Meriter

2 Lindstedt, Hilda Sofia, dtr till L 1, f 24 juli 1881 i Dorpat, Estland, d 2 april 1971 i Sthlm, Osc. Mogenhetsex vid Lyceum för flickor i Sthlm 20 maj 01, anst vid komm ang skandinaviska dödlighetstabeller 1 okt 01 —I juli 02, första biträde vid Skandinaviska komm ang försäkring av ickenormala risker 1 okt 02—1 juli 06, extra assistent vid VA:s bibl 07-11, inskr vid UU ht 07 —ht 09, tf amanuens vid KTH:s bibi (KTHB) 31 dec 07-14, extra elev vid KTH 13 okt 10, anställd vid Handelshögskolans i Sthlm bibi 10-11, tf bibliotekarie vid KTHB 23 mars 14-30, bibliotekarie o chef där 30—46, tf överbibliotekarie där 1 juli 46, anställd vid väg- o vattenbyggn:styr 16—19, bibliotekarie där 20—24, inskr vid STH vt 25, föreläsare vid skolöverstyr:s bibl:skola 28—43, led av styr för Sveriges allm bibl:fören 34—44, v ordf i styr för Tekn litt:sällsk 15 jan 36—45, led av styr där 45 — 48, sv ombud vid FID:s (Federation in-ternat de documentation) konferens i Oxford o London 38, korresp led av FID:s råd 38 — 46, led av FID:s o FIAB:s (Federation internat des associations de bibliothécaires) komm för specialbibi 39 — 46, hedersled av FID 50, v ordf i styr för Sveriges vetenskapl specialbibliotekariers fören 45 — 46, hedersled av Sv bibliotekariesamf 68. — Iqml 46. — Ogift.

Biografi

Hilda L började sin biblioteksbana först sedan hon i sex år efter sin mogenhetsexamen varit verksam inom försäkringsbranschen, där hon deltog i statistiska o matematiska undersökningar. 1907 blev hon emellertid antagen som amanuens vid KTH:s bibliotek. Samtidigt arbetade hon timvis på VA:s bibliotek fram till 1911. Det var genom detta arbete hon förvärvade sitt kunnande i biblioteksteknik. Hon ville emellertid vidga sina vyer. Ett "reseunderstöd" från K M:t på 200 kr för att studera biblioteksväsendet vid europeiska tekniska högskolor möjliggjorde en resa under juni—juli 1911. I en utförlig reseberättelse (stencil i KTHB) redogör L för sina erfarenheter från de besökta biblioteken — som kom att omfatta även stora allmänbibliotek i bl a Berlin, München, Zürich, Karlsruhe o Khvn, inalles 18 stycken. Hemmabibliotekets praxis ifråga om registrering o katalogisering visade sig ha full motsvarighet vid de utländska biblioteken. Med tillgången på anslag för inköp, antal tjänster o bibliotekslokaler var det däremot betydligt sämre ställt vid KTHB. Hon fick genom sin studieresa argument for sina anslagsäskanden, när hon efter några år blev chef för biblioteket.

Det första synliga resultatet av L:s biblioteksverksamhet var KTHB:s tillväxtkatalog 1888—1913. Den kännetecknas av noggrannhet o exakthet, har mycket fa tryckfel o är försedd med ett utomordentligt fint register. Noggrannhet var ett karaktärsdrag hos L. Hon brukade säga, att det efteråt inte syns på ett arbete, hur lång tid det tagit att göra det, men däremot syns felen.

En viktig uppgift för L blev planerandet av en nybyggnad för biblioteket. Högskolans arkitekt Erik Lallerstedt (bd 22) utarbetade olika förslag till nya bibliotekslokaler i komplexet vid Valhallavägen, o L hade ett nära samarbete med honom. Hon gav också i anknytning till beskrivning av biblioteksbyggnader i USA egna förslag till dessas tillämpning på hemmaförhållanden inför sv expertpublik (Byggmästaren 1923). Till Lallerstedts första förslag till separat byggnad från 1919 hade L gjort dimensionsberäkningarna. Det skulle dröja elva år, innan förslaget förverkligades. Då ansågs det väl fylla dagens behov, o där fanns även utvecklingsmöjligheter. Dessa har senare utvecklats av L i ritningar o utkast från 1943 o 1945.

