Meriter

Lindgren, Karl Adolf, f 14 mars 1846 i Trosa, d 8 febr 1905 i Sthlm, Jak o Joh. Föräldrar: handlanden Carl Erik L o Brita Johanna Vilhelmina Burman. Inskr vid UU 17 sept 63, kameralex 64, FK där 30 maj 73, musikrecensent i Aftonbladet från 74, medarb i NF från 76, en av grundarna av Sv musiktidn 80 (utg:bevis 20 dec), red där 81 — dec 84. Musikskriftställare. — Ogift.

Biografi

Efter studier i filosofi, estetik o musikteori vid UU började Adolf L som musikkritiker i Aftonbladet. Han hade valt sin rätta bana o skulle komma att betraktas som en av de första betydande sv musikforskarna o som en vågdelare i den sv musikkritikens utveckling. Hans samtid såg i honom en kritiker av dittills oöverträffad objektivitet, lärdom o spirituell stil. Även om inga systematiska studier av sv musikkritik ännu har genomförts, kommer nog detta omdöme att behålla sin giltighet.

L avvek från den skråmässigt o av personkritik präglade inriktning musikkritiken tidigare hade haft men tvekade inte att avge bestämda omdömen. Detta skedde inte utan protester från musiker o andra musikskribenter. För att bemöta anklagelser o klarlägga sin syn på kritikens funktion publicerade han i Aftonbladet ett program för sin verksamhet (23 o 27 maj 1876; ytterligare utvecklat i SM 1888, s 19 f). Förutom redogörelser för estetisk kritiks allmängiltiga förutsättningar behandlade L också de mera tidsbundna o kontroversiella sidor av den kritiska verksamheten som kräver ett personligt ståndpunktstagande. Kritik är till sin natur övervägande negativ, den "kan varna en konstnär för avsteg och villfarelser men den kan inte lära honom att komponera". Den bör vara skärpt i tanke o formuleringar, ibland även i känslan: "en juvenalisk indignation äger i vissa fall både rätt och makt att bevinga språket." L:s framställning är i många stycken fortfarande aktuell.

I sitt program framhöll L, att kritiken måste bygga sin bedömning på en musikestetisk grund o själv ansåg han att "varje skapelse i toner måste ... söka sin konstnärliga enhet icke i känslor eller främmande idéer och naturföreteelser utan inom tonerna själva". Sålunda ställde han sig avvisande till programmusiken o uppfattningar som sökte musikverkets väsentliga enhet utanför det musikaliska. L:s ledstjärna var symmetri, proportion o harmoni. Det klassiska verket uppstod, när det formalistiska greppet o innehållet kom i balans.

Nästa betydande sv musikkritiker, Wilhelm Peterson-Berger, var en beundrare av L. Även den fruktade signaturen P-B har publicerat ett kritikerprogram. Mellan dem finns betydande skillnader i den kritiska grundsynen, vilket också framgår av deras dagskritik. Det var emellertid L som lade grunden till en saklig, på konstverket fokuserad kritikertradition, som P-B sedan förde vidare.

L var inte enbart kritiker. Under 1870—90-talen var han den så gott som ende sv musikteoretikern o musikhistorikern. Trots sin personliga tillbakadragenhet fick han en ledande ställning genom sin kulturhistoriska bredd o sitt flitiga författarskap. Han var tillsammans med F Vult v Steijern med om att starta Svensk musiktidning 1880 som, inte minst tack vare L:s egna bidrag, utvecklades till den mest betydande musiktidskriften under 1800-talet. Av stor betydelse blev också hans insats som musikredaktör i Nordisk familjeboks l:a upplaga.

Innehållet i de flesta av L:s böcker är tidigare helt eller delvis publicerat som tidskriftsartiklar. Hans stil är pregnant, ofta med uppfriskande vändningar, humoristiska metaforer o ibland med en träffsäker stilla ironi, men han aktade sig noga för ett subjektivt patos. Genomgående uppvisar hans verk en stor förtrogenhet med den samtida debatten. L diskuterar bl a M Hauptmanns o H Riemanns dualistiska harmonik o konsonans- o dissonansbegreppen i anslutning till H v Helmholtz o C Stumpf.

L ägnade stor uppmärksamhet åt operan, både som institution i Sthlm o som drama, o åt den samtida centralgestalten i genren, Richard Wagner. L besökte också Bayreuth. I boken Om Wagnerismen vederlade L Wagners estetiska teorier men erkände samtidigt hans stora betydelse som tonsättare. Han konstaterade att Wagners insats från dramats synpunkt är av övervägande scenisk natur o från musikens av övervägande harmonisk. I artikeln Ar Mozarts Don Juan "operornas opera"? (SM 1888) ser L Mozart som den geniale operatonsättaren.

