Meriter

Lizell, Gustaf Vilhelm, f 26 aug 1874 i Bolstad, Älvsb, d 16 febr 1937 i Uppsala. Föräldrar: kontraktsprosten Johan Viktor L o Karin Amalia Söderberg. Mogenhetsex vid Vänersborgs hal 3 juni 92, inskr vid UU 15 sept 92, FK 15 sept 96, TK 15 sept 04, prakt-teol prov 14 dec 04, allt vid UU, avlade prästex inför Uppsala domkap 16 dec 04, prästv i Uppsala för tjänstg i Karlstads stift 17 dec 04, pastors- adjunkt i Bolstads pastorat, Älvsb, dec 04— febr 05, predikant vid Akad sjukhuset i Uppsala 15 mars 05 — 30 sept 19, vid Uppsala hospital o asyl 1 maj 07—30 april 22, TL vid UU 20 nov 08, disp för docentur 30 maj 10, doc i prakt teologi 8 juni 10, tf prof i samma ämne sept 10—maj 12 o sept 19—okt 21, allt vid UU, lär i kristendom vid Uppsala ensk lärov från ht 11, assistent o lär vid prakt-teol övn.inst vid UU 1 sept 13—31 maj 18, prom TD där 31 maj 15, lär i kristendom vid Uppsala h elementarlärov o gymn för flickor läsåren 17—19, prof i prakt teologi vid UU från 28 okt 21, kh i Gamla Uppsala prebendepastorat 28 okt 21-30 april 23, förest vid prakt-teol övn:inst vid UU från 18 nov 21, kontraktsprost i Vaksala kontrakt, Upps, från 1 maj 22, domprost i Uppsala från 1 maj 23, led av centralstyr för Allm sv prästfören 25—27, av allm kyrkomötet 29, 32, 34 o 36, ordf i Sveriges körförb från 36. — Hederspresident i sångsällsk OD 32. - Ogift.

Biografi

Gustaf L fascinerades tidigt av gudstjänstens liturgi o hade redan som tolvåring läst U L Ullmans Evangelisk-luthersk liturgik. Det var också den praktiska teologin som kom att bli hans livsgärning. I Uppsala studerade han först för estetikern C R Nyblom o därefter för de praktiska teologerna C R Martin o O Quensel. Docentavhandlingen, Svedberg o Nohrborg (1910), var en homiletisk undersökning baserad på noggrant källstudium o grundläggande inom sv predikohistoria. Redan tidigare hade L för sv publik presenterat den tyske pastoralteologen F Niebergalls religionspsykologiskt orienterade teorier, bla vad gäller predikan. Intresset för liturgik lockade honom att söka teckna den sv högmässans utveckling efter reformationstidevarvets slut o fram till 1811 års kyrkohandbok, ett projekt som endast kom att fullföljas vad gäller perioden mellan 1614 o 1693 års handböcker (Sv högmessoritualet 1614—1811, bd 1, Upps 1911). I ett uppmärksammat stiftsmötesföredrag i Lindesberg 1915 framlade L sitt program för liturgins förnyelse: gudstjänsten skall präglas av en sådan enkelhet, innerlighet o åskådlighet att den ger uttryck åt församlingens andliga tankar o känslor, den skall vara så klar o entydig till form o innehåll att undervisning o förklaring därav ej blir nödvändig, genom alternativa moment skall möjlighet ges till mångfald o omväxling under kyrkoåret o i allt skall en okonstlad högtidlighet eftersträvas.

