Meriter

1 Lagerbjelke, Johan Gustaf, f 22 maj 1745 i Karlskrona, d 16 okt 1812 i Sthlm, Skeppsh. Föräldrar: riksrådet frih Axel Lagerbielke o frih Sophia Maria v Psilander. Kadett vid örlogsflottan i Karlskrona jan 57—61, löjtn vid amiralitetet 13 sept 62, sjöartillerilöjtn 31 jan 70, deltog i riksdagarna 71—72, 78—79, 86, 89, 00 o 09—10 (lagutsk 10), major vid sjöartilleribataljonen 20 juni 74, överstelöjtn:s titel 16 nov 74, chef för Ålands o s Finlands roterade båtsmanskompani 3 mars 77, chef för ett volontärkompani 19 nov 77, fartygschef på galären Seraphimsorden 77, led av beredn för civil- o militiestatens änke- o pupillkassa 79, överstelöjtn vid arméns flotta 3 april 82, överste i armén 14 dec 86, chef för Sthlmseskaderns station 88, överste vid o chef för arméns flotta 9 dec 90, ordf i riksgäldsfullm 92—11, konteramiral vid blå eskadern 25 febr 93, v amiral av blå flaggan 22 dec 93, v ordf i storamiralsämbetet för arméns flotta 19 okt 94, ordf i komm ang arméns flottas ärenden o högste befälh för denna flotta 16 jan 97—25 april 03, amiral av blå flaggan 9 dec 02, chef för förvaltn av sjöärendena 25 april 03—11, led av k beredningen 31 dec 08, led av riksförest:s konselj 13 mars 09, överamiral o greve 29 juni 09, led av statsberedn 16 maj 10, president i kammarrätten 5 maj 11, avsked från de militära uppdragen 14 maj 11. — LÖS 71, LVVS 79, HedL av Krigsmannasällsk (senare KrVA) 95, LVA 04.

G 22 febr 75 i Sthlm, Kat, m Ulrika Gustava Ehrenhoff, f 25 okt 55 där, ibid, d 7 aug 20 på Älvsjö, Brännkyrka, Sth (nu Sthlm, Brännk), dtr till v presidenten Carl Gustaf E o Martha Christina Thiesen.

Biografi

L hade starkt sjömilitärt påbrå. Såväl fadern som morfadern, Gustaf v Psilander, hade nått flottans högsta ämbeten. Under kadettåren i Karlskrona tjänstgjorde L på linjeskeppen Götha Leijon o Prins Gustaf som lärstyrman o medelstyrman. Han deltog under Pommerska kriget som flaggadjutant i blockaden av Swinemunde 1759 o 60 i den eskader som stod under befäl av hans far o som bl a hade till uppgift att samverka med den ryska flottan i belägringen av Kolberg. 63—64 deltog L i en äventyrlig färd med fregatt till Medelhavet. Omedelbart efter återkomsten 65 blev han styrman på ostindiefararen Prins Carl med destination Kanton. Då fregatten Illerim under A v Stauden 73 avseglade till Barbareskstaterna för att blidka sjörövarna med presenter, biträdde L i dessa grannlaga uppgifter.

Under Gustav III:s första regeringsår kom L alltmer att bli den roende flottans man. Då 74 Sthlmseskadern av arméns flotta inrättades, blev L souschef. Under de hårda motsättningarna under de följande decennierna mellan företrädarna för arméns flotta resp örlogsflottan kom L att ta starkt parti för den förra. Han kom därigenom i motsatsställning till bl a F H af Ghapman o generaladjutanten för flottan G O Cronstedt. Någon lösning på konflikten kom aldrig till stånd, o den förbittrade länge förhållandena inom marinen. Mot slutet av sin tjänstetid tycks dock L ha fått större förståelse för örlogsflottans uppgifter i Östersjön o dess behov. Det goda förhållandet till Cronstedt återställdes. L var den som i egenskap av chef för Sthlmseskadern av arméns flotta fick motta den sista underrättelsen från Sveaborg 08, ett brev vari Cronstedt uttrycker resignation inför det ryska anfallet.

Under hela den gustavianska epoken framstår L som en dugande o effektiv sjömilitär ämbetsman o anförtroddes därför en stor mängd uppdrag av skilda slag. Han var bl a i många år ordf i riksgäldskontoret o en tid ordf också i direktionen för allmänna magasinsinrättningen. Han ansågs framstående som matematiker o artillerist, vilket ledde till hans inval i VA, där han 19 febr 06 nedlade sitt presidium med ett ekonomiskt-matematiskt föredrag om annuitetsläran (tr 08).