Även om L ibland hänvisade till E Hanslick o visade en uppenbar förtjusning över A Zeisings teorier om det gyllene snittet, innebar det inte, att han tog parti för formalestetiken i den debatt om formål- kontra känsloestetik som pågick under 1800-talet. Tvärtom var han påverkad av F v Hauseggers teorier om musiken som fysiologiskt-psykologiskt fenomen samt av Kierkegaards tankar om det "sinnligt-erotiska" i människans tankevärld, som kräver ett spontant uttryck, vilket endast musiken förmår gestalta. L undvek att bidra till den polariseringstendens som fanns i debatten o förde som i så många andra frågor en modererande linje.

L höll Edvard Grieg för en av samtidens största tonsättare o återkom ofta till honom i sina artiklar. L värnade också om den sv musiken, vilken i mycket passade hans konstsyn. Han ansåg, att dennas självständighet bäst kom fram i de vokala formerna, i synnerhet i det mindre formatet o i sånger med symmetriska melodier med rötter i folkmusiken. I sin omsorg om de sv musikskatterna utförde han ett viktigt arbete med sina många biografiska artiklar liksom med boken Svenske hofkapellmästare o inte minst med sina studier av musikaliskt källmaterial. I sina på primärforskningar baserade analyser av konst- såväl som folkmusik lade han grunden till en sv musikhistorisk forskning, som Tobias Norlind sedan skulle bygga vidare på.

