Meriter

Malm, Olof Bernhard, f 3 jan 1851 i Kviinge, Krist, d 18 febr 1939 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: lantbrukaren Hans Magnus M o Hanna Christensdtr. Studentex vid h a l i Växjö 8 dec 70, kadett vid krigsskolan 3 april 71, officersex där 30 nov 72, underlöjtn utan lön vid N skånska infanterireg 6 dec 72, underlöjtn på stat där 20 febr 74, genomgick generalstabskursen vid krigshögsk 15 juli 74–8 april 77, aspirant vid generalstaben 1 okt 77–31 mars 80, löjtn i nämnda reg 27 sept 78, stabsadjutant o löjtn vid generalstaben 12 nov 80, placerad vid lantförsvarsdep:s kommandoexp bl a 1 jan 81–1 nov 82, i utl trupptjänst nov 82–april 84, adjutant vid arméförvaltn:s intendentsdep 1 juli–25 aug 84 o 2 jan 86—89, lär i militärförvaltn vid krigshögsk 1 aug 84–1 aug 92, adjutant vid generalstabens militärstatistiska avd 6 sept 84–1 mars 85 o 1 nov 90–91, led av styr för Evangeliska fosterlandsstiftelsen 85–98, 07–10 o 12–21, ordf där 18–21, adjutant hos chefen för generalstaben 1 mars 85–2 jan 86, kapten vid generalstaben 20 mars 85, sekr i fältförvaltn:- o etappreglementeskomm nov 88–92, kapten i N skånska infanterireg 1 nov 89, stabschef vid andra arméfördeln 19 sept 91–95, överadjutant o major vid generalstaben 2 sept 92, led av militära fredsförvaltn:komm:erna april 93–dec 97, stabschef vid fjärde arméfördeln 11 febr 96, överstelöjtn o förste major vid Skaraborgs reg 9 okt 96, vid Svea livgarde 1 juli 97, överste o chef för Bohusläns reg 7 nov 98, led av förstärkta infanteriexercisreglementeskomm okt 03, generalmajor i generalitetet o tf chef för femte arméfördeln 12 april 07, chef för femte arméfördeln 5 juni 07, led av 1907 års generalkommission ang rikets försvar sept 07–maj 08, statsråd o chef för lantförsvarsdep 31 dec 07–7 okt 11, ordf i Fören för befrämjande av skolungdomens vapenövn:ar 10–20, chef för fjärde arméfördeln 26 okt 10, ordf i dir över GCI 20 okt 11–mars 19, i krigshovsrätten 1 nov 11–dec 15, chef för femte arméfördeln 2 nov 11, ordf i Sveriges landstormsfören:ars centralförb 12–20, sakk i komm ang infanteriskjutskolans förläggn okt 13–febr 15, led av bl a kyrkorådet i Engelbrekts förs, Sthlm, 14–26, av 1914 års generalkommission ang ny värnpliktslag o härordn april–maj 14, generallöjtn i generalitetet 20 maj 14, avsked med skyldighet att inträda i generalitetets reserv 30 mars 17, led av allm kyrkomötet 20. – LKrVA 92.

G 1) 22 sept 1887 i Ljungby, Kalm (enl vb för Håslöv, Malm), m Sofia Maria Elisabeth Angeldorff i hennes andra g, f 27 okt 1859 i O Broby, Krist, d 26 febr 1889 i Sthlm, Hedv El, dtr till kh Christoffer Olofsson A (bd 1) o Wilhelmina Maria Augusta Wahlbom samt förut g Blix; 2) 8 okt 1896 i Sthlm, Skeppsh, m frih Thomasine Ulrika Barnekow, f 28 dec 1867 i Gbg, Nya varvets förs, d 13 sept 1934 i Sthlm, Engelbr, dtr till kommendören frih Edvard Carl Axel B o frih Eva Christina Gyllenkrok.

Biografi

Under tjänstgöringen vid generalstaben blev Olof M en av dåv generalstabschefen Axel Rappes pålitligaste medarbetare. M tjänstgjorde i olika generalstabsbefattningar sammanlagt mer än 15 år. Liksom Rappe greps M av lord Radstocks väckelsekampanjer som 1878 nådde Sthlm. Soldatmissionen och grundandet av soldathem hängde nära samman med den nya väckelserörelsen. Till denna hade en rad högre stockholmsofficerare anslutit sig. Både Rappe o M deltog som lärare i nygrundade söndagsskolor i Sthlm för elementarskolebarn.