L:s framgångar o förtroende hos Gustav IV Adolf skapade avundsmän, o han var heller knappast uppskattad av hertig Karl o dennes omgivning. En konflikt med amiralen o excellensen Clas Adam Wachtmeister väckte uppseende. L hade varit ordf i krigshovrätten under målet mot Wachtmeister med anledning av att Karlskronaeskadern inte lupit ut o kommit Danmark till hjälp under det engelska anfallet på den danska flottan utanför Khvn 2 april 01 o att Wachtmeister underlåtit att enligt kungens order entlediga eskaderchefen M D Palmqvist från hans befäl. L hade vid domslutet inte funnit några förmildrande omständigheter, vilket väckte inte oberättigad bitterhet hos Wachtmeister. Under våren 03 föreslog L kungen att låta flytta amiralitetskrigsmans-kassan från Karlskrona till Sthlm. Detta förslag möttes av häftig opposition från sjöofficerarna, som ansåg att en sådan transaktion skulle bli till L:s personliga fördel. Hedvig Elisabeth Charlotta noterade, att L "som tillvitas oerhörd snikenhet och sällsynt förmåga att skaffa sig förmåner" blivit skarpt bemött av Wachtmeister i samband med en audiens på slottet. De båda amiralerna hade kommit att antichambrera samtidigt, varvid Wachtmeister ropade i örat på L, som var mycket lomhörd: "Jag känner nog era knep, gubbe ...", ett intermezzo som uppfattades av hela omgivningen o spreds inom societeten. Förslaget fick falla. Under kriget 08—09 medverkade det dåliga samarbetet mellan L o generaladjutanten för flottan S M v Rajalin till att byggandet av de för sjökriget nödvändiga kanonsluparna fördröjdes.

L tillhörde dem som hälsade Gustav IV Adolfs fall med tillfredsställelse. Efter kungens fall ingick han i den nya konseljen för att handlägga sjöärendena o deltog i motsats till de för expeditionen direkt ansvariga amiralerna V v Stedingk o J Puke i krigskonseljen i juli 09 rörande landstigningen o operationerna i Västerbotten. Under Karl XIII:s regering spelade L knappast någon politisk roll.

L hade vid sidan av sin militära o administrativa gärning vidsträckta intressen. På sin egendom Älvsjö utökade han det förnämliga fideikommissbiblioteket, byggt delvis på betydande ärvda boksamlingar. Redan i sin ungdom kom L i kontakt med herrnhutare o tillhörde brödraförsamlingen i Sthlm. Han värvades snart för den evangeliska väckelserörelsen. Tillsammans med presidenten G A Leijonmarck o statssekreteraren Mathias Rosenblad understödde L 07 de skotska väckelsepredikanterna i Sverige J Paterson o E Henderson. L deltog också i bildandet av Evangeliska sällskapet.

Författare

Wilhelm Odelberg

Arkivuppgifter

L:s arkiv i RA omfattar 8 vol med bl a koncept, sjömilitära handhar o brevserier från sönerna. En annan del av L:s arkiv ingår i Lång-arkivet, UUB (främst koncept o sjömilitära handhar). Några handhar efter L även i KB (bl a PM i sjöärenden 4 april 1809). Ämbetsskrivelser från L som chef för eskadern i Sthlm o för arméns flotta i Handhar ang flottan (A II:B 1 o 2 samt A 16—19), RA. Strödda brev från L i KB, RA o UUB (bl a till sonen Johan L i Lång-arkivet).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Åminnelse-tal öfver framledne öfversten . . ., herr Abraham von Stauden hållit uti Örlogs-manna sällskapet den 25 Maji 1778. Sthlm 1778. 20 s. — Tal innehållande: Försök till annuitets-lärans ele-mentariska föreställande; hållet vid praesidii nedläggande uti Kongl. vetenskaps-academien d. 16 Februarii 1806. Strengnäs 1808. 56 s, 2 tab. — Åminnelse-tal öfver . . . riks-rådet, praesidenten uti f. d. Kongl. amiralitets-colle-gium . . . Christoph Falkengreen hållit inför Kongl vetenskaps academien d. 2 Junii 1810. Strengnäs 1810. 19 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Lagerbielkesaml, vol 2 (E 4437; fullmakter, meritförteckmar) RA.

H Börjeson, Biogr anteckn:ar om örlogsflottans officerare 1700-1799 (1942); Gar-lander, 2:2, s 740; S Carlsson, Gustaf IV Adolfs fall (1944); H E Charlotta, Dagbok, 7—8 (1936—39); P Dahlgren o H Riditer, Sveriges sjökarta (1944); S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 3:1 (1953); A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); J Kleberg, Kammarrevisionen-kammarrätten 1695—1940 (1940); W Odelberg, Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1954); T Ribbner, De sv traktat-sällsk:en 1808—1856 (1957); H G Trolle-Wachtmeister, Anteckn:ar o minnen, ed E Tegnér, 1 (1889), s 119, 165; F Wemstedt, Fullm i riksgäldskontoret 1789—1939 (1939); G Wikmark, G E Beskow o nyevangelismen (1943).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Gustaf Lagerbjelke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10846, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10846
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Gustaf Lagerbjelke, urn:sbl:10846, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2024-04-24.