Författare

Lennart Stenkvist

Arkivuppgifter

Brev till L i UUB. Ms (Sonatina for pianoforte) i MAB. - Brev från L till bl a L Josephson o K Warburg i KB, till J Svanberg i Musikhist mus.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Richard Wagners sträfvanden, i kritisk belysning (Svensk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur, 1875, Sthlm, s 243-273). - Vid nyåret [dikt sign A. L.] (Ny illustrerad tidning, årg 12, 1876, Sthlm, fol, s 26). - Om musikens betydelse för studiet af kulturhistorien [1 — 3] (Vår tid, [omsl:] Literär månadsskrift, ill tidskr, utg af L v Kraimer, årg 1, 1877, Sthlm, s 30-40, 279-288, o 3, 1879, 4:o, s 49 0- - Verdis Requiem (Allge-meine musikalische Zeitung, Jahrg 12, 1877, Leipzig und Winterthur, 4:o, sp 677—681). — Aida, opera i fyra akter af G. Verdi. Kort framställning af innehållet jemte tematisk förteckning öfver de vigti-gaste motiven. Sthlm 1879. 4:o. VIII s. [Sign; inl till: Ricordis uppl af fullst operor för pianoforte. Aida .. •] — Satser i svensk verslära. Upsala 1880. 28 s. [Ur Ny svensk tidskr s å.] — Richard Wag-ner's Kunst-Philosophie, kritisch beleuchtet (All-gemeine musikalische Zeitung, 15, 1880, sp 584— 587, 596-602). - Ludvig Norman [sign] (Nordisk Musik-Tidende, Maanedsskrift for Musikere og Musikvenner, Aarg 1, 1880, Christiania, 4:o, s 25— 28). — Jacob Axel Josephson [sign] (ibid, s 89— 94). — Johan August Söderman [sign] (ibid, 2, 1881, s 65-68, 85 f, 100-102). - Louise Michaeli [sign] (ibid, s 113—116). — Versläran (E Schwartz o A Noreen, Svensk språklära för högre undervisning och till själfstudium, h 1*, Sthlm 1881, s XLI-LII). - Om Wagnerismen. Sthlm 1881, 67 s. (I tidens frågor. Populära framställningar utg af L. H. Åberg, 4.) — [Genmäle till rec av föreg] (Ny ill tidn, 18 (N S 3), 1882, s 83). - Svenske hofka-pellmästare 1782—1882. Ett bidrag till operahusets hundraårsminnen. Sthlm 1882. (8), 150 s, 12 pl. -Eroicans första sats. Några måttbestämningar [sign] (Svensk musiktidning, årg 2, 1882, Sthlm, 4:o, s 171 f, 180, 189 f). - Deutsche Musiker in Schweden [Hasffner, Naumann, Kraus, Vogler] (Allgemeine musikalische Zeitung, 17, 1882, sp 353-356, 497-499, 879-888). - Ein Lautenbuch aus dem 16. Jahrhundert (Monatshefte fur Musik-Geschichte, Jahrg 14, 1882, Berlin (tr Gross-Glo-gau), s 121 — 124). — Nunnans dröm (en 600-årig folkvisa) (Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif, bd 6, Sthlm 1885-89, Smärre meddelanden 1886-88 [rubr], s CI-CVIII, tills med L. Fr. Läfller). - Consonanz und Dissonanz. Harmonische Studie, 1—6 (Allgemeine Musik-Zeitung, Wochenschrift..., Jahrg 13, 1886, Charlottenburg-Berlin, 4:o, s 387 f, 397-399, 406 -408, 420 f, 431 f, 453 f). - Ueber das Quin-tenverbot, harmonische Studie (ibid, 14, 1887, s 305-307, 321-323, 331-333, 341-343). -Traum der Nonne ... (ibid, 15, 1888, s 375-377). — Om Bellmans "Joachim" och reminiscenser [sign] (Ny ill tidn, 24(9), 1888, s 304). - Är Mo-zarts Don Juan "operornas opera"? [sign] (Svensk musiktidn, 8, 1888, s 10-12, 25 f). - August Södermans manuskriptsamling. Anteckningar [sign] (ibid, s 98 f, 107-109, 113 f, 122-124, 132-134, 138 f, 146 f, o 9, 1889, s 26-28, 34-36, 51 f, 59 f, 75-77, 82 f, 91 i). - Den 4 augusti 1789 [dikt] (Ur dagens krönika, månadsskrift för literatur, teater och politik, utg af A Ahnfelt, årg 9, 1889, Sthlm, s 707). — Die Untertontheorie nochmals geschlagen (Allgemeine Musik-Zeitung, 17, 1890, s 375). - En dansk wagnerbroschyr [av K A Gjellerup] [sign] (Ur dagens krönika, 11, 1891, s 340-345). -Operatyper [sign] (Ny ill tidn, 27(12), 1891, s 94, 103—105, 115). — Tonkonstens väsen och historia (Enhvar sin egen lärare, 1, Sthlm 18[92—]93, s 465—472, omtr i Bibliotek för allmänbildning, 10. H. A. Ring, Litteratur- och konsthistoria, Sthlm 1894, s 141-148, o i Bibliothek för allmänbildning, Chicago 1896, s 979-986). - Om polskemelodiernas härkomst. Sthlm 1893. 27 s. (Nyare bidrag till kännedom om de sv landsmålen ..., [h 49 = bd] 12 [1890-1919, h 5].) - En tabulaturbok i Kalmar. Arkivstudie [sign] (Ny ill tidn, 29(14), 1893, s 400-411, 417, 436). - Anton Rubinstein. [Rubr.] Sthlm 1894. 6 s. [Undert.] - Beethovens Missa solemnis. (Utföres för första gången i Sverige af Filharmoniska sällskapet ...) Sthlm 1894. (8) s. [Undert A. L.] — Max Nordau om Oscar Wilde [sign] (Ny ill tidn, 30(15), 1894, s 38). - Richard Wagners andliga utveckling, 1—6 [sign] (ibid, s 192 f, 203-206, 212, 222, 232, 241 0- - Franz Berwald (Skandinaviske Signaler for Musik, Teater, Literatur og Kunst, 1894, Khvn, 4:o, s 1-4). — Die ältesten Polonaisen (Allgemeine Musik-Zei-tung, 21, 1894, s 263 f). - Om ledmotiv i musik-pjeser [sign] (Ny ill tidn, 31(16), 1895, s 213, 223, 226, 233, 235 f). - Kunglig scen - nationalscen? [sign] (Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen„årg 1, 1895, Sthlm 18[94—]95, s 860—866). — Till frågan om den*nordiska folkvisans ursprung (Nordisk tidskrift ... utg af Letter-stedtska föreningen, 1895, Sthlm, s 551—563). — Bellmansmusiken (Samlaren, årg 16, 1895, Upsala, s 53-78). - Musikaliska studier. Sthlm 1896. 244 s. — Sonetter i pansar och dok [dikter, ur Profblad, 1895] (Ny ill tidn, 32(17), 1896, s 6, 18 f)- -Svenskt porträttgalleri, 21. Tonkonstnärer och sceniska artister. Sthlm 1897. 131 s. (Biogr uppg, tills med N Personne.) — Kritiken och allmänheten (Vintergatan, samling skrifter på vers och prosa utg av Sveriges författarförening, årg 4, 1897, Sthlm, s 154—173). — Aulinska kvartetten och kammarmusiken [sign] (Ny ill tidn, 33(18), 1897, s 95). — Gunnar Wennerberg som tonsättare [sign] (ibid, s 347, 349 f). — Ur svenska musikens häfder (K Valentin, Musiken i forna dagar, illustrerad musikhistoria, d 1, Sthlm 1900, s 133-157, omtr i 2. delvis omarb ... uppl: Populär allmän musikhistoria ... Med ett tillägg "Ur ...", 1915, s 283-312; övers i H Panum o W Behrend, Illustreret Musik-historie, Bd 2, Khvn o Kristiania 1905, s 867-888). — Tonkonst [anon] (Sveriges land och folk, historisk-statistisk handbok ... utg af G Sundbärg, Sthlm 1901, s 388-390). - Contribution å l'his-toire de la "Polonaise" (Congrés international de la musique tenu å Paris ä la Bibliotheque de 1'opéra du 23 au 29 juillet 1900 (8e section du Congres d'histoire comparée). Documents, mémoires et voeux publiés par J Combarieu, Solesmes 1901, 4:o, s 215—220). — Drei harmonische Studien. Hrsg nach dem Tode des Verfassers. Leipzig (tr Sthlm) 1910. 73 s. - Niels W. Gade. [Rubr.] Sthlm 1917.6 s. (Konsertföreningen, Stockholm.) — F. Berwalds "Symphonie sérieuse". Thematisk Analyse. [Rubr.] Khvn u å. 4:o. (4) s. — Artiklar om musik o musikbiogr i Nordisk familjebok, 1 — 20, Sthlm 1876-99, 2. uppl, 1-34, 1904-22, o 3. uppl, 1-19, 1923—33. — Ytterligare medv i ovan nämnda tidskr, främst med biogr mm i Svensk musiktidn 1881-85, 1887-90, 1893, 1896, 1898-99, 1902, 1905, biogr m m i Ny ill tidn från 1876 (avd Musikrevy 1889-1900), sign rec i Svensk tidskr 1872-74, 1876, vidare d:o i Ny svensk tidskrift 1880-81, Upsala, 1883-84, Lund, 1886, Upsala, o i Pedagogiska blad, tidskr för Sveriges elementarläroverk, årg 1-3, 1875-77, Sthlm, medarb i Najaden 1874-75, Sthlm, fol (pseud Rolf o Lästbom), mindre bidrag som korrespondent till Allgemeine musikalische Zeitung 1877—82, Nordisk Musik-Ti-dende 1880—87 o Allgemeine Musik-Zeitung från 1884 samt Musikalisches Centralblatt 1880-83, Leipzig; medv i Aftonbladet 1874-1905 o GHT från 1900 samt bla Sthlms dagblad o SvD. — Kompositioner: Sång med piano: A L[indgren], Flickan i skogen, o B E Malmström, Blomman (Förr o nu 1879, sp 465 f, 679 fl), dens, Löftet, L v K[ra=mer], Osynliga band, J O Wallin, Vaggvisa, Malmström, Kärlekens dialektik (Hemvännen 1880, s 44, 64, 1886, s 56, 80), A L[indgren], Lifvets seglats, duo (Ny ill tidn 1886, nr 33 B), Malmström, Den öfver-gifna (Sv musiktidn 1887, bil 3. Musik-album 1 [1888]), J L Runeberg, Morgonvandring, manskvartett (Sällsk för sv kvartettsångens befrämjande, Sånger för mansröster 10 [1897]). Piano: Polska (Nord Musik-Tidendes Musik-Album 1886:6), Sommarminnen från Hummelmora (1888). Redigerat (utgivit): Wilh. Bauck. Sjelfbiografisk skizz. 1872. Sthlm 1878. 29 s. [Föret; utg o genoms.] — Ny svensk tidskrift. 1880—81. Upsala. (Utg; red tills med Axel N. Lundström.) — Svensk musiktidning. Årg 1-4, 1881-84 (provnr 1880). Sthlm. 4:o. (Utg; red 1:1-13 tills med F Vult v Steijern, 4 tills med Frans J. Huss.) Härtill: Musikbilaga, h 1-27, 1881-82.

