Meriter

14 Lilliehöök, Eleonor Maria, f 24 jan 1887 i Sthlm, Ad Fredr, d 24 april 1977 i Järfälla, Sth. Föräldrar: bruksägaren Gustaf Fredrik Berndes (bd 4, s 1) o Elin Sofia Pettersson, Elev vid Franska skolan, Sthlm, vid Olga Schuldheiss hushålls- o slöjdskola, Ekebyholm, Rimbo, Sth, ordf i Sveriges husmodersfören:ars riksförb 28—47, red för dess medlemsblad 28—34, led av styr för Nordens husmodersförb 28—52, ordf där 30-32 o 40-44, led av styr för Sv kvinnors nationalförb 29—46, andre v ordf i Sv kvinnoföremars radiokomm:s arbets-utsk 33—46, led av styr för Fören för psykisk hälsovård 34—46, för Sv slöjdfören 34—35, av Radionämnden 35—50 (v ordf från 41), av fören Nordens centralstyr 38— 50, av Rationell organisation 38—46, av Industrikommissionens råd 40—49, av kvinnofören:arnas beredskapskomm 41—45, av Sthlms läns landsting 43—53, av central-komm för tredje försvarslånet 42, av Kulturella folkberedskapens råd 42, av kvinnoorganisationernas utsk för mellanfolkliga frågor 42—46, av styr för Sv-norska fören från 43, av kommissionen för ekon efterkrigsplanering febr 44—nov 45, ordf i handelskammarens delegation för tillvaratagande av kvinnans o det husliga arbetets intressen 44, v president för Norden i Associated Country Women of the World 47-50 o 50-53. - Iqml 47.

G 18 april 1912 i Sthlm, Nik, m översten Bertil Lilliehöök, bror till L 12 o L 13, f 23 juni 1870 i Ovansjö, Gävl, d 27 maj 1967 i Järfälla, Sth.

Biografi

Redan som ung officersfru i Visby på 1920-talet rycktes Eleonor L med av Husmodersförbundets idéer o var där också med om att förbereda o bilda Gotlands hemslöjdsförening. Det var emellertid först efter makens förflyttning till stockholmstrakten som hon i högre grad — vid sidan av ett stort hushåll på Molnsätra gård, där fem barn växte upp — kom att ägna sina krafter åt Sveriges husmodersföreningars riksförbund. Under de nästan 20 år hon var ordförande, en post som hon med den största tvekan åtagit sig, gick detta en stark utveckling till mötes efter att tidigare ha haft en ganska blygsam omfattning. Under L:s energiska ledning skapade förbundet 400 lokalföreningar o ökade sitt medlemsantal till 30 000.

L:s idéer präglade förbundets skrifter i bl a utredningen Hem och familj i skolans undervisning (1941) o En ny tids krav (1946). Hon kämpade för de hemarbetande kvinnornas rätt till större representation i olika samhälleliga sammanhang o till ett fritt val av arbetsuppgifter inom eller utom hemmet. L verkade också energiskt inom flera områden med anknytning till husmoderns arbete, t ex hemarbetets rationalisering, näringsfysiologi, hemforskning, skol- o annan utbildning. Som följd av en rad av Husmodersförbundet anordnade o återkommande landsmöten, där L alltid var en drivande o inspirerande kraft, utvecklades förbundets sociala målsättningar till att gälla frågor som t ex tandvård, skolmåltider o husmorssemester. Med sitt intensiva behov av samarbete på alla områden, inte minst över partigränserna, kom L att göra bestående insatser inom andra sv o internationella kvinnoorganisationer. Högt värderad blev hon för sitt arbete inom exempelvis Nordens husmodersförbund o Associated Country Women of the World (ACWW).

För L blev kvinnorörelsen inte bara ett medel att snävt värna om den hemarbetande kvinnans politiska o rättsliga ställning. Med sin djupt ideella livssyn ivrade hon också för kvinnornas frigörelse o personliga utveckling. Själv var hon sedan ungdomen bildningstörstande, o hon strävade oförtrutet efter att göra Husmodersförbundet till kvinnornas eget bildningsförbund, där dessa kunde få nya andliga kontakter o bli förtrogna med samhällsfrågorna. "Verklig tillfredsställelse med sitt liv som husmor", skrev hon, "får man inte om man inte har och får utveckla sina intressen även utom hemmet och kan hålla kontakten uppe med den allmänna kulturutvecklingen". I det syftet, framhöll L med skärpa, måste hemarbetet rationaliseras för att möjliggöra kvinnornas befrielse från ett alltför tyngande vardagsslit. "Vår uppgift är ej endast att göra husmodersföreningarna till sociala faktorer att räkna med", skrev hon en gång till Mia Leche Löfgren, "utan kanske främst att arbeta för kvinnans och moderns höjande".

Rik intelligens, stark vilja o organisatorisk förmåga kännetecknade L, o hon blev snart en pionjärgestalt inom den sv kvinnorörelsen. I hennes väsen fanns en förening av klar radikalism o en djupt rotad känsla för tradition.