Tidigt knöts L till den praktiska prästutbildningen, först som timlärare o senare, sedan han blivit professor, som föreståndare for praktisk-teologiska övningsinstitutet. Hans verksamhet där o som läroverkslärare i kristendom liksom samtidens katekesdebatt kom att intressera honom för kateketikens historia. Efter ett par mindre förarbeten om kristendomsundervisningen i ur- o fornkyrkan, i stor utsträckning byggda på Cyrillus' av Jerusalem katekeser, o en metodhandledning för konfirmandundervisningen utgav han som professorsspecimen sitt omfattande och synnerligen materialrika, systematiskt disponerade huvudarbete i fem band, Den kateketiska undervisningen (1920), en historisk principiell framställning av dess historia, teologi o metodik från reformationen fram till den samtida katekeskommittén. Som verksam vid övningsinstitutet under mera än ett kvartssekel anknöt L till Niebergalls personlighetsbestämda pastoralteologi o sökte hos de blivande prästerna därvid bl a motverka förkonstling. Parallellt med sin akademiska gärning var L hela tiden församlingspräst, under studie- o docentåren sjukhuspredikant på Akademiska sjukhuset o Ulleråker o som professor också domprost. Som sådan var han teologiska fakultetens siste prebendarius o verkade samtidigt med ärkebiskoparna Söderblom o Eidem. L fick inte minst under Söderbloms tid, om än i skuggan av honom, o under sedisvakansen flitigt fungera som ärkebiskopens ställföreträdare i ärkestiftet. — Som ett kontaktorgan mellan den teologiska fakulteten o det praktiska kyrkolivet startade L 1931 Ny kyrklig tidskrift.

Under L:s studieår inföll ungkyrklighetens glansdagar i Uppsala, men i motsats till många av sina jämnåriga drogs han inte med av korstågsväckelsen. Som något av en idealgestalt räknade han J O Wallin, o när han i sin installationsföreläsning (tr i festskriften till Söderblom 1926) beträffande Wallins predikostil framhåller dennes "praktiska läggning, skarpa människoteckning, omfattande kontakt med tidens bildning och estetiska skönhetsvärden" liksom att Wallin "i sina tillfällighetstal av olika art, särskilt vid stora minneshögtider visat en sällsynt förmåga att fånga ögonblickets stämning och förläna genom sitt eget föredrag ökad högtidlighet" kunde beskrivningen lika gärna passa in på L själv. I sin faderneärvda fromhet kände han sig kongenial med den andliga tradition som kommit till uttryck i 1819 års psalmbok o sökte överföra något härav till den nya psalmboken 1937. Som predikant, högtidstalare o inte minst som tillfällespoet var han mycket uppskattad.

L var musikalisk o tillhörde sedan 1897 som första-bas OD, där han slutligen blev Söderbloms efterträdare som hederspresident; han blev också ordförande i broderns skapelse Sveriges körförbund. I slutna sällskap uppträdde han gärna som romanssångare med Geijer, Josephson eller Wennerberg på repertoaren. I värmländska o dalsländska landskapsföreningar liksom i Värmlands nation var han aktiv, i nationen bl a som inspektor, varvid han medverkade till byggandet av Ragnar Östbergs nationshus vid Riddartorget 1930.

Släkten L härstammar från Dalsland (se släktart). Med utomordentligt starka band kände han sig förbunden med hemprovinsen o i synnerhet Bolstad, där fadern o före honom två generationer på L:s möderne varit kyrkoherdar. L har själv i flera uppsatser skildrat den barndoms- o ungdomsvärld, "de gyllene åren", som hela livet dagligen var i hans tankar. Alltsedan han lämnade Bolstad som skolpojke till dess föräldrahemmet upplöstes 1913 skrev han brev hem varje postdag o skötte från sekelskiftet prästboställets räkenskaper. Efter faderns död sökte han omplantera prästgårdsinteriören i sitt eget uppsalahem. Sin pietet mot hembygden manifesterade L bla i en dalsländsk kantat, vari ingår en dikt som stundom använts som landskapets hembygdssång.

Personligen var L gemytlig o utomordentligt älskvärd, en osjälvisk, avhållen o trofast centralgestalt i en mycket stor vänkrets, något äv den evige studenten. Söderblom karaktäriserade honom som "en virtuos i vänskap". På många sätt var han dock en rastlös o ganska ensam människa; en melankolisk o introspektiv läggning medförde stor sensibilitet inför omgivningen. Han bildade aldrig familj o släkten utgick med honom på manssidan. I mycket kan han karaktäriseras som en av de sista representanterna för det försvinnande 1800-talets romantik o idealism.