Av stor betydelse för L blev den resa till USA som hon med statsunderstöd företog under tre o en halv månader 1921. Efter sin återkomst kontaktade hon de ledande för den nystartade IVA. Hos dess direktör Axel F Enström vann hon förståelse för flera av sina idéer. Närmast gällde det en inventering av matematiska, naturvetenskapliga o tekniska tidskrifter i offentliga o halvoffentliga bibliotek i stockholmsområdet. En första del av inventeringen, omfattande de teoretiska ämnena matematik, fysik, kemi etc, blev färdig i tryck till högskolans 100-årsjubileum 1927, o katalogen i sin helhet förelåg färdig 1931. Den är ett monumentalverk o har rönt de finaste omdömen på det internationella planet.

Inventeringen var ett led i strävan att skapa ett sv tekniskt centralbibliotek, L:s stora mål efter USA-resan. Särskilt poängterade hon betydelsen av ett "clearinghouse" för distribuering av vetenskaplig o teknisk upplysning. En dylik upplysningsbyrå kan "betraktas såsom en utveckling av den verksamhet, som ett välförsett och väl organiserat bibliotek önskar utöva" (L:s föredrag för SvTeknF okt 1921, upprepat i IVA mars 1922). Inom KTHB:s informations- o dokumentationscentral IDC väntar man alltjämt på att dessa 60-åriga förslag skall förverkligas.

Ytterligare ett resultat av USA-resan, som IVA ekonomiskt hjälpte till att föra iland, var det "depository set of Library of Congress printed cards", som L lyckades få löfte om vid sitt besök på kongressbiblioteket. Tidigare hade UUB av ekonomiska skäl måst tacka nej till erbjudandet. L förstod att KTHB aldrig skulle kunna ordna o härbärgera hela kortvolymen o föreslog därför, att korten skulle delas upp på flera bibliotek i Sthlm. KTH var inte heller intresserat av andra kort än sådana som berörde högskolans ämnen. Kongressbiblioteket gick med på förslaget på villkor, att L på sitt bibliotek åtog sig att ta emot kortförsändelserna i sin helhet o fördela dem. Mottagare blev utom KTH, KB, VA, Kl o riksdagsbiblioteket. Numera trycks kongressbibliotekets kort upp i stora böcker.

Trots alla motigheter hade L vid 50 års ålder uppnått några av sina främsta mål: en fristående modern biblioteksbyggnad var färdig, o en betydelsefull periodicakatalog var tryckt o distribuerad. Men lika mycket återstod. Det fattades tillräckliga anslag för litteraturanskaffning o framför allt personal för en rad uppgifter. Under 1930- o 1940-talen arbetade L målmedvetet o oförtrutet på utvecklandet av en biblioteksorganisation, som skulle kunna motsvara tidens krav. I samarbete med många företag o organisationer, vars anställda hörde till bibliotekets flitigaste nyttjare o som tillsköt erforderliga medel, anskaffades 1934 en Siemens reproduktionsautomat för framställning av fotokopior. Årsproduktionen av kopior kom snart upp i siffror jämförbara med landets största biblioteks.

Ett annat initiativ från L:s sida var bildandet i jan 1936 av Tekniska litteratursällskapet. På hösten 1935 hade L haft ingående diskussioner med TT:s chefredaktör Karl A Wessblad o civilingenjör Fritiof F:son Holmgren, som många år varit daglig besökare på KTHB, där han fick dokumentationsmaterial bl a till sitt arbete Svenskt tekniskt kartotek. De tre var eniga om behovet av att öka kontakten mellan de tekniska biblioteken o dem som skulle utnyttja dessas resurser. Så föddes idén till att bilda en sammanslutning bestående av forskare o lärare o av representanter för statliga tekniska verk, för branschorganisationer, för teknisk fackpress, för referenter av teknisk litteratur samt för offentliga o privata tekniska bibliotek.