M anlitades ofta i olika kommittéer i militära frågor. I den 1888 tillsatta fältförvaltnings- och etappreglementeskommittén gjorde han ett förtjänstfullt arbete och drog där nytta av de lärdomar han gjort under sin tid i österrikisk och schweizisk tjänst (Tingsten). Som chef för Bohusläns regemente gjorde M kring sekelskiftet en uppskattad insats. Han hade förmåga att entusiasmera och ingjuta kamratanda vid regementet. Man talade länge efter M:s avgång från överstetjänsten om den "malmska andan" (Virgin).

1908–11 var M chef för lantförsvarsdepartementet i den första Lindmanska ministären. Unionsupplösningen låg nära, försvarsfrågan var högaktuell och tiden fylld av social oro. Från tyskt håll förväntade man sig en kraftig förstärkning av den sv försvarsmakten. M var som många sv officerare vid denna tid tyskvän men politiskt oerfaren. Den militanta falangen inom officerskåren med Carl Bennedich som språkrör ansåg honom för "snäll", för "trött" och för lättledd (Torbacke). När Arvid Lindman hört sig för om lämplig efterträdare på krigsministerposten efter Lars Tingsten, hade han valt en person som inte karakteriserades som "norsk" eller "begåvad och habil" utan som "utmärkt". M ansågs vara en av den sv arméns bästa karaktärer (Anderson).

Före utnämningen till krigsminister hade M befordrats till generalmajor och vid sin avgång från statsrådsämbetet blev han åter chef för femte arméfördelningen. När han avgick ur aktiv tjänst 1917, hade han generallöjtnants rang. Följande år efterträdde han general Rappe som ordförande i Evangeliska fosterlandsstiftelsen.

Författare

Erik Wikland

Arkivuppgifter

M:s arkiv, innehållande bl a betyg, fullmakter, uppgifter utförda vid militära skolor m m, i KrA. — Strödda brev från M i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: P. M. med anledning af iakttagelser under inspektioner och fälttjänstöfningar vid V. arméfördelningen år 1907. [Rubr.] Sthlm 1908. 8 s. [Undert.] – Inledningsföredrag (Vårt folks religiösa fråga, några inlägg. Fjärde svenska studentmötet med kristligt program i Huskvarna den 26 juni – 2 juli 1911, Upps 1911, s 8–14). – Lokalorganisationerna och deras verksamhet (Bilder och blad från ekumeniska mötet ..., Sthlm 1925, 4:o, s 150–159). – Se även Förteckning över statliga utredningar 1904-1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 170, 182, 193.

Utgivit: Bilder och blad från ekumeniska mötet i Stockholm 1925. Sthlm 1925. 4:o 179 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tjänsteförteckn för M 1 dec 1906, KrA.

I Anderson, Arvid Lindman o hans tid (1956); K Bohusläns reg 1661–1920 (1922); Evangeliska fosterlandsstiftelsen genom 75 år ... 1856–1931 (1931); Generalstaben 1873-1923 (1923); H Hamilton, Dagböcker 1911–1916 (1955) o 1917–1919 (1956); L Kihlberg, DN o demokratins genombrott, 2 (1960); F Lindberg, Sv-tyska general-stabsförhandhar 1910 (HT 1957), s 5; R Nygren, Disciplin, kritikrätt o rättssäkerhet, Studier kring militieombudsmannaämbetets (MO) doktrin- o tillkomsthist 1901-1915 (1977); O Nyman, Högern o kungamakten 1911–1914 (1957); K Petersson, En bondedemokrat, Alfred Petersson i Påboda (1965); SMoK; L Tingsten, Hågkomster (1938); J Torbacke, "Försvaret främst" (1983); E Virgin, Andre styresmannens anmälan om avlidna ledamöter (KrVAH 1939); L Österlin, Stockholmsväckelsen kring lord Radstock (1947).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof B Malm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10196, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10196
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof B Malm, urn:sbl:10196, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-19.