Meriter

Lindman, Knut Axel, f 20 dec 1848 (enl fb for Öregrund), d 22 sept 1930 i Sthlm, Osc. Föräldrar: kassören Knut August L o Johanna Carolina Sahlin. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala 71, elev vid FrKA hösten 71–hösten 75, genomgick L Loewenstams etsningskurs i Sthlm 75, studier i Frankrike 75–dec 79, åter i Sverige 80, bosatt i Sthlm från 83, agré vid FrKA 84, v ordf i Konstnärsklubben 86–89, skattmästare i Konstnärsförbrs sthlmsgrupp 86–96, led av styr för Sv konstnärernas fören 90, ordf där 02–11. Landskapsmålare. — LFrKA 97.

G 1) 12 sept 1876 i Sthlm, Kungsh, m Jenny Charlotta Stille, f 21 april 1847 där, ibid, d 23 dec 1905 där, Klara, dtr till instrumentmakaren Johan Albrecht S o Charlotta Christina Axelsson; 2) 29 maj 1911 i Örebro m Eva Pålman, f 19 juli 1880 i Sthlm, Maria, d 10 april 1924 där, Osc, dtr till häradsskrivaren Robert Christian Theodor P o Julia Eleonora Mathilda Lundberg.

Biografi

Axel L fullföljde i Paris sina konststudier med besök på museer o enskilda gallerier. Han fäste sig främst vid Fontainebleauskolans arbeten o tillbragte sommaren 1876 i Barbizon, där han snabbt lärde sig pleinairismens måleri o teknik. I minutiöst finpenslade små pannåer skildrade L med känsla för valörer slättlandskapet kring Barbizon, medan Fontainebleauskogen lämnade honom oberörd. I en målning med motiv från denna (1876, FrKA) har han dock återgivit skogsbrynet. En annan målning från denna tid är Blommande äppleträd, motiv från Barbizon (1877, NM). På världsutställningen i Paris 1878 utställde han även motiv från Barbizon.

Sommaren 1877 uppsökte L kanalkusten, där han tidvis bodde i Villerville (Landskap från Villerville 1878, NM) för att hösten 1878 resa till södra Frankrike, Rivieran o norra Italien. Med flyttningen till kustlandskapen kom grå toner att dominera hans arbeten. L lämnade Paris i dec följande år o var från 1883 bosatt i Sthlm, där han hade ateljé i sin hustrus hus Tunnelgatan 25.

Under de första åren i Sverige målade L motiv från Gotland, Skåne o västkusten; 1883 besökte han Danmark. Hans arbeten visar en stilförändring från den franska atmosfären till en klarare nordisk, samtidigt som naturobservationen blev mer saklig. 1891–92 gjorde han en viktig studieresa till Capri. Senare resor ända fram till 1927 förde honom åter till Frankrike o Italien samt till Tunis o Egypten. Dessa kan delvis följas i hans skissböcker (FrKA). Han har betecknats som en av sin tids mest beresta sv konstnärer.

L blev mest känd för sina arbeten från Sthlms hamn o inloppet från Saltsjön, som han målade från sin kosterbåt. Med målningen Inloppet till Sthlm (1885) deltog han i opponenternas utställning så (NM). En annan målning med samma titel, utförd så, finns i Sthlms stadshus. L målade även gatubilder från Sthlm, som Vinterbild från Söder (1886, NM). I etsning har han utfört landskap.

I de hårda striderna mellan Konstnärsförbundet o FrKA kom L, som inte var någon stridens man, att så småningom inta en medlande ställning. Trots att han 1884 blivit agré vid FrKA tillhörde han följande år opponenterna o blev två år senare styrelseledamot o skattmästare i Konstnärsförbundets sthlms-grupp. Sedan han 1896 uteslutits ur förbundet, blev han året därpå ledamot av FrKA. Som representant för Konstnärsförbundet var han 1890 med om att bilda Sv konstnärernas förening, som avsåg att bli ett gemensamt forum for akademister o konstnärslörbundare, o var dess ordf 1902–11.

Redan under sin studietid vid FrKA uppmärksammades L för sin vårdade klädsel o sitt goda uppträdande. Han gynnades av en god ekonomi, som tillät honom atl arbeta stilla o oberörd av moderna strömningar. Han var betrodd föreningsmänniska o uppskattades också som sångare. I sitt testamente gjorde han större donationer till FrKA o till andra konstnärsorganisationer. L uppgavs ha haft ett utpräglat sydländskt utseende med fina drag, djupa mörka ögon o svart hår o skägg (Lindberg).

Författare

Boo von Malmborg

Arkivuppgifter

L:s skissböcker o brev till honom från bl FrKA. - Brev från L till bl a R Haglund

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Elevmatr 1849-1900, FrKA.

A L. Utställn:kat ... (förord av B Lindwall; 1976); Hultmark; E Lindberg, nekr över L (Med-del från FrKA 1931); V Loos, Friluftsmåleriets genombrott i sv konst 1860-1885 (1945); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde årh, 2 (1928); G Pauli, Pariserpojkarne (1926); SKL; S Strömbom, Konstnärsförb:s hist, 1 (1945).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Axel Lindman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10611, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10611
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Axel Lindman, urn:sbl:10611, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-18.