Biografi

Lagerfelt (Lagerfeldt), släkt, härstammande från Olof Petri (d 1599), som 1580 av Johan III avsattes från sin tjänst som kh i Linköping för sin delaktighet i den likaledes avsatte linköpingsbiskopens motstånd mot konungens liturgi. Omkr 1593 (Förläningsregister) blev han domprost i Linköping. Han uppges (v Schantz) ha varit far till borgmästaren i Linköping, sedermera lagläsaren Hans Olofsson (1580—1642), känd genom sin bearbetning av Johan Skyttes kommentar till stadslagen, sin naiva tragedi om de tre vise männen o sin på Huitfeldts krönika grundade rimkrönika om Kristian II:s tyranni. Bevisligen (Frälseg; jfr Hildebrand) son till Olof Petri var kh (Lindberg, s 513; av sonen kallad domprost) i Linköping Israel Olai (1571—1614). Denne hade blivit magister i Helmstedt 1599 under namnet Fortelius, vilket namn han använde med anledning av att hans mor, en halvsyster till ärkebiskop Olaus Martinis hustru, på mödernet härstammade från släkten Fordell (bd 16). I äktenskap med strängnäsbiskopen Petrus Jonæs änka — senare omgift först med lektor Nicolaus Grubb (bd 17) o därefter med linköpingsbiskopen Jonas Petri Gothus — var Israel Olai far till Israel Israelsson, som i ungdomen kan beläggas ha kallat sig Fortelius eller Fordel, 1646 adlades med namnet Lagerfeldt o slutligen blev vice president i kommerskollegium (L 1). Hans änka ändrade namnet på hans sätesgård Ledinglunda i Kärna, Ög, till Lagerlunda, o detta gods har sedan dess ärvts av ättlingar till dem.

Deras son ryttmästare Carl Gustaf Lagerfeldt (1667—1705) på Lagerlunda, som stupade vid Warszawa, var far till Gustaf Adolph Lagerfeldt (1693—1769) på Lagerlunda. Gustaf Lagerfeldt blev häradshövding i Bråbo, Boberg, Hällestad, Finspångalän o Gullberg, Ög, 1721, sekreterare i justitierevisionen 1741, landshövding i Ög 1748 o friherre 1766 samt fick s å presidents n h o v. Han var far till ryttmästaren Otto Johan Lagerfeldt (1721—59), som var gift med en dtr till linköpingsbiskopen Andreas Olai Rhyzelius, varigenom en del av dennes böcker o handskrifter ärvdes till Lagerlunda bibliotek. Deras son överstelöjtnanten Israel Lagerfeldt (1754—1821) på Lagerlunda lät där uppföra ny huvudbyggnad o ladugård samt plantera en mängd alléer o anlägga två trädgårdar o ett tegelbruk. Han blev 1784 LPS o var 1814—20 den förste ordf i Åkerbo, Hanekinds o Bankekinds hushållsgille. Därjämte anskaffade han orgelverk till flera av traktens kyrkor o blev 1788 LMA. En av hans söner var far till Carl Adolf Melcher L (1827—99), som blev överste 1879 vid Första livgrenadjärregementet o 1890 generalmajor i armén. Äldre bror till honom var löjtnanten Israel Per Otto Wilhelm L (1825—90). Otto L ägde en tid efter sin morfar Skönnarbo o Kristinefors järnbruk i Tjällmo, Ög, var rdgm i AK 1873—77 o arrenderade från 1874 Strömsbergs bruk i Tolfta, Upps. Flera av hans söner var verksamma i USA.