Sällskapet fick tack vare L tidigt utlandskontakter, o innan det inträdde som "membre associé" i Federation internationale de documentation (FID), fungerade hon som nationell representant för Sverige. Hon deltog i ett flertal konferenser o kongresser under 1930-talet, höll föredrag i Khvn 1935 om kongressbibliotekets kort, i Paris 1937 om organisation av en dokumentationscentral inom teknologins områden i Sverige o i London 1938 om den undervisning i bibliotekskunskap hon meddelat vid KTH. Aven efter sin pensionering deltog hon i FID:s konferenser med föredrag. Bl a sammanställde hon (tills med D Odqvist) en presentation av den förkortade upplagan av decimalklassifikationssystemet vid FID:s konferens i Paris 1946 på hösten. Denna första förkortade sv uppl av UDK hade just kommit ut o var utarbetad på uppdrag av Tekniska litteratursällskapet. Ett stort antal specialister hade anlitats för översättning av olika delar av systemet.

Krigsutbrottet 1939 orsakade nya problem o arbetsuppgifter. Särskilt värdefullt material bortfördes till skyddad plats, o under hösten 1939 överlämnades från bergsvetenskapliga avdelningens institutioner de manuskript som följt med från Falun, då bergsskolan där införlivades med Tekn inst 1866. Utöver allt annat viktigt arbete vid denna tid gjorde L under några månader en ytterst detaljerad o noggrann maskinskriven förteckning över dessa manuskript, huvudsakligen bestående av J G Gahns samling, innan de packades i lårar o bortfördes. Under krigsåren ökades också kraven ytterligare på de tekniska högskolebiblioteken, o 1942 tillsattes en statlig kommitté som resulterade i Betänkande med förslag till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena (SOU 1944:17). Utredningen resulterade i en väsentlig upprustning både personellt o anslagsmässigt från o med 1 juli 1946. Då hade L en månad kvar till sin pensionering. Det var mycket tack vare hennes strävanden som de tekniska högskolebiblioteken nu nådde upp i nivå med universitetsbiblioteken.

Till 1948 kvarstod L i Tekniska litteratursällskapets styrelse, deltog ofta i möten o diskussioner o gjorde utredningar. Hon hade många vänner i den europeiska bibliotekariekåren o uppehöll kontakten med dem både under andra världskriget o under sin pensioneringstid. Hon var till åren äldre än sina skandinaviska kolleger Arne Möller vid Danmarks Tekniske Bibliotek o John Ansteinsson vid Norges Tekniske Högskoles Bibliotek, med vilka hon under många år hade mycket nära samarbete. Men de gick bort före henne, o hon har skrivit nekrologer som vittnar om hur nära hon stått dem.

L hade även intressen utanför sitt fack. Hennes livliga intellekt o humoristiska sinne fann genklang hos många, inte minst i Sällskapet Nya Idun o i Sthlms Zontaklubb. Men arbetet för KTH var hennes livsgärning. Hon var en banbrytare, i mycket långt före sin tid. Hennes arbetsförmåga gränsade till det otroliga. L var också en chef med ledaregenskaper, sträng mot medarbetare, strängast mot sig själv. Sin entusiasm för arbetet meddelade hon till alla, o hon ingöt en samarbetsanda o lojalitet gentemot institutionen som ej är vanlig. Hon tog hand om sin personal på ett gammaldags patriarkaliskt sätt på såväl tjänstetid som fritid o visade stor gästfrihet. Hon fick länge njuta sitt otium o fick tid att känna den glädje av livet som hon hade sådan förmåga till.