översatt: W Shakespeare, Lucretia, Sthlm 1876, 91 s; J. C. Lobe, Musikens katekes, Sthlm 1877, 128 s (Webers illustrerade katekeser, 1), Ny, öfver-sedd uppl 1901, 141 s; H Herrig, Harald Viking, opera i 3 akter ... af Andreas Hallen, Sthlm 1884, 54 s (Operatexter, n:o 14); [J] Dryden o [New-burgh] Hamilton, Alexanders fest, Timoteus och Cecilia ... Oratorium af G. F. Handel ... Ofvers. tor sångbruk ... Uppföres första gången i Sverige den 21 maj 1887 uti Upsala universitets aula, Upsala 1887, 11 s (sign).

Källor och litteratur

Källor o litt: S Broman, Den sv musikforskmen 1750-1900 (1927); A Helmer, Sv solosång 1850-90 (1972); F J Huss, Vid SM:s 25-års-jubileum (SM 1905), s 1 - 2; Norlind; A Rundberg, Sv opera-konst (1952); Sohlman; S S[öderma]n, A L (SM 1905), s 2; M Tegen, Musiklivet i Sthlm 1890-1910 (1955); A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955), s 264, 280. - Nekr i Idun 1905, s 87, o SM 1905, s 26.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Adolf Lindgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10548, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Stenkvist), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10548
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Adolf Lindgren, urn:sbl:10548, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Stenkvist), hämtad 2024-04-19.