Lagerlunda övertogs efter Israel Lagerfeldt av sonen Israel Carl Adam L (1793—1869), som 1818—24 (ej 23) var protokollssekreterare i kammarexpeditionen o blev kavaljer hos prinsessan Sofia Albertina 1817 o kammarherre 1823 samt var hovmarskalk hos henne 1827—29. Carl L var ledamot av Ög:s hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1836—62, vice ordf i samma hushållningssällskap 1856—58, en av de första direktörerna i Öst-Götha bank från 1837 under nära 30 år, länge styr:ordf i Ög:s brandstodsbolag o 1845—52 led av direktionen för Östgöta hypoteksförening. Han var far till kapten Gustaf Axel Fredrik L (1832—1923) på Lagerlunda, som var ledamot av Ög:s hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1865—97 o av Ög:s landsting 1873—84 o vice ordf i samma hushållningssällskap 1880—97 samt blev kabinettskammarherre 1884. 1877 förstördes den av Gustaf L:s farfar uppförda huvudbyggnaden på Lagerlunda av brand, varvid gårdens dyrbara samling av familje- o andra porträtt gick förlorad. L donerade därefter till LSB största delen av gårdens bibliotek, c:a 10.000 böcker. Han var gift med en dtr till generalmajor Christian Lovén, från vilken huvuddelen av det nuvarande bokbeståndet vid Lagerlunda härrör. Söner till dem var fil kand Israel Christian Gustaf L (1874—1956) på Lagerlunda o generalmajor Gustaf Axel Emanuel L (L 2). Israel L var rdgm i AK 1909—11 o i FK 1930—43, ledamot av Ög:s landsting 1927—42 (vice ordf 1939— 42) o av Linköpings domkapitel 1937—41, lekmannaombud vid flera kyrkomöten, vice ordf i Ög:s hushållningssällskap 1929—44 o ordf i styrelsen för Östgöta hypoteksförening 1930—47.

Carl L:s yngste bror var kapten Gustaf Adolf L (1801—84) på Röby i Slaka, Ög. Gustaf L ägde även bl a godset Gismestad i Vikingstad, Ög, som fortfarande tillhör en av hans ättlingar. Han var jourhavande direktor i Östgöta hypoteksförening från dess tillkomst 1846 till 1883. Han var farfar till Carl Gustav (Carl-Gösta) Fredrik L (1869—1942). Carl-Gösta L blev Evangeliska fosterlandsstiftelsens sjömanspräst i Liverpool 1896 o i Hamburg 1898, reste genom Sverige som resesekreterare för sjömansmissionen från 1902, verkade i Sv kyrkans missionsstyrelses tjänst i Antwerpen 1909—10, Rotterdam 1910—11, London 1911 o Stettin 1912, var sv pastor i Kiel 1913—31, sv lektor där 1917—24 o kh i Näshulta, Söd, 1931—40. Han tog initiativet till den sv kyrka i Hamburg som invigdes 1907 o grundade i Kiel ett nordiskt institut, det tysk-sv barnhemmet i Friedrichsort o Thora-hemmet för sjukliga åldringar. Rester av L:s arkiv finns i hans systerson förste bibliotekarien Olof von Feilitzens samling, KB. En kusin till L var far till fd chefen för Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna i Geneve ambassadör Karl-Gustav L (f 1909).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Olof Petri: HKR 1593: 1, f 4, Förläningsregister, vol 19: Östergötland, Småland o Västergötland, f 37v, vol 20: Kort förl:reg vol 21: 1593—95, RA; S Ljungstedts teckning av hans gravsten i Linköpings domkyrka, SBL; J A Hammargren, Om den liturgiska striden under konung Johan III (1898), s 91 f; Hj Holmquist, De sv domkapitlens förvandling till lärarekapitel 1571—1687 (1908), s 9, 25; dens, Reformationstidevarvet 1521—1611 (Sv kyrkans hist, 3:2, 1933); O Jägerskiöld, Johan III:s aktion mot prästerskapet i hertig Karls furstendöme 1588 (Hist studier tillägn Nils Ahnlund, 1949), s 116; F Lindberg, Tiden 1567—1862, 1—2 (Linköpings hist, 2, 1946); Linköpings hm, 1 (1919), s 175 f. Hans Olofsson: C L v Schantz genealogier, RHA; J E Almquist, Sv juridisk litt:hist (1946), s 20, 85 f; dens, Wolffs edition av Johan Skyttes kommentar till stadslagen (Festskr tillägn ... Karl Schlyter, 1949); Collijn; L Hammarsköld, Sv vitterheten (1833); Lags o doms; Lindberg, a a; G Ljunggren, Sv dramat intill slutet af sjuttonde