Författare

Dagmar Odqvist

Arkivuppgifter

L:s saml i VA. Ms av L i KTHB. - Brev till L från J M Hulth i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kungl. tekniska högskolans bibliotek. Tillväxt-katalog 1888-1913. Suppl 3 till den år 1848 utg katalogen. Sthlm 1913-16. XII, 528 s.

— P. Teknologi (Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker, 1. Klassifikationssystem för svenska bibliotek, Sthlm 1921, 4:o, s 44-46; efter förslag av H L [föret]; 2. uppl 1943, 2. tr 1946, 3. uppl 1950). — Biblioteksstudier i U.S.A. jämte riktlinjer lör ett svenskt tekniskt centralbibliotek. Föredr hållet vid Sv teknologföreningens avd för tekn undervisn årsmöte d 8 okt 1921 samt å Ingeniörs-vetenskapsakad d 15 mars 1922. [Sthlm] 1922. 50 s. ([Omsl:] IVA, Meddelande n:r 18.) — Några nyare amerikanska biblioteksbyggnader med hänsyn särskilt till ekonomisering av utrymmet. Ur en reseberättelse 1921 (Byggmästaren, tidskr för arkitektur o byggnadsteknik, årg 2, 1923, Sthlm, 4:o, s 290-292, 303 f; utvidgat särtr u o o å, 6 s). - Några ord om kravet på ett tekniskt centralbibliotek i Sverige (Biblioteksbladet, årg 10, 1925, Sthlm, s 117-120). — Katalog över periodiska publikationer tillgängliga i bibliotek i Stockholm och Uppsala och berörande matematik, geodesi, meteorologi, hydrografi, jordmagnetism, fysik, kemi, geologi och mineralogi samt de tekniska vetenskaperna. På uppdr av Ingeniörsvetenskapsakad utarb o red. D 1*. Sthlm 1927. 4:o. VI, 94 s. [Delvis omarb o fullföljd:] ... vetenskaperna och arkitektur. Utg av Ingeniörsvetenskapsakad. 1-2. Sthlm 1927-31. 4:o. XVI, 300 s. — Tekniska högskolans nya bibliotek. [Rubr.] Norrköping 1931. 4:o. 15 s. [Ur TT s å.] -Tekniska bibliotek och centralisering av upplysning om teknisk litteratur. [Rubr.] Föredr hållet vid Tekn litteraturdag i Stockholm d löjan. 1936. [Omsl.] [Sthlm, tr] Norrköping 1936. 26 s. ([Omsl:] Tekniska litteratursällskapet, Skriftserie, n:o 2.) — Plan de 1'organisation d'un centre de documentation techniquc en Suéde (Congrés mon-dial de la documentation universelle, Paris, 16-21 Aout 1937, Texte des Communications, Paris u å, 4:o, s 219-222). — Why courses of lectures at the Royal technical university library, Stockholm? (International federation for documentation (International institute of ...), 14 conference ... Oxford

... London ... 1938, [1.] Transactions, vol. 1, The Hague [1938], 4:o, s C 223-227). - Library ofthe Royal technical university (British universitics en-cyclopaedia, vol. 12, London [1939], 4:o, s 322 !)•

— Tyska sällskapet för dokumentation (Deutsche Gesellschart fur Dokumentation), dess organisation och arbetsuppgifter m. m. [Rubr.] Norrköping 1943. 23 s. (Tekn litteratursällsk, Skriftserie, 13.) -Klassificering av teknisk-vetenskaplig litteratur. [Omsl.] Norrköping 1944. 25 s. [Ur TT s å, nr 39, specialnr: Teknisk litteraturtjänst; med tillägg o rättelser.] (Ibid, 15.) — [Litteraturtjänsten i Sverige,] a. Tekniska högskolans i Stockholm bibliotek '(KTHB). Åren 1826-1845 / ...1930-1943 / Avdelnings- och institutionsbibliotek vid tekniska högskolan i Stockholm (SOU 1944:17. Betänkande med förslag till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena avgivet av inom ecklesiastik- och handelsdepartementen tillkallade sakkunniga, Sthlm 1944, s 19-34; anon).

