Meriter

1 Lindeberg, Carl Johan, f 3 aug 1815 i Gränna, d 4 maj 1900 i Alingsås. Föräldrar: fanjunkaren Karl Fredrik L o Anna Fredrika Svanborg. Volontär i Jönköpings reg 37, inskr vid UU 6 okt 37, teol ex 2 dec 39, ekon ex 18 dec 39, FK 29 april 48, mag 16 juni 48, allt vid UU, lär i naturvetenskap vid h elementarlärov i Gbg vt 49, lektor där 25 febr 59—89, sekr i Gbgs o Bohusläns hushålln: sällsk 59-66. - LVVS 57.

G 22 dec 1876 i Gbg, Kristine, m Johanna Sophia Andersson, f 19 aug 1851 i Locketorp, Skar, d 24 dec 1898 i Alingsås, dtr till Johannes A o Stina Håkansdtr.

Biografi

L var tidigt naturvetenskapligt intresserad, o som elev vid Linköpings gymnasium blev han sekreterare vid Naturalhistoriska sällskapet. Till universitetsstudier ansågs han sakna ekonomiska möjligheter. Under hans volontärtid vid Jönköpings regemente fanns bland cheferna den senare som professor o intendent vid riksmuseet kände kaptenen C H Boheman, som uppmuntrade L:s studiehåg o hjälpte honom till en informatorstjänst nära Uppsala. Studietiden blev fylld av slit o försakelser, men efter elva år disputerade han under E Fries' presidium på en avhandling om kärlväxter kring nordöstra Mälaren.

Året efter examen fick han tjänst som biträdande lärare i Gbg, o tio år senare blev han efter ytterligare en disputation o vidlyftiga undervisningsprov lektor vid samma skola. Eleverna fann honom vara en skicklig matematiklärare men ansåg hans undervisning i naturkunskap torr o tråkig. Han försummade zoologin, o i botanik krävde han utanläxor o grannsynt artkunskap. Trots att han inte sparade på underbetygen o hade ett bryskt umgängessätt var han populär.

Som botanist var L främst växtgeograf o systematiker. Hans första offentliggjorda uppsats hade titeln Om Grenna-traktens vegetation, o i fortsättningen publicerade han växtförteckningar från Vätternområdet o Västkusten. Han redogjorde 1863 för Bohusläns träd och buskväxter o 1878 för Hallands och Bohusläns fanerogamer och ormbunkar, o han var den förste som presterade en växt-förteckning omfattande hela Västkusten. På 50-talet redovisade han i Botaniska notiser för sina många växtfynd under resor i Norge.

Inom växtsystematiken arbetade L främst med släktena Hieracium, Rubus o Poa. Han hade en skarp blick för former o försökte liksom många före o efter honom att ordna de talrika fibblorna i arter, underarter o varie-teter. Han anförtroddes att beskriva släktet i 10:e uppl av Hartmans flora (1870) o i Blytts Norges Flora (1874). 1868-78 gav L ut Hieracia Scandinavica exsiccata i tre fasciklar, som 1882 följdes av Hieraciologiska bidrag, innehållande motiveringar för den nyordning han ville införa bland fibblorna.

1882 kom också första fascikeln av Herbarium Ruborum Scandinaviae, ett exsickatverk till vilket L fått ekonomisk hjälp från VVS. Denna hans bearbetning av släktet Rubus kritiserades strängt av specialisten professor F Areschoug, som beskyllde L för artmakeri o för att blanda politik i vetenskapen, då han vid namngivning hedrat en konservativ norsk politiker. I svar på kritiken anklagade L Areschoug för att i en av honom utgiven Rubus- monografi inte förutsättningslöst ha bearbetat släktet utan sökt anpassa sina undersökningar till Darwins läror. Mot darwinismen hade L redan på naturforskarmötet 1863 undertecknat en högtidlig protest o avfärdat den som ett utslag av modern "föreningsmani", själv ville han särskilja, inte sammanföra arterna.

Till en studieresa i Frankrike o Tyskland 1856 hade L fått Hvitfeldtskt stipendium. VA hade bidragit till hans undersökningar av Vätternfloran, men annars måste han själv — hans lön utgick första tiden med 10 tunnor spannmål per år — bekosta sina många botaniska färder. Småländsk sparsamhet o företagsamhet gjorde dem möjliga. Han höll, som han berättar i brev till N J Andersson, "experimentalföredrag i fysik och kemi i enskilda damkretsar", han var lärare vid lantbruksskolan i Partille, intendent vid Gbgs museums botaniska avdelning o i sju år sekreterare vid länets hushållningssällskap. I några av de årgångar av sällskapets Handlingar som han redigerade var han även medarbetare bl a med en längre redogörelse för en undersökning av länets torvmossar.

