Biografi

Linnerhielm (före adlandet Linnerius), släkt, härstammande från prosten Jonas Petri Linnerius (1588—1641) i Härnösand, som var rdgm 1635, o vars stambok finns i arkivet på Olivehult, Kristberg, Ög (xeroxkop i RA). Han uppges (v Schantz) ha varit född i Häggdånger, Vnl, men hans i litteraturen uppgivne far rådmannen Per Jonsson Lind i Härnösand o dennes uppgivne far Jonas Persson i Lindom, Häggdånger, har ej kunnat återfinnas i samtida handlingar; en Per Jöransson i Lindom namnes 1577—98 o var död 1599. Linnerius var far till Nils Jonsson Lind (d 1667), som var borgmästare i Sundsvall 1655-59 o även arrenderade amiralen Klas Bielkenstiernas (bd 4) friherreskap Njurunda i Medelpad samt fungerade som mantalskommissarie. Hans affärsverksamhet är ovanligt väl känd tack vare hans i RA bevarade brev 1651—63 till Jakob Momma, senare adlad Reenstierna. Han var far till komminister Petrus Linnerius (1656—1723) i Själevad, Vnl, o (genealogi i Olivehults arkiv; xeroxkop i RA) till postmästaren i Härnösand Jonas Nilsson Lind (d 1722). En annan son till Jonas Petri Linnerius var rådmannen i Härnösand Jonas Jonsson Lind (f 1690), som var far till kantorn i Härnösand Hans Lindh (1658— 1708) o till kollegan vid Frösö trivialskola Jonas Lindh (1661-1733).

Nils o Jonas Jonsson Linds bror kh i Skellefteå magister Petrus Linnerius (d 1656, 39 år gammal) var far till Olaus Linnerius (1651—91) o Jonas Linnerius (1653 — 1734), som inskrevs vid UU 1670 resp 1671, blev magistrar i Giessen 1683 resp 1682 o fortsatte resan till Holland o England. Olaus Linnerius blev eo teol prof i Uppsala 1685, pastor vid livgardet 1687 o kh i Umeå 1690 (tilltr ej). Jonas Linnerius blev teol prof o pastor vid domkyrkan i Lund 1684 (tilltr 1685) o befordrades 1690 till förste teol prof där, varefter han fungerade som domprost, ehuru denna titel där tillkom först under hans efterträdare. Han blev biskop i Lund 1715 (invigd 1719) o teol dr i Uppsala 1719 samt var rdgm 1693, 1697, 1713, 1719 o 1723. Linnerius' vetenskapliga produktion var obetydlig; som prof utgav han endast en disputation. Mer betydande var han som administratör o k redskap vid Skånes försvenskning. Han har efterlämnat självbiografiska anteckningar (utförligt refererade av Schiller), nu i arkivet på Olivehult (xeroxkop i RA). Linnerius' barn i äktenskap med en dtr till ärkebiskop Olaus Swebilius adlades 1717 med namnet L.

Bland dessa barn var döttrar, som gifte sig med prof David Nehrman, adlad Ehrenstråle (bd 12), o med landshövding Christopher Rappe. Sonen Olof L (1694—1765) på det av fadern köpta Rosenholm i Lannaskede, Jönk, blev efter verksamhet som häradshövding i Norra o Södra Åsbo samt Bjäre, Krist, o som assessor i Göta hovrätt hovrättsråd där 1747 o fick 1756 avsked med justitiekanslers n h o v. Hans son Jonas L (1730—83) var efter verksamhet som häradshövding i Tjust o assessor i samma hovrätt hovrättsråd där 1762—83. Han skrev vid 1769 års riksdag ett uppmärksammat memorial om tillsättandet av justitiekansler, enligt uppgift (Tilas) på initiativ av C F Pechlin, som skall ha förespeglat honom att få detta ämbete, vilket dock misslyckades. Vid Gustav III:s ämbetsmannaräfst dömdes L 1775 att mista ett halvt års lön för obehörig frånvaro under största delen av åren 1769—72 i samband med att hans andra äktenskap upplöstes efter otrohet från hans sida. En av hans döttrar i detta äktenskap gifte sig med Clas Fredric Horn (bd 19), som hon följde i landsflykt efter hans deltagande i mordet på Gustav III.