— [Lokaler och utrustning,] KTHB (ibid, s 107-112; anon). - KTHB ... [tabeller] (ibid, s 127-131, 162 f; anon). — Uppgifter angående den tekniska littcraturtjänsten i vissa främmande länder (ibid, s 147-161; anon, tills med C Björkbom). -Utbildningsfrågor inom litteraturtjänsten (Tekn litteratursällsk, Meddelande nr 1. Utbildningsfrågor inom litteraturtjänsten. Biblioteken och reproduktionsfrågan. Anföranden vid Tekn litteratursällskapets årsmöte d 20 mars o 25 maj 1945, [du-plic] Sthlm 1945, 4:o, s 4-11). — Tekniska litteratursällskapet 1936-1946. En historisk återblick. [Rubr.] Norrköping 1946. 34 s. (Tekn litteratursällsk, Skriftserie, 19.) — Universella dccimalklas-sifikationcn (UDK), svensk förkortad uppl. ... utgör nr 185 av Internationella federationens for dokumentation (Federation internationale de docu-mentation) publikationer. Sthlm (tr Norrköping)

1946. 4:o, XIX, 190 s. [Föret; tills med A Holmberg o D Odqvist.] (Tekn litteratursällsk.) — Coo-peration and co-ordination in Sweden of technical library service and documentation activities (Federation internationale de documentation (F.I.D.), Rapports 2 de la XVI iimc conférence de la F.I.D., Paris 4-9 novembre 1946, La Haye [1946], 4:o, s C 84-86). — Classification décimale universelle. Edition suédoise abrégce (ibid, s C 108 f; tills med D. Odqvist). - Biblioteket 1932/33-1945/46 (Redogörelse för verksamheten vid Kungl. tekniska högskolan i Stockholm 1932/33-1948/49, Sthlm 1949, s 165-173). - Anders Lindstedt ... B) Biografi (d:o ... 1953/54, Sthlm 1954, s 19-30; sign H.'s. Ldt.).

- Bidrag i NTBB 1928, 1933, 1937, 1945, 1955 o 1961, Upps, 4:o, TT (Allm avd) 1931, 1936 o 1944, Sthlm, 4:o, Teknisk dokumentation, årg 1-2, 1945-46, 4, 1948, Sthlm, 4:o; o forts: Tidskrift för dokumentation, organ för Tekn litteratursällsk, 6, 1950, 9, 1953, o 11, 1955, Sthlm, samt i Rcvue de la documentation / Review of documentation, publ par la Federation internationale de documentation, vol. 14, 1947, 16, 1949,' o 22, 1955, (huvudred för vol. 16-17, 1949-50,) La Haye, 4:o; titlar jämte ytterligare bidr i FID;s o Unescos handlingar, duplicerade P.M. mm se KTHH, nr 1. List ofpubli-cations of members of the staff..., [Sthlm, tr] Gbg

1947, s 156 f, o nr 186. List of publications Suppl 3, 1961, s 91-93; jfr Svensk biblioteksmatrikel 1966, Lund 1967, s 220.

Källor och litteratur

Källor o litt: KTH, huvudarkivet, stynprot 31 dec 07 o 23 mars 14 samt inkomna skriv:er 1914, nr 47; SvTeknF, huvudarkivet, D 11:3, allt i RA.

T Althin, KTH 1912-62 (1970); P Henriques, Skildr ur KTH:s hist, 2:2 (1927); D Odqvist, H L f (NTBB 1971, s 78-80); dens, H S L 1881-1971 (Tidskr för dokumentation 1971, s 25-26); Sv bib-lioteksmatr 1949 (1949) o 1966 (1967); SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hilda S Lindstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10673, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dagmar Odqvist), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10673
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hilda S Lindstedt, urn:sbl:10673, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dagmar Odqvist), hämtad 2024-04-18.