Carl Fredrik Lindahl

Född:1807-07-28 – Hallstahammars församling, Västmanlands län
Död:1873-04-29 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län

Industriidkare, Uppfinnare


Band 23 (1980-1981), sida 190.

Meriter

Lindahl, Carl Fredrik, f 28 juli 1807 i Hallstahammar, Vm, d 29 april 1873 i Gävle. Föräldrar: smedsmästaren Peter L o Ingeborg Sofia Götman. Lärling o medhjälpare till fadern i smedjan på Karlslund, Längbro, Ör, 17–22 o 23-29, arbetare i mjölkvarn 22–23, hovslagarelev vid veterinärinrättn, Sthlm, 29, smed på Karlslund 29–33, förman vid Motala mek verkstad 33–37, verkmästare vid Forsbacka bruk, Valbo, Gävl, 37–47, priv som mek fabrikör i Gävle 31 dec 46, inneh av Gefle mek verkstad 47–48, deläg i L & Runers mek verkstad, Gävle, från dec 48.

G 13[1] nov 1831 i Örebro m Anna Christina Olsdtr, f 19 febr 1811 i Axberg, Ör, d 1 jan 1866 i Gävle, dtr till lantbrukaren Olof Olsson o Sara Nilsdtr.

Biografi

Från tioårsåldern biträdde L sin far i smidesarbete på politikern C H Anckarsvärds (bd 1) egendom Karlslund utanför Örebro. 1829 övertog han smidesverkstaden o tillverkade bl a åkerbruksredskap. En plogmodell prisbelönades av LA med 200 rdr.

Ett par år efter giftermålet flyttade L till Motala mekaniska verkstad, först som arbetare men efter nio månader som förman vid fil- o hopsättningsverkstaden. Kaptenmekanikus A L Fahnehjelm (bd 15) undervisade honom i bl a matematik, o 1837 blev han verkmästare vid Forsbacka bruk nära Gävle. Där konstruerade L bl a ett "vind- och ankaruppfordringsspel" o en "dubbelt verkande cylinderblåsmaskin" för skeppsfart (patent 17 resp 23 maj 1842). De levererades först av Forsbacka, men särskilt framgångarna med ankarspelet, vilket snabbt kunde omställas i kraft o hastighet, gjorde att L beslöt börja egen tillverkning. 31 dec 1846 erhöll L kommerskollegii privilegium som mekanisk fabrikör i Gävle o övertog av köpman G E Küsel på kredit Gävle nedlagda sockerbruk, som senast varit segelduks- o buldanfabrik. Där, nära hamnen, inrättade han följande år järngjuteri o mekanisk verkstad o använde "sockerbruksladan" som förråd för gjutmodeller. Första utvidgningen gjordes när en kamrat från motalatiden, civilingenjör David Runer, i dec 1848 blev delägare med en insats på 12000 rdr. Bolaget kallades Lindahl & Runers mekaniska verkstad med fabriksstämpel "L & R", o Runer åtog sig att bla sköta ekonomin. 13 juli 1849 uttog de ett tilläggspatent på ankarspelet, som var huvudprodukten. I övrigt tillverkades järnbruksmaskiner, såg-o kvarnverk o brandsprutor med strålrör enligt L:s patent 5 sept 1855 mm. Ångmaskiner byggdes bl a till bogserbåtar, o när varvsindustrin utvecklades fick verkstaden mycket arbete. Export förekom först till Finland o Ryssland, men ankarspelet kom till användning i nästan alla länder. Fabrikaten erhöll många diplom o medaljer på utställningar, o verkstaden blev en av landets främsta. Samarbetet med Runer var mycket gott, o personalen uppskattade L for visad omsorg. När han avled hade verkstaden 56 arbetare o omkr 110000 rdr i årligt tillverkningsvärde. Runer o L:s båda söner fortsatte med växlande framgång företaget, som 1881 blev aktiebolag o 1893 övertogs av ab Gefle verkstäder, vid sekelskiftet stadens största industri. Efter flera rekonstruktioner fortlever den av L grundade rörelsen i Gävle verken ab.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Reg över patent i Tekn mus.

A Ahnfelt, Sveriges firmor o män (1886); G Ar-bell, Handel, hantverk o industri (Sv stadsmonografier. Gävle, ed P Harnesk, 1950); T Karlström, Gävle stadsbild (1974); I Lindahl, En mekanikus o hans patent (Industritidn Norden 1953, s 140 f); SMoK; Sv industriens män, ser 1 (1875). — Nekr över L i Industritidn Norden 1873, s 81.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Vigseldatum korrigerat

2022-08-18

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Fredrik Lindahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10407, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10407
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Fredrik Lindahl, urn:sbl:10407, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se