Författare

Oloph Bexell

Arkivuppgifter

L:s mycket omfattande arkiv, innehållande bl a dagböcker (38 st), utkast till levnadsminnen, predikn:ar, föreläsn:ms, långt över 2 000 brev till fadern o brev till honom från c:a 2 300 korrespondenter, i UUB, där även släktarkivet förvaras. — Brev från L i KB, GLA o UUB (bla ett 100-tal till J O Fremling). Om arkivet se O Bexell, L, Wigelius, Söderberg, Något om ett dalsländskt släktarkiv (Hembygden [Dalsland] 1983, tr 1982) o dens, Domprosten, prof L:s arkiv (Kyrkohist årsskrift 1981).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1936, Upps 1937, s 212. Dessutom: Med anledning af sakkunniges utlåtande beträffande sökandena till lediga professuren i praktisk teologi ... [Text.] Upps 1912. 7 s. [Undert.] - Den 14 februari 1919. På silfverbröllops-dagen till Olof och Tillan Söderberg. Uooå. (3) s. [Undert dikt.] — Ur värmländskt prästgårdsliv från 1800-talets senare hälft. Minne och bilder [från Bolstad i Dalsland] (En bok om Värmland av värmlänningar red av H. H. Hildebrandsson, Sixten Samuelsson, d 3, Upps ... 1921, 4:o, s 105— 136). — Vid professor Tycho Tullbergs jordfästning i Uppsala domkyrka den 28 april 1920. Upps 1920. 12 s, 1 portr. — Tal vid invigningen av Storviks klockor och klockstapel 20/10 1922 (Julhälsning till församlingarna i ärkestiftet 1922, Upps, s 161 — 164). — Stiftsbibliotekarien greve Carl Magnus Stenbock, en minnesbild (Linköpings biblio-theks handlingar, N S, [bd 1, h] 4, Linköping 1924, s 14—29). — Tal vid direktör P. O. Wigelius'jordfästning och grafsättning. [Omsl.] Upps 1925. 14 s. — Ansvarskänsla. Högtidstal vid blåbandisternas vinterting i Uppsala (Blå bandet, organ för Sveriges Blåbandsförening, årg 43, 1925, Sthlm, fol, nr 5, s 5 f). — Strävanden för höjande av gudstjänstlivet (Vår kyrka, från början av tjugonde århundradet periodvis skildrad 4. Tiden 1921-1925, Sthlm 1926, s 191 — 197). — Tonernas gåva - tonernas makt, Högtidstal vid Dalslands fornminnes- o hembygdsförbund, 1926, [Åmål, tr] Gbg, s 27-32). — Gudstjänst i de dödas gårdar ... Tal vid kyrkogårdsgudstjänsten Mikaeli-dagen 1925 (Kyrka och hem, en julhälsning till Uppsala församling av dess präster 1926, Upps, s 43-49). — Hemmet och församlingen. Föredrag vid församlingsvecka i S:t Matteus den 24 november 1927 (Matteus församlingsblad, 1927, Sthlm, s 73-79 [julnr]). - U. L. Ullman och det svenska gudstjänstlivet (Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv, årg 3, 1928, Lund, s 8—10). — Hembygdens ungdom i Uppsala. Föredrag vid en hembygdshögtid. Upps 1929. 