Meriter

2 Lillie, Knut Knutsson, son till L 1, d 6 jan 1596 (Fh 6). Nämnes tidigast 52, häradshövding i Oppunda, Söd, 7 juli 54 — senast 56, riddare vid Erik XIV:s kröning 29 juni 61, riksråd senast 14 jan 62 (Bergman) o ännu 12 febr 64 (RR), konungens hovmästare (Konung Erik XIV-.s nämnds dombok) o hovmarskalk (E 6118) senast 28 febr 62, lagman i Närke 8 mars 76—10 nov 79, häradsh i Bälinge, Upps, omkr 81—86 (Sandbergska saml), i Sköllersta, Ör, senast 92 (Närkes handl).

G 1) omkr 1553 (Almquist 1960) m Anna Nilsdtr, 10 nov 1581 (Lundgren), dtr (E 8676) till slottsfogden Nils Bese (bd 4) o Christina Gotskalksdtr (Ulv) samt änka efter Påvel Abrahamsson (Gyllenstierna); 2) 5 aug 1592 på Ökna (Strängnäs hm) m Malin Larsdtr, som levde ännu 1610 (Almquist 1960) o torde ha varit ofrälse.

Biografi

L, som började använda släktnamn senast 1580 (E 1976; RR) o skrev sig Lyllyä, deltog 1557 i den beskickning till Moskva o Novgorod som med Sten Eriksson (Leijonhufvud; bd 22) i spetsen slöt en 40-årig fred med Ryssland. I början av 1561 var han bland dem som följde Gustav I;s dotter Katarina (bd 21) på resan från Sverige till hennes make i Ostfriesland (Swen Elofsson). Efter att av Erik XIV ha gjorts till riddare, riksråd o hovmästare eller hovmarskalk sändes L 1563 jämte Jöran Gera (bd 17) o Hans Klasson (Bielkenstierna; bd 4, s 299) på en flotta under Jakob Bagges (bd 2) befäl till Tyskland för att hämta konungens tilltänkta brud Kristina av Hessen, som dock ej var resfärdig. Våren o sommaren 1564 höll han räfsteting i Finland tillsammans med Hogenskild Bielke (bd 4), o 1565—66 var han på beskickning till Lothringen tillsammans med bl a Hans Klasson.

Efter Johan III:s tronbestigning har L ej kunnat beläggas som riksråd. Orsakerna härtill kan ha varit flera. 1563 hade han inför Erik XIV:s nämnd med tolvmannaed måst fria sig från en anklagelse för hor med en borgarhustru från Nyköping. Han var också, enligt ett brev av Johan III från 1572, "förbullrad (förvirrad) o fördärvad av mycken dryck" o enligt en mängd brev från åren 1571-99 (HKR; Biographica; E 1976) starkt skuldsatt. En tid var han emellertid lagman i Närke, o han var den åtminstone socialt främste av de tre ståthållare som styrde hertig Karls hertigdöme under dennes friarresa till Pfalz 1577—78. Så småningom blev L påverkad av katolicismen. Sommaren 1580 sändes han tillsammans med sekreteraren Henrik Mattsson av Johan III till Småland för att förhandla med allmogen där om iakttagande av den nya liturgin, o i början av 1581 uppdrogs åt honom att resa till Uppsala tillsammans med Johan Henriksson (bd 20) för att söka förmå prof Petrus Jonse att godkänna densamma.

Genom sin första hustru kom L i besittning av Sjöholm i Östra Vingåker, Söd, men efter hennes död 1581 skrevs han åter till fädernegodset Ökna i Floda.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

Rester av L:s arkiv i UUB (vissa av breven tr i HSH 9, s 31-35, o HSH 17, s 226-31, samt GIR 24 o 29) o på Ökna (Strängnäs hm). Andra rester kända i avskr i E 6118 (Årstasaml, vol 13), p 56, 61 o 64, RA. Ett brev från L till Hogenskild Bielke i E 1976, RA. Kopia av ett annat brev från honom i Biographica, RA.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: RR o HKR (adressatreg RHA, kop hos SBL), Muscovitica, vol 654, f 31 v, 34, 38v, 49, Str domböcker o rättegångshandhar, vol 26: Uppsala län: 4 juni 1583, Närkes handhar 1592:19, 1593:13, 1594:12, 1595:16, Sv donationskontorets arkiv F 1 A: 115, Sandbergska saml Ä 7123iv, 7128v, 7136v, E 8676 (Sko-klostersaml I, Fol vol 57) f 72v, 90, 102v, 129, 159v, 220v, 222v, RA; Fh 6 (J Peringskiöld, Monumenta Sveo-Gothorum, 6), nr 37, KB.

