). - Arbetarnes Stockholm (Boken om Stockholm i ord och bild, Sthlm 1901, s 310-347; även sep, 40 s). - Ned med åkarpslagen! Hur åkarpslagen kom till och dess behandling vid 1904 års riksdag. Sthlm 1904. 41 s. [Anon.] - Sverig. [Khvn 1904.] 4:o. 40 s. (C. E. Jensen o F. J. Borgbjerg, Socialdemokratiets Aar-hundrede, Fremstillinger af Arbejderbevaegelsens Historie fra Revolutionen 1789 indtil vore Dage. Bd 2. Danmark—Norge—Sverig [:3].) — Gula rummet. Ett utkast från 1920 af Holger Widmark. Till-egnadt "Klubben". [Rubr.] Sthlm 1905. (4) s. [Pseud; cirkulär för "Klubben", Sthlm.] — Till dig, arbetare! Några ord om organisationen af Holger Widmark. [Rubr.] Sthlm 1905. 20 s. [Pseud; s 8—20: E. B-g, Till Sveriges ... metallarbetare!] [Ny uppl] Gbg 1910. 7 s. — Ode med anledning af C. G. T. Wickmans femtiåra födelsedag den 3 januari 1906 ... af Holger. 2. uppl Sthlm 1906. 14 s. [Pseud; dikt.] - Sverge (H Branting, Socialdemokratiens århundrade. [Omsl:] Arbetarerörelsens historia från franska revolutionen 1789 ..., bd 2. Tyskland, Sverge, Danmark, Norge, Sthlm 19[03 — ]06, 4:o, s 381-510; föret: "redigerad"). - I Da-lom. En ljushärd som ej far släckas. Brev till "Soci-al-demokraten" från ett besök å Brunnsviks folkhögskola av Holger W. [Rubr.] Sthlm 1907. 11 s. [Pseud.] — Jösse härad i Värmland. Sthlm 1908. 84 s. (Emigrationsutredningens [bilaga 8.] Byg-dcundcrsökningar [:2].) — Fackföreningsrörelsen. 1 (Social handbok, på uppdrag av Centralförbundet för socialt arbete ... utg av G. H. von Koch, Sthlm 1908, s 109-116). - O, Jensen! Bordsvisa att föredragas då borgmästare J. Jensen gästar Stockholm och dess socialdemokratiska stadsfullmäktigegrupp ... [Rubr.] Sthlm 1910. (3) s. [Undert.] — Hjalmar Branting som journalist (Fäst-skrift, utg med anledning av Hjalmar Brantings 50-årsdag ... [omsl], Sthlm 1910, 4:o, s 6). - Till Olof Aschberg. Några hågkomster från en resa med vännerna GustafS. och Gerhard M. våren 1912. Upptecknade av Holger. Sthlm 1913. 24 s. [Pseud; verser.] — I anledning av en årsdag. Ett rimmeri, uppläst vid Föreningen Frimurarbarnens sammankomst den 3 november ... av Föreningens ordförande. Sthlm 1916. 12 s. [Undert.] (Föreningen Frimurarbarnens minnesskrift n:o 1 [omsl].) — Visan om Hjalmar. [Rubr.] [Sthlm 1920.] (2) s. [Undert: Holger.] — Socialdemokratien i Sverige. D 1-3. Sthlm 1920-24. 1. I brytningstider. 1920. (8), 424 s, 4 pl. 2. I kamptider. 1921. (8), 400 s, 3 pl. 3. I ansvarstider. 1924. (8), 437 s, 2 pl. -Hjalmar Branting (OoB, 1920, s 647-653). - I vänkretsen. Dikter 1911-1922. Sthlm 1922. 240 s, 1 portr. — Hälsningstal i Föreningen 1872 års män. Sthlm 1924. 7 s. [Verser.] — Några anteckningar på rim och meter från en bilresa september 1925 av Gerhard M. [Omsl.] Sthlm 1925. 12 s. [Sign.] -Fysisk fostran, en nationalekonomisk angelägenhet. Föredrag ur förhandlingar vid Nordisk kongress för fysisk fostran i Göteborg. Gbg 1924. 10 s. (Riksidrottsförbundets propagandaskrifter, 5.) — Några smådrag till Hjalmar Brantings bild (Hjalmar Branting, ett minnesalbum, Sthlm 1925, 4:o, s 3—14). — Arbetaren Hj. Branting (Tiden, årg 17, 1925, Sthlm, s 67 — 79). — Mina damer och herrar