30 s. (Värmlands nation, Uppsala.) [Ny uppl] 1930. — Förslag till dopritual / Motivering (Bihang till Allmänna kyrkomötets protokoll år 1929, saml 2. Motioner, Sthlm 1929, [12,] s 2-9 [motion 46, bilaga 1-2]). - Dalsland [kantat] (D Skoog o K Thedin, Dalsland, Upps 1929, s 167-171; även i Hembygden, 1929, s 3-6). - En dals-ländsk hembygdssång (Färgelanda, tidskr för Dalslands folkhögskoleförening, årg 11, 1930, Färgelanda (tr Uddevalla), s 3). — En sång om ett hem. Vid invigningen av Värmlands nations nya nationshus 11 okt 1930 (Nationen och hembygden, Skriftserie utg av Värmlands nation i Uppsala, 1, Upps 1930, s 7 -11, ny uppl 1960; även sep, 1930, 7 s). — Vid generalkonsul Olof Söderbergs jordfästning i Engelbrektskyrkan den 9 jan. 1931. Upps 1931. 16 s. [Undert s 9.] — Tal och föredrag vid högtidligheterna i samband med grundstenens läggande till rikssvenska kyrkan i Helsingfors den 13 mars 1932. [Omsl: När grundstenen lades. Tal...] Hfors 1932. 41 s. — Låtom oss tacka — och bedja [predikan på Tacksägelsedagen] (Homiletisk behandling av böndagstexterna, under fleras medv utg av G Ekström, årg 36, 1932, Falun, s 252-261). — När en hembygd vaknar (Fryksände förr och nu, Skriftserie utg av Fryksände hembygdsförening, 3, Gbg 1933, s 9-18). - [Betraktelse i domkyrkan 15/6] (Förhandlingar vid elfte allmänna svenska mötet för vården om de sinnesslöa i Uppsala den 15—16 juni 1933. Utg av Allm sv föreningen för vården om sinnesslöa o fallandesjuka ..., Upps 1934, s 8—11). — Till minne av fru Augusta Herdin's jordfästning i Ansgarskapellet i Uppsala domkyrka lördagen den 23 mars 1935. [Omsl.] Upps 1935. (8) s. — Tal vid Uppsala urnlunds ibruktagande (Ignis, tidskr för eldbegängelsespörs-mål, årg 7, 1935, Sthlm, 4:o, s 230-232). - En tonernas högtid (Vår sång, officiellt organ för Sveriges körförbund, årg 8, 1935, Sthlm, 4:o, s 33), — Folksång - kyrkosång (ibid, 9, 1936, s 31). — Erik Aurelius som student (Erik Aurelius, in memo-riam. Utg av Linköpings stiftsråd o Linköpings stifts ungdomsråd, Sthlm (tr Linköping) 1936, s 35—64). — När evigheten är levande för själen. [Omsl:] Domprosten G Lizells sista predikan i Uppsala domkyrka kyndelsmässodagen den 31 jan. 1937. Upps 1937. 16 s. [Utg av Bror Jonzon.] -Predikan på törsta prästmötesdagen den 20 augusti 1935 hållen i Karlstads domkyrka (Handlingar rörande prästmötet i Karlstad den 20, 21 och 22 augusti 1935, Karlstad 1937, s 273-283). - En nationsfest år 1893 [utdrag ur brev] (Föreningen "Nationen och hembygden" [Värmlands nation, utg], Vårhälsning, 9, 1944, Upps, s 21-24). - Till och från skolan. Några minnen från skolåren i Vänersborg 1887—1892 (Vänersborgs söners gilles årsskrift, årg 14, 1945, Vänersborg, s 3 —24). — Art i SBL, bd 2, 3, 5 o 7: S Balter, J G Bergius, C J Brag samt-A A Båld dä o dy; verser i Tal och kväden i Samfundet S. H. T., 1912-34, Upps (pseud Apollinaris); betraktelser även i bl a Vår lösen, årg 22-23, 1931-32, o 25, 1934, Upps, 4:o, samt Församlingsbladet Evangeliskt veckoblad, årg 26-29 (68-71), Sthlm, fol; bidr i Elfsborgs läns annonsblad 8/2 1919 o 10/9 1935, Upsala, tidn för Ups län o stad, 29/6, 3/8 o 24/11 1925, 26/6 1930, 7/5 o 1/6 1931, SvD 17/3 1929, 27/12 1931, Östgöta-correspondenten 12/9 1935, Nya Werm-lands tidningen mil.

