Meriter

3 Lagerberg, Carl Sven Axel, f 26 jan 1822 i Gbg, Domk, d 25 mars 1905 i Sthlm, Göta livg. Föräldrar: överstelöjtn greve Claes Sven L o grev Hedvig Beata v Rosen. Kadett vid Karlberg 18 jan 37—18 nov 39, un-derlöjtn vid Andra livgardet 7 dec 39, studier vid h artillerilärov på Marieberg 1 okt 41—22 aug 44, andre löjtn vid livg 21 sept 42, medl av riddarhuset vid riksdagarna 47—66 o led av FK 67—84 (led av särsk utsk 67 o 83, av bankoutsk 68, av statsutsk 78—84), stabsadjutant vid livgardesbrigaden 15 maj 47, förste löjtn vid Andra livg 8 okt 47, adjutant vid livgardesbrigaden 30 dec 48, generalstabsofficer 5 juni 49, adjutant hos kronprinsen 22 maj 50, kapten i armén 6 april 52, i Andra livg 7 juli 53, major i armén 19 sept 54, stabschef vid livgardesbrigaden 29 sept 54, kapten o komp:chef vid Andra livg 15 juni 58, adjutant hos Karl XV 6 aug 59, överstelöjtn i armén o chef för hertigens av Östergötland stab 11 aug 59, andre major vid Andra livg 10 maj 61, överste i armén 2 maj 62, expxhef vid lantförsvars-dep:s kommandoexp 3 maj 62—11 okt 66, led av Sthlms stadsfullm 63—69, överste o sekundchef för Andra livg 25 sept 66, generalmajor i armén o förste adjutant hos Karl XV 5 juli 67, ordf i komm ang exercisreglemente för infanteriet 69—70, förste adjutant o chef för Oscar II:s stab från 22 okt 72, ordf i dir över allm garnisonssjukh i Sthlm 18 jan 73—19 mars 80, led av komm ang ny härordn okt 73—april 74 o okt 74— mars 75, tf överkommendant i Sthlm 14 juli 76, tf generalbefälhavare i första militär-distr 26 maj 77, generallöjtn i armén o generalbefälhavare i fjärde militärdistr 20 febr 80, chef för livgardesbrigaden 20 febr 80— 84, led av lantförsvarskomm juni 80—juni 82, ordf i krigshovrätten 18 nov 81 (tilltr 1 jan 82)—03, överkommendant i Sthlm från 21 jan 82, ordf i komm ang tjänstgöringsreg- lemente för armén okt 86—dec 88, generalbefälhavare i femte militärdistr 1 jan 89—7 febr 90, general i armén 6 dec 89. — LKrVA 64, serafimerriddare 87 (med briljanter 97).

G 14 nov 50 i Sthlm, Göta livg, m sin syssling grev Marianne Lovisa v Rosen, f 11 febr 27 där, Maria, d 17 okt 88 där, Andra livg, dtr till kammarherren greve Carl Axel v R o Christina Lovisa Aspelin.

Biografi

Sven. L tillhörde 30—34 den äldsta årgången elever vid Hillska skolan på Barnängen i Sthlm. Modern, som blivit änka 29, gifte 34 om sig med chefen för Bohusläns reg generalmajor F G L v Mecklenburg, o i honom fick L en uppskattad styvfar. Hans morfar var den duglige o populäre landshövdingen Axel Pontus v Rosen i Gbg. L kände sig nära knuten till moderns släkt, o banden stärktes genom hans gifte. Morbrodern, hovmarskalken Gösta v Rosen, bosatt på Blasieholmen i Sthlm, spelade en viktig roll i L:s dagliga liv o förekommer ständigt i hans brevväxling. Släkten v Rosen stod kungahuset nära, o L blev tidigt vän till kronprins Karl o prins Oscar. De intima kontakterna med kungahuset kom att prägla hans liv mer än något annat.