Författare

Sven Erik Täckmark

Arkivuppgifter

L:s saml av tidn:urklipp i L:ska släktfören:s arkiv, RA. — Kvinnorna o kommunalvalen, val- tal av L bland K Hesselgrens efterlämnade papper i KB. - Brev till E Hagen, Mia Leche Löf-gren o G Linder i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Husmödrarna och elektriciteten. Ett uttalande (Era, elektricitetens rationella användning, årg 2, 1929, Sthlm, 4:o, s 149). — Hemmets liv och hemmets arbete. Föredrag ... hållet vid Finlands svenska Marthaförbunds årsmöte den 23 mars 1930. Hfors 1930. 16 s. -Hemmets kvinna, hennes traditioner och ställning i tiden. [Rubr.] Sthlm 1931. 7 s. - Nutidens mödrar (Hemmet och ungdomen, sex föredrag av G Aulén, E Llilliehöök .... Sthlm 1932, s 23—41). — Kökets kärl (Form, Svenska slöjdföreningens tidskr, årg 28, 1932, Sthlm, 4:o, s 7-18). — Vår viktigaste kvinnofråga (Idun, 1933, Sthlm, fol, s 227). - Hem och familj i skolans undervisning jämte några synpunkter på utbildningen för husligt arbete. Betänkande framlagt av Sveriges husmodersföreningars riksförbund. [Omsl:] Hem och familj i vår medborgarfostran. Sthlm 1941. 135 s. [Föret; tills med A Myrdal o M Hörlén.] - Husmödrar i samarbete (Kvinnor i fosterländsk gärning [början även sep med titel: Kvinnogärning för land och folk], Sthlm 1943, 4:o, s 159-162). — Husmodersförbundet och hemutbildningsfrågan (Hemutbildnings- och hemhjälpsfrågan, föredrag hållna vid SHR:s landsmöte i Lund den 22 maj 1943, Sthlm 1943, s 1 -5). - Husmodersförbundet och hemhjälpsfrågan (ibid, s 16— 20). - Vidgade krav på praktisk kristendom (Religion och kultur, Sveriges religiösa reformförbunds tidskr, årg 14, 1943, Upps ..., s 30— 33). — Hem, familj och bostad i vår medborgar-uppfostran (Form, 40, 1944, s 164 f). - Ökad medborgarfostran i de praktiska ungdomsskolorna (Sveriges landstings tidskrift, årg 32, 1945, Sthlm, 4:o, s 84 f). — De praktiska ungdomsskolornas fostrande verksamhet (ibid, 35, 1948, s 61 f). - Världen är vårt fosterland (Mellanfolkligt samarbete, årg 15, 1945, Sthlm, s 126-131; även i Skrifter utg av Informationsbyrån Mellanfolkligt samarbete för fred, n:r 35. Kvinnorna och fredens värld, Sthlm 1946, s 6—17). — En ny tids krav. Trelleborg 1946. 21 s. [Ur Husmodersförbundets medlemsblad s å.] — Eleonor Lilliehöök skriver. Trelleborg 1947. 64 s. — Traditionen som bröts (Religion o kultur, 18, 1947, s 199—204). — Rationalisering är vän med hemtrevnad (Idun, 1947, nr 1, s 34). - Nordiska lanthusmödrar skriver om sig själva (Till Axel Gjöres på sexdoårsdagen ..., Sthlm 1949, s 151 — 156; även sep, 6 s). - Buddismen i dag (Religion o kultur, 28, 1957, s 61-64). - Vad väntar vi av framtiden (ibid, 31, 1960, s 108— 114). - Kring ätten Lilliehööks gravminnen i Västergötland (Västgötabygden, bd 4, 1961 — 1965, [Alingsås, tr] Nossebro, s 416-418 [årg 20, 1965, nr 1]). — Medv främst i Husmodersförbundets medlemsblad (från 1953: tidskrift) samt i bl a Sunt förnuft 1929-30, 1934, Sthlm, Ny tid 1933, Gbg, o Aftontidningen 1943, Sthlm. Redigerat: Husmodersförbundets medlemsblad, årg 3, 1928, juli - 22, 1934, nr 6, Sthlm, 4:o (ansv utg till 1954).

Källor och litteratur

Källor o litt: Art i Husmodersförbis tidskr 1969, nr 4; [sign B,] E L 60 år (SvD 22 jan 1947); G Brännström, E L (SvD 27 april 1977); A Hag-ström, De första 25 åren, ed Husmodersförb (1967); Eric Lilliehöök, E L in memoriam: Engagemang o traditionskänsla (SvD 28 april 1977); C Munthe, Lilliehöökar (1975); SMoK; Väv, Sthlmsdelen (1962); E v Zweigbergk, E L död (DN 30 april 1977). - Muntliga o skriftliga upplysn:ar av fd ordf i Husmodersförb Ingegerd Englund, Funbo, Upps.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eleonor M Lilliehöök, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10332, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10332
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eleonor M Lilliehöök, urn:sbl:10332, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-19.