århundradet (1864), s 463—68; H Schück, Sv literaturhist, 1 (1890). Israel Olai: O v Feilitzens saml: Rolf Hildebrands PM betr Karin Bertilsdtrs, första hustru till kh o domprosten i Linköping Olaus Petri, härstamning, KB (xeroxkop, SBL); Sune Ljungstedts uppgifter om hans epitafium i Linköpings domkyrka o om inskriptionen på hans nu försvunna gravsten där, SBL; L 1 :s självbiogr, arkivet på Lagerlunda; Album academiae Helmstadiensis, 1 (1926), s 143; Collijn; dens, Sveriges bibliografi intill år 1600, 3 (1932—33); N Edling, "Risteliska slägtens Ursprung o Ättelängd". — "Grubbars o Risteliers slägtebok". Två handskrifter granskade (HVUÅ 1959); Frälseg 3:2 (1947); R Hildebrand, Ärkebiskopinnan Ragnhild Håkansdtrs börd. En Fordell-diskussion (SoH 1971); dens, Den sk guldsmedssläkten Busse (SoH 1975); Holmquist, a a 1908, s 26, 47; Lindberg, a a; Linköpings hm, 1 (1919), s 178; Strängnäs hm, 2 (1964). Carl Gustaf Lagerfeldt: W Stenhammar, Östgöta kavallerireg i Karl XII:s krig (1918); dens o R Stenbock, K andra livgrenadjärreg (1941). Gustaf Adolph Lagerfeldt: Biographica, Frih:brev, vol 7, RA; Lags o doms; Lindberg, a a; V Loos, En avisa genom två sekler. Norrköpings tidn:ar 1758—1958 (1958), s 11, 49; Malmström. Otto Johan Lagerfeldt: Carlander; Stenhammar o Stenbock, a a. Israel Lagerfeldt: G Hilleström, MAM 1771—1971 (1971); S Högberg, M över LPS 1766—1815 (1961); A Kugelberg, Gamla linköpingsgårdar, 2 (1949), s 155; Å Nisbeth, Östergötland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1971), s 359 f; H Schött, Ög:s hushållningssällskaps hist, 1: 2 (1913—14); M Wallenberg, Tal vid Israel L:s jordfästning (1821). Carl Adolf Melcher L: A Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden 1811—1900 (1900); Kugelberg, a a, [1—]2 (1943—49); G Petri, H Levin o A Kugelberg, K första livgrenadjärreg:s hist, 4—5 (1930—62); SPG. Israel Per Otto Wilhelm L: K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands regementes hist, 3 (1919); SPG. Israel Carl Adam L: Biographica, RA; Anjou, a a; A Lewenhaupt, "Minnesbilder i profil" af friherre Carl Otto Palmstierna (PHT 1913); Oden; V Petersson, Östgöta hypoteks-förening 1845—1945 (1945), s 28, 33, 61, 217; Schött, a a; W Swalin, Bidrag till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892). Gustaf Axel Fredrik L: Betänkande o förslag ang läroverks- o landsbibi (1924), s 110; Nis-beth, a a, s 362; Schött, a a; SPG; Stenham-mar o Stenbock, a a; S G Thulin, Porträttgalleri (Ög:s landsting 1863—1962, 1962); A Wahlstedt, Minnespenningar över ensk sv män o kvinnor, 2 (1925). Israel Christian Gustaf L: [N E] B [aehrendt] z, Israel Christian Gustaf L (SMoK 4, 1948); Frih I L lämnar riksdagen (SvD 24 dec 1943); Israel L död (SvD 18 juli 1956); Petersson, a a, s 205 ff, 217; Thulin, a a. Gustaf Adolf L: Kugelberg, a a, 2, s 31 f; dens, Biogr ant:ar om officerare med vederlikar 1619—1927 (K första livgrenadjärregs hist, 5, 1930) ; Petersson, a a, s 49, 137, 217; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2 (2 uppl, 1930), s 184. Carl Gustav Fredrik L: O R Landelius utlandssv saml: Tyskland, SBL:s dep i RA; H Th Ohlsson, Biogr M över sv kyrkans prästerskap 1934 (1934); Sv förf:lex 1900—40 (1942); G W[allin], Carl Gustav Fredrik L (SMoK 4, 1948). — A Anjou, Sv frimurare, 1, 4 (1903 —04); E G Bring, Minnesord öfver . . . Israel Carl Adam L (1869); Ett besök vid Lagerlunda (Norrköpings tidn:ar 22 dec 1890); [G Malmberg,] Östgöta provinsialloge 1820— 1920 (1920) ; A Theiner, Annales ecclesiastici 3 (1856), s 193.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lagerfelt, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10870, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10870
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lagerfelt, släkt, urn:sbl:10870, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.