Utgivit: J. V. Lizell, Några maningsord från hjärtat till mina församlingar. Predikan i Bolstads kyrka på 25-årsdagen såsom kyrkoherde i Bolstads pastorat. Upps 1924. 30 s, 1 portr. [Föret; tills med S Lizell.] — Sveriges kyrkolag av år 1686 jämte dithörande stadganden, som utkommit till den 1 jan. 1928. Sthlm 1928. 740 s. (Tills med E Leuf-vén.) - Ny kyrklig tidskrift. Årg 1-4, 1932-35. Upps. (Tills med G Lindberg o F Dahlbom.)

Källor och litteratur

Källor o litt: A Anderberg, Uppsala domkyrko-förs 1922-1930 (1931) o 1931-1934 (1935); Å Andrén, Practical theology (Uppsala university 500 years, 1, 1976); H Blidh, G L (Hembygden [Dalsland] 1937); C Bodell, En gammal dalslandssläkt. Anteckmar om den sk Pålesläkten i Lerdal (Färgelanda 1930, h 2); dens, Ur Pålesläktens hist (Dalsländsk hembygd 1951, h 1); A G Bördh, Inlör domprosten G L:s 60-årsdag (Elfsborgs läns annonsblad 21 aug 1934); F Dahlbom, Domprosten G L. In memoriam (Ny kyrkl tidskr 1937); dens, Domprosten G L (Julhälsn till försmå i ärkestiftet 1937); dens, G L in memoriam (Ergo 1937, nr 2); dens, Tre nya porträtt av gamla domprostar (Julhälsmar till försmå i ärkestiftet 1963); Domprosten L 60 år. En intervju om minnen o arbetsuppgifter (Upsala, tidn för Upsala stad o län, 25 aug 1934); A Edestam, Om Pålesläktens ursprung (Färgelanda 1951, h 1); dens, Sursillsätt-lingar på Dal (Nationen o hembygden, 1956); L Eckerdal, Skriftermål som nattvardsbercdelse. Allm skriftermål i sv kyrkans gudstjänstliv från 1811 års till 1942 års kyrkohandbok (1970); J O Fremling, [G L såsom skolkamrat] (Vänersborgs söners gilles årsskr 1945); A Fridrichsen, Minnesord över domprosten G L vid båren i Bolstad kyrka den 23 febr 1937 (Ny kyrkl tidskr 1937); Från den teologiska samtiden [G L:s teologiska insats] (Sv teol kvartalskr 1937); Handhar angående lediga professuren i prakt teologi vid UU (1912); Handhar angående professuren i prakt teologi vid UU (1921); Han som just nu fungerar som ärkebiskop (Husmodern 1931, nr 40); Hj Holmquist, Domprosten G L som student. En kulturbild från uppsalalivet kring sekelskiftet (Karlstads stifts julbok 1937); Karlstads hm; G Lindberg, Domprosten G L (Sv kyrkotidn 1937); P Mohn, Krumelur i tidens marginal. Minnen (1961); K Nyblom, OD. Skildringar ur sångsällsk Orphei Drängars levnad, 5 o 10 (1933, 1938); G Pontén, Minnesteckmar över prästeri Uppsala ärkestift avlidna åren 1934—1941 (1942); A Runestam, G L in memoriam. (Fören "Nationen o hembygden", Vårhälsn 1937); E Sandberg, Värmlänningar i mellankrigstid (Värmlands nation i Uppsala 1979); S Sjöstedt, Minnes-anteckn:ar från skoltiden i Upsala ensk lärov o privatgymn 1905—1914 (Sveriges studenter, 9, 1961); UUM ht 1936 (1937); H Wallin, In memoriam. Präster i Karlstads stift avlidna mellan prästmötena 1935—1941. Minnesteckmar (Handhar rör prästmötet i Karlstad 1941, 1942); J Viotti, En veteran har ordet [Några minnen av G L] (Fören "Nationen o hembygden", Vårhälsn 1937); P Öd-man, Ungdomsminnen, 1-2 (1938-39). -Nekner i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf V Lizell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10779, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10779
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf V Lizell, urn:sbl:10779, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2024-04-25.