Sin militära karriär gjorde L helt vid Andra livgardet, där han blev underlöjtnant före fyllda 18 år. Han fick den tidens krigshögskoleutbildning vid högre artilleriläroverket o blev generalstabsofficer. Som adjutant o stabschef vid livgardesbrigaden under kronprins Karls chefsskap följde L sin äldre, varmt avhållne kamrat E M af Klint i spåren; han efterträdde också denne som kommandochef. Med sin snabba uppfattning o sitt rivande sätt gjorde han sig gällande som en duktig trupputbildare på olika nivåer. Han bidrog verksamt till att skaffa Andra livgardet ett högt anseende inom sthlmsgarnisonen. Med liv o lust deltog han i fält-tjänstövningar. Han var skicklig stridsdomare o som generalbefälhavare en uppskattad inspektör o mönsterherre. Sina militära erfarenheter kunde han öka genom utländska kommenderingar, t ex till Ryssland 53, Preussen 61 o Tyskland 79. Hans sakkunskap kom bl a till sin rätt i utredningar o mångårigt riksdagsarbete. Trots alla förtjänster kritiserades han för att inte ta sitt arbete med tillräckligt allvar. När L utnämndes till generallöjtnant anmärkte hans regementskamrat Erik af Edholm, att han gått förbi sex generalmajorer, däribland G Sandels, "den ende i hela armén, som gjort verklig maktpåliggande tjänst . . ., medan Sven mest spelat kort och pratat". Politiskt gjorde sig L inte mycket gällande utåt. Han räknades till de frisinnade
o tillhörde 60 en minoritet på riddarhuset som ville gå Norge till mötes i ståthållarfrågan. Vid riksdagen 65 lyckades han vinna några av sina inflytelserika officersvänner för representationsreformen. Under det nya statsskicket samarbetade han utan allvarligare friktioner med lantmannapartiet. Ibland satte L färg på riksdagsdebatten med fyndiga o frispråkiga inlägg (t ex Tör-nebladh, s 66). På grund av sina frihandelsvänliga tendenser omvaldes han inte 84. Under mer än ett halvsekel var L bosatt i en alltmer omodern våning i huset Brunkebergstorg 13. Vid Gbgs handelskompanis fall 79 förlorade han sin med hustrun förvärvade förmögenhet o tvingades föra ett relativt anspråkslöst liv. Ofta sågs han på promenad i Kungsträdgården, stundom i sällskap med kung Oscar. Han förde en flödande o högljudd konversation, som gärna rörde sig om egna bedrifter. Han var kvick o slagfärdig men inte elak. Populärt kallades han "general Sven" eller "Sven i helvete"; det senare tillnamnet, som han fått i ett anekdotiskt sammanhang, hänsyftade på hans ofta använda kraftuttryck. L var medellång, upp i ålderdomen rak o spänstig, hade ett öppet ansikte med vakna, litet tjuvpojksaktiga ögon, vita mustascher o polisonger.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

L:s papper ingår i det i KrA dep L:ska släktarkivet. Brev från L i BFA (till Oscar II), RA (bl a till C Burenstam o L Mander-ström), KB, KrA, SS A o UUB (bl a till J Ericson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Styresmannens anförande på Akademiens högtidsdag den 11. november 1882 (KrVAH 1882, Sthlm, s 119—128). — Hvad jag ville vara? [intervju] (Varia, årg 5, 1902, Sthlm, s 249 f).

Källor och litteratur

Källor o litt: Bouppteckn:ar efter L o hans hustru, Svea hovrätts arkiv, RA; Tjänsteför-teckn:ar, KrA; tidn:klipp, Wernerska bibi, SSA.

J C Bratt, nekr över L (KrVAH 1905, s 258—265); F v Dardel, Dagboksanteckn:ar 1877—1880 (1918); dens, Minnen från senare år, 1888—1898 (1931); E af Edholm, Mot seklets slut (1948); P v Ehrenheim, Några minnen (1916); H Ericsson, Hillska skolan å Barnängen 1830—1846 (1885); S Eriksson, Carl XV (1954); C G:son Fleet-wood, Från studieår o diplomattjänst, 1—2 (1968); General S L (Ny ill tidn 1892, s 33 f); Hulthander; Lagerbergiana (1964); A Le-wenhaupt, En färd till minnenas värld (4 uppl, 1936); A Moberg, Biogr anteckn:ar om officerskåren på aktiv stat vid K Göta livgarde 1741—1939 (1941); nekr över L (Nornan 1906); C O Nordensvan, Krigsväsendet o den militära uppfattn i Sverige under de femtio åren 1860—1910 (1911); T Petré, Ministären Themptander (1945); Riksdagskal 1853—1866; V Spångberg, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936); L W Stjemstedt, Några minnesblad ur mitt lif (1912); B Schöldström, S L (Svea 1906); R Törne-bladh, Riksdagsminnen (1913); E af Wirsén, Minnen från fred o krig (1942).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Sven A Lagerberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10838, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10838
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Sven A Lagerberg, urn:sbl:10838, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-25.