— Handledning i konsten att hålla tal ... [Omsl: Att hålla tal, handledning ...] Sthlm 1926. 120 s. 2. genoms o tillök uppl 1927: Att hålla tal, en liten handledning ... 140 s. 3.-5. uppl 1928, 1929, 1932. 6. uppl 1937. 139 s. — Nyaste sällskapsboken. Handledning i konsten att skicka sig, att skriva brev, att gå på bjudning ... Sthlm 1930. 201 s. — Stockholm - just nu! eller Stockholm från spårvagnsfönstret, oumbärlig handledning vid stockholmsbesök. Sthlm 1930. 95 s, 1 karta. — Danielsson, Axel Ferdinand (Encyclopaedia of the social sciences, vol 4, London 1931, 4:o, s 707 f). — Föreningen Frimurarbarnen 25 år. En redogörelse för Föreningens 25-årsfest ... utarb av G. G. M. [Omsl.] Sthlm 1932. 16 s. [Sign.] - Ett litet rimförsök vid S. V. E. F:s 35-årsmiddag på Rosenbad den 12 mars 1933 av G. G. M. Sthlm 1933. 6 s. [Sign; för Speceri- och viktualiehandelsexpedit-fören.] — Herr ordförande —! Handledning för medlemmar i föreningar, styrelser, klubbar, sällskap. Sthlm (tr Mariestad) 1934. 134 s. 2.-4. uppl s å. [Omsl; endast detta nytr.] [Nya uppl] 1937, 1939, 1949. 139 s. - Steffen, Gustaf Frederik (Encyclopaedia of the social sciences, 14, 1934, s 379 Q. — Sockerbagaren — Handledning vid val av konditorivaror. [Omsl.] Sthlm 1935. 35 s. [Anon.] — Biträdet och kunden. En liten handledning för konditoribiträden. Sthlm 1935. 14 s. (Sveriges kondi- torförenings småskrifter, 1.) — Nils LöTström 1885 2/9 1935. [Rubr.] Sthlm 1935. 8 s. [Undert: Gerhard M.; verser.] — Sockerbagaren genom tiderna. Stockholms konditor förenings minnesskrift 1852— 1937. På föreningens uppdrag utarb. Sthlm 1937. 344 s. — Sockerbagaren på Gillet. Stockholm den 28 mars 1938. Extra kvällsuppl. Utställningsnr. [Rubr.] Sthlm 1938. 4:o. 4 s. [Undert: G. G. M.; delvis verser, "melodierna ogenerat lånade".] — Hjalmar Branting i närbild. Sthlm 1939. 239 s, 12 pl. — Till yrket och kåren. Litet allvar och skämt i bunden form. Sthlm 1939. 179 s. — Hur skall man fa det att gå ihop? En handledning i kontroll, prissättning och kalkylering inom konditoriföretagen. På uppdrag av Sveriges konditor-förenings överstyrelse utarb. Sthlm 1939. 71 s. (Sveriges konditorförenings småskrifter, 7.) — Sockerbagaren-konditorn och hans dagliga gärning. Ur sockerbageriets hävder (Svenska sockerbagare och konditorer Sthlm (tr Upps) 1940, 4:o, s 9-27). - Arbetet för yrket och kåren efter skråväsendets fall. Konditorernas organisationssträvanden (ibid, s 53—71).