A G Ahlqvist, Om aristokratiens förhållande till konungamakten under Johan III:s regering, 1 (1864), s 52, 59; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562 (SoH 1972); dens, Den jordbesittande adeln i Värmland o Dalsland 1562-63 (SoH 1973); dens, Den jordbesittande adeln i Närke o Bergslagen 1576-77 (SoH 1975); I Andersson, Erik XIV o Lothringen (Sc 1933), s 44 ff, 50, 53; dens, Erik XIV:s engelska underhandlar (1935), s 158; dens o S Arnell, Handhar rörande Sveriges utrikespolitik 1561-66 (HH 33:1, 1946); L A Anjou, Sv kyrkoreformationens hist, 3 (1851), s 173, 177, 182; Ant:ar från åren 1560-81 ur Hogenskild Bjelkes samhar (HH 20, 1905), s 165; J Baazius, Inventarium ecclesia: Sveogothorum (1642), s 453; [Benedicta Håkansdotter,] Berättelse om mag Petri Jonae, biskops i Strengnäs, förföljelser under konung Johan 3 ... (C Ch Gjörwell, Nya sv bibhet, 1:2, 1762), s 73; E W Bergman, Register öfver rådslag i konung Erik XIV:s tid (MRA 1:4, 1880) s 51; Berättelse om kon Eric XlV:des krönings-act o påföljande riddare-dubbning (Sthlms Maga-zin, 3, 1781), s 99; Calendaria Caroli IX (1903); Confessio fidei (1593), s p III v; N Eden, Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden (1899), s 141 ff; Frälseg, 1:1-2:2, 4:1, 3 (1931-76); O Garstein, Rome and the Counter-Reformation in Scandinavia, 1 (1963); H Gillingstam, Medelddsätten Slaweka (PHT 1947); J A Hammargren, Om den liturgiska striden under konung Johan III (1898), s 87, 153; Handhar hörande till konungarne Gustaf I:s o Eric XIV:s regering (HSH 9, 1821), s 31-35; d:o ull medelddens samt konungarnas af Wasa-ätten hist (HSH 17, 1832), s 226-31; R Hausen, Bidr till Finlands hist, 4-5 (1912-17); H Hjärne, De äldsta sv-ryska legationsakterna (1884), s 28, 35, 50, 53 f; Hj Holmquist, Reformationstidevarvet 1521-1611 (Sv kyrkans hist, 3, 1933); livar Flemingin maakirja (Bidr till Finlands hist, 6, 1958); G Ivarsson, Johan III o klosterväsendet (1970); G Kerkkonen, Helsing- fors kungsgård 1550-72 (HArk 45, 1939), s 53; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 21, 81 f, 120, 247, 255 ff, 319; Lags o doms; N A Lundgren, Beskrifning öfver Vestra Vingåkers socken (1873), s 147; S Lundkvist, Gustav Vasa o Europa (1960); NF 16 (2 uppl, 1912); R Norberg, Flöda kyrka (Sörmländska kyrkor, 1:2, 1842), s 12; M Olsson, Vasagraven i Uppsala domkyrka, 1 (1956); J Rosén, Studier kring Erik XIV:s höga nämnd (1955); C Silfver-stolpe, Om Jöran Persson o konungens nämnd (HT 1881) s 325 ff; G Sjögren, Helena Snaken-borg( 1973); SMoK; SRA 1:1 (1887), s 714 f, 1:2 (1899), s 1123, 1129; ST 4 (1888), s 306, 309; N Staf, Marknad o möte (1935); STb NF 3, 6-8 (1939-48); d:o från år 1592, 1-2 (1939-51); Strängnäs hm, 2 (1964); Swen Elofsson, Parali-pomena (HSH 12, 1825), s 94, 124, 213; W Tawaststjerna, Suomen maasotaväki Kustaa Vaasan ja Eerikki XIV:n aikana (HArk 19, 1905), s 148; E J:son Tegel, Konung Erics den XIV:des hist (1751); A Theiner, Schweden und seine Stellung zum heiligen Stuhl unter Johann III, Sigismund III und Karl IX, 1 (1838), s 661, 2 (1839), s 337; G O F Westling, Det nordiska sjuårskrigets hist, 1 (HB 6, 1879), s 540; dens, Hertig Karls furstendöme (1883), s 13,17,91; A Viljanti, Gustav Vasas ryska krig 1554—57, 2 (1957); F Ödberg, Om stämplingarna mot konungjohan III åren 1572-75 (1897), s 150. -Strödda domböcker o rättegångshandl:ar, vol 3: 1564; Gyllengripska saml, vol 1 (E 3782), p 15 ff, 21 f, 35-42, 44 ff, 48.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut Knutsson Lillie, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10306, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10306
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut Knutsson Lillie, urn:sbl:10306, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-20.