Bror till Olof L var förste expeditionssekreteraren i krigsexpeditionen Pehr L (1706—94), som 1755 fick kansliråds avsked. Genom sitt andra äktenskap kom han i besittning av säteriet Ebbetorp i Dörby, Kalm, som ärvdes av sonen kanslirådet Jonas Carl L (se nedan). Dennes dtr Helena Maria (Lene-Marie) L (1793—1867), som efterlämnade en förmögenhet på 663 791 rdr (Berg), testamenterade sin fars efterlämnade 2900 böcker, det sk L:ska biblioteket, samt handskrifter o vissa brev till Kalmar högre elementarläroverk. Jonas Carl L:s äldre bror förste kabinettssekreteraren Gustaf Fredric L (1757-1819) fick 1796 en nyinrättad tjänst som riksgeograf "till befrämjande av en närmare geografisk kännedom om fäderneslandet", men redan 1797 förklarade K M:t, att denna tjänst efter hans död eller befordran skulle indragas, o den återbesattes ej efter hans död. Han publicerade 1785 i Tyskland dels en uppsats om nejlikodling, dels en beskrivning av trädgårdarna vid Drottningholm (Elovson), ägnade sig åt trädgårdsanläggning vid sitt säteri Olivehult o var representerad med egna målningar på FrKA:s utställning 1800. L hade också kontakt med det mot slutet av hans liv bildade herrnhu tiska Evangeliska sällskapet. Hans välförsedda trädgårdsbibliotek, som innehåller det viktigaste av 1700-talslitteraturen på området, är i sin helhet bevarat på Olivehult liksom hans intressanta anteckningar om värdefulla rön o iakttagelser rörande trädplantering, gödsling o beredning av lämplig jord samt en uppsats Om sångfåglar. Släkten utdog med hans son, den legendariskt originelle kammarherren Pehr Gustaf L (1796—1875) på Olivehult, som efterlämnade mer än 900 000 kr, delvis insydda i möblerna (Lindahl).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Per Joransson i Lindom: Ångermanlands landskapshandkar 1577:4: Mantals- o ko-talsregister, f26v, 1597:7: tiondelängder, f62v, 1598:6: tionderegister, f58, o 1599:2: tionde- o sak-öresregister, f58v, RA. Jonas Petri Linnerius: C L v Schantz' genealogier, RHA; G Bucht, Härnösands hist, 1 (1935); Härnösands hm; J Nordlander, Domare o präster, krigare o borgare (Norrländska samkar, 16, 1938), s 24; H Schiller, Jonas Linnerius (1939), s 10. Nils Jonsson Lind: E 2511, RA; N Ahnlund, Tiden 1621-1721 (Sundsvalls hist, 1 1921), s 123, 126, 129f, 133, 244f, 253; Bucht, aa. Petrus Linnerius (f 1723): Härnösands hm. Jonas Nilsson Lind: genealog ant:ar i arkivet på Olivehult (xeroxkop i RA); Bucht, a a. Jonas Jonsson Lind: E 2511, RÅ; Bucht, aa. Hans Lindh: Gävhs renov domböcker, vol 49, f952, RA; genealog ant:ar i arkivet på Olivehult (uppgifter om födelse- o dödsår); Bucht, a a. Jonas Lindh: Gävhs renov domböcker, vol 49, f952, RA; B Hasselberg, Frösö skolas lärarminne (Forum theologicum, 18, 1961), s 32 f; E Modin o E N Söderberg, M öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595-1889 (1889). Petrus Linnerius (f 1656): Härnösands hm; Schiller, a a, s 9. Olaus Linnerius: C Annerstedt, UU.s hist, 2:1 — 2 (1908 - 09); Chr Callmer, Sv studenter i Giessen (Lychnos 1969-70), s 180, 193, 195; Härnösands hm; V Jacobowsky, Svenskar i främmande land under gångna tider (1930); Schiller,, a a, s 10, 17 f, 20, 24, 32; E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland, särdeles under 1600-talet (1897). Jonas Linnerius: S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700-1865 (1949); Frälseg, 4:2-3 (1976); H Pleijel, Jonas Linnerius (Lunds hm, 2:1, 1980) o där anf litt, särsk Schiller, aa; PG Vejde, Kroms herrgårdar (1929). Olof L: PJ Edler, Om börd o befordran under frihetstiden (1915), s 45; Frälseg, 4:2-3 (1976); Lags o doms; [J Odencrants,] Kongl Götha hofrätts presidenter, ledamöter o betjäning (1803); Vejde, a a. Jonas L: K Awebro, Gustaf III:s räfst med ämbetsmännen 1772-79 (1977); S E Bring, Sv boklex 1700-1829. Riksdagshandl (1961); G Kjellin, Rikshistoriogra-fen Anders Schönberg (1952); Lags o doms; Hj Lindeberg, En ränksmidare (1928); Malmström; E Naumann, Justitiekanslersämbetet (Hist studier tillägn Ludvig Stavenow, 1924), s 234 f; Odencrants, aa; Odhner, 1, s 321, 323; G Olsson, Hattar o mössor (1963); K E Rudelius, Författningsfrågan i de förenade deputationerna 1769 (StvT 1935), s 335; D Tilas, Ant:ar från riksdagen 1769-70 (1977). Pehr L: H Schiller, Jonas Carl L (1939). Helena Maria (Lene-Marie) L: TU 85:24, KB; [P G Berg,] Skildrar ur sv prestmäns lif (1872), s 168; Betänkande o förslag ang läroverks- o landsbibi (1924), s 303; E Key, Minnen av o om Emil Key, 1 (1915), s 54; PJ G Melén,] Förteckn öfver Kalmar h elementarläroverks boksaml (1876); Schiller, Jonas Carl L; L Widgren, Brev o dagböcker i Kalmar stifts- o gymnasiebibliotek (Sancte Christophers gilles Chroenica 33, 1980), s 11. Gustaf Fredric L: P Sondéns ms K kansliets ämbets- o tjänstemän ... 1714-1801, s 143, RA; B Cnattingius, Olivehult (Sv trädgårdskonst, 2, 1931); dens, Östgötsk trädgårdskonst (Sv kulturbilder, 3-4, 1935), s 160; H Elovson, Bröderna L o Hirschfeld (Lychnos 1959); B Gottlieb, Från det gamla Husbyfjöl o trakten däromkring (1944), s 241; S Högberg, M över LPS 1766-1815 (1961); [C Jonasson,] Viertel-tavla även i Östergötland, av Curson (SvD 12 jan 1967); A Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959); Å Nisbeth, Östergötland (Slott o herresäten i Sverige, 1971), s 99, 103, 106, 108-12; N Rodén, Herrnhutiska o nyevangeliska väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856 (1941); Schiller, Jonas Carl L; SKL. Pehr Gustaf L: Gottlieb, a a, s 237-42; [C F Lindahl,] Sv millionärer, af Lazarus, 1 (1897); Nisbeth, a a, s 99 f. Arkivet på Olivehult: AnnaKarin Strandbergs rapport 9 mars 1981 från arkivresa till Olivehult, RA. Jfr RA-nytt 1981:4, s 35.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Linnerhielm (Linnerius), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10738, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10738
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Linnerhielm (Linnerius), släkt, urn:sbl:10738, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.