Redigerat: Bazartypen. [Rubr.] Arg 1, [nr 1*,] 1898. [Sthlm.] 4:o. (4) s. [Pseud: Afer, tillskr.] -Framåt. Socialdemokratiskt organ för Sveriges typografer. N:r 1-9, 94—15. Sthlm 1899-1901. Fol. (2) ä 8 s. [Delvis anon.] — Karbasen. Arg 1 — 6, 1901-06. [Sthlm.] 4:o. - Berga-tomten. Jultidning för Vester-Bergslagen. Utg af Grängesbergs arbetarekommun. [Rubr.] Sthlm 1903. Fol. (4) s. — Arbetarhemmets bokskatt. [Häftesomsl:] 1—3, 5-6, 8, 10. Sthlm 1907—[12]. [Anon; 1-8 utk i 232 häften (dubbelhäften).] 1. Arbetarens uppslagsbok. Illustrerat konversationslexikon och handbok i kunskapens olika grenar. D l-[2], [1908-12.] 1718 s. [Tills med E Dalström; utk i 72 (dubbelhäften. Även sep:] Svenska folkets konversationslexikon. Illustr handbok ... D l-[2]. [Förtit:] II-lustreradt konversationslexikon, handbok 1908-12. 2. E Bergvall, Idrott, vägledning i kroppsövningar, lekar och tidsfördriv, en ungdomens handbok. 1907. 264 s. 3. E & J Bergquist, Hemmets bok, praktisk ekonomisk kokbok och hjälpreda för hemmen. 1907. 364 s. 5. G. Neudeck, Tekniken och uppfinningarna. Handledning och uppslagsbok för alla tekniskt intresserade. Aukt övers o bearb ... 1909. 445 s. [Även sep:] Tekniken. Handledning ... 19[09-]11. 6. E Schäffer, Hemmets hälsolära, efter de bästa och nyaste källor utarb. 1910. 493 s. 8. F. Oscar Lagerstedt, Juridisk handbok i lagar och författningar jämte formulär, samlade. 1911. 403 s. [Även sep:] Juridisk rådgivare. Handbok för var man i ... 10. W Hagqvist, Havets anarkister. 1907. 496 s. — Social--demokraten. 1909-11. Sthlm. Fol. (Huvudred; i red från 1907.) - Svaret. Meddelanden från Landssekretariatet. [Rubr.] N:o 1-28. Sthlm 1909. Fol. 28 x (4) s. [Även ansv utg.] — Den 27 augusti. Organ lör Landsföreningen för folknykterhet utan förbud. N:r 1-12. Sthlm 1922. Fol. 12 x 4 s. [Huvudred o ansv utg.] — Sveriges konditor-tidning. Årg 7 - 16:5, 1931-40. Sthlm. 4:o. - Stockholms kaféidkareförening. Minnesskrift 1894 27/11 1934. Sthlm 1934. 85 s, [bilaga] 14 s. [Föret; till stor del även förf under pseud Holger (W) o diverse sign.] — Föreningen Frimurarbarnen. Minnesskrift 1907-1937. [Rubr.] Sthlm 1937. 4:o. 48 s. (Tills med E Gerdsiö o N Gasslander.) — Svenska sockerbagare och konditorer. Ett prakt- och minnesverk i ord och bild, ägnat yrkesskickligheten och kollegia-liteten. Sthlm (tr Upps) 1940. 353 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Alsterdal, Brandsyn i samhället (1963); I Anderson, Otto Järte – en man för sig (1965); Arbetets söner, 1–3 (1944- 46); O Aschberg, En vandrande jude från Glasbruksgatan (1946); dens, Gryningen till en ny tid (1961); R Casparsson, LO under fem årtionden, 1 (1951); R Edenman, Socialdemokratiska riksdagsgruppen 1903–1920 (1946); FK.s prot 1913–20; J Grönstedt, Bankerna, 5. Ab Nya banken (1915); A Gustafsson, Branting o partivänstern (Tiden 1960); E Hildebrand, Sthlms stadsfullm 1911–1920 (1952); Y Hirdman, Vi bygger landet (1979); Z Höglund, Hjalmar Branting o hans livsgärning, 1 (1928); dens, Minnen i fackelsken, 2 (1953); H8D 1919, s 578; K Kilbom, I hemligt uppdrag (1954); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); dens, Mitt liv i Stadshuset, 1–2 (1977); Å Lilliestam, Gustaf Steffen (1960); C Lindhagen, Memoarer, 2–3 (1938–39); J Lindroth, Idrottens väg till folkrörelse (1974); T Nerman, Hjalmar Branting, kultur-publicisten (1958); NF:s sportlex, 5 (1943); E Palmstierna, Orostider, 2 (1953); Prot från Sveriges socialdemokratiska arbetarpartis elfte kongress i Sthlm 8–15 febr 1920 (1920); O Rabenius, Mellan Sthlms strömdrag (1943); Sthlms stadsfullm 1913-1938 (1938); Sthlms stadsfullms prot 1910— 20; F Ström, Min ungdoms strider (1940).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Gerhard Magnusson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10173, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Thunander), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10173
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Gerhard Magnusson, urn:sbl:10173, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Thunander), hämtad 2024-04-19.