Vid pensioneringen flyttade L till Alingsås, där han oförtrutet fortsatte sina botaniska forskningar. Björksläktet var hans sista stora intresse o sommaren före sin död var han i Norge för att söka okända Betula-varieteter. Ännu i sina sena år behöll han som minne av volontärtiden en ståtlig hållning o ett korthugget sätt. Hans herbarium inlöstes av tre förmögna göteborgare o skänktes till Gbgs museum.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Brev till L från E o T Fries i GUB. - Brev från L i KB, LUB, NordM, RA, UUB o VA (bla till N J Andersson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Plantarum vascularium in re-gione Maeleri orientali-boreali sponte crescentium synopsis. [Akad avh, 1: preses E Fries.] 1 — 2: Up-saliae 1848. 33 s. [Även med tit:] Synopsis plantarum ... crescentium. Upsala 1848. — Exkursioner i norra Halland 1849. Sthlm 1850. 7 s. [Ur Nya botaniska notiser s å.] — Vextarter från vestra skärgården (Ofversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, årg 9, 1852, Sthlm 1853, s 61 1). — Novitise florae Scandinavicae. 1*. [Konsisto-rieavh för lektorat.] Gbg 1858. 24 s, 2 pl. - [Sällsynta växter] (J. Wallin, Beskrifning öfver badorterna å Sverges vestra kust. Handbok för badgäster, Gbg 1858, s 51, 57, 78, 93, 98, 114, 116; [faksi-miluppl] Sthlm (tr Bielefeld) 1970). - Berättelse öfver förhandlingarne vid nionde allmänna svenska landtbruksmötet i Göteborg år 1860. Afgifven af... mötets sekreterare. Gbg 1861. 338, 87 s. - Bohusläns foderväxter. (Af sällskapets sekreterare.) (Göteborgs och Bohus läns kongl. hushållnings-sällskaps handlingar. År 1862, Gbg 1863, s 50-59). -Bohusläns träd och buskväxter ... (ibid, 1863, tr 1864, s 40 — 45). — Om Bohusläns torfmossar ... (ibid, 1864, tr 1865, s 49-64; tills med E. W. Olbers; omtr i Svenska mosskultur-föreningens tidskrift, [årg 2,] 1888, Jönköping, s 253-270). -[Yttranden om Carex haematolepis, Ruppia maritima m m] (Förhandlingar vid de skandinaviska naturforskarnes nionde möte i Stockholm ... 1863, Sthlm 1865, s 364, 365, 376). - Hieracium Lin. (C. J. Hartman, Handbok i Skandinaviens flora, 10. uppl utg ... av C Hartman, d 1. Phanerogamer och ormbunkar, Sthlm 1870, s 18—34, även sep, 16 s; 11., helt o hållet omarb uppl 18[77-]79, s 34-57, även sep: Skandinaviens hieracier beskrifna, 1877, 26 s). — Hieracium L. (A o M N Blytt, Norges Flora, D 1-3, Christiania 1861-76, s 627- 681 [i D 2, 1874], även sep: Norges Hieracier beskrevne, 1874, 55 s). — Hallands och Bohusläns fanero-gamer och ormbunkar upptecknade. Gbg 1878. 27 s. (Även VVSH, N F [F 3], h 16[:11].) - Sforbus] Aucuparia, Meinichii Lindeb. mskr. / Atriplex (Hartman, Handbok ..., 11. uppl, d 1, Sthlm 18[77-]79, s 271, 347-351). - Hieraciologiska bidrag. 1*. Gbg 1882. 4:o. 12 s. (Årsberättelse om allmänna läroverken inom Göteborgs och Bohuslän jemte inbjudning till .. årsexamen 1882, Gbg 1882 [:bilaga].) Även sep. — [Berättelser afgifna af intendenterna vid Göteborgs museum rörande de derstädes befintliga samlingar, för år ...] Den botaniska afdelningen ([Rubr:] VVSH, Bihang, årg 1-5, 1883-87, Gbg [1884-87]; sep ur årg 2, 1884, s 28—34: Bidrag till v. Sveriges och s. Norges Rubi Coryllirolii, [1885,] 8 s). - Upplysningar till Herbarium Ruborum Scandinaviae fasc. 1—2, samt genmäle till prof. F. W. Areschoug. Gbg 1887. 15 s. [Ur Bot notiser så.] — Atriplex (målla) [anon] (Th. O. B. N. Krok o S. Almquist, Svensk flora för skolor, 1, Fanerogamer, 6. uppl Sthlm 1898, s 127 f). – Bidr i (Nya) Botaniska notiser, 1845–46, Lund, 1850, 1852–55, Sthlm, 1868, Upsala, 1883, 1887, 1898, Lund, o exsickatverk, se Krok, s 408 f.

Redigerat: Göteborgs och Bohus läns kongl. hushållnings-sällskaps handlingar år 1859(—1865), Gbg (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 25 febr 1859, nr 22, RA. Jönköpings reg, Reg:exp, ser D III, vol 1, KrA.

Botan notiser 1886, 1887 o 1900; Catalog öfver Linköpings gymnasium 1835 (1836); N Eriksson, VVS 1778-1974 (1978); U Danielsson, Darwinismens inträngande i Sverige, 1—2 (Lychnos 1963— 1964, 1965 o 1965-1966, 1967); G Eriksson, Elias Fries o den romantiska biologien (Lychnos-bibl, 20, 1962); Förhandhar vid de Skandinaviska natur-forskarnes nionde möte i Sthlm 1863 (1865); Gbgs latinlärov:s hist. Minnesblad åren 1865—1900 (1917); Gbgs mus 1861-1911 (1911); Krok; G Sanne, Gbgs o Bohusläns k hushålln:sällsk:s hist 1814-1914 (1917); P G Vistrand, Smålands nation i Uppsala (1894); F Wulff, Vid åttio år (1926). -Nekr i Alingsås tidn 4 maj 1900.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Johan Lindeberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10488, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10488
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Johan Lindeberg, urn:sbl:10488, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-23.