Meriter

Lamberg, Johan Anders, f 1712 i Gbg, trol Domk, d 17 febr 1783 där, Domk. Föräldrar: lektor Petter L o Sofia Schröder. Burskap som handl i Gbg 30 okt 41, delägare i klädesfabrik o kattunstryckeri, ägde en puder- o stärkelsefabrik 52—77. . G 41 i Gbg, trol Domk, med Elisabeth Söderberg, f omkr 14, trol där, f 14 mars 68 där, dtr till handl Carl S o Anna Maria Barntman.

Biografi

Vid den tidpunkt, då L började sin handelsverksamhet som importör o kramhandlare, skapade hattarnas nya näringspolitik stora svårigheter för just denna kategori av handlande genom plötsligt införda importrestriktioner, som var avsedda att gynna de inhemska manufakturerna. Det bästa sättet att säkra sig tillgång till viktiga handelsvaror var i denna situation att aktivt engagera sig i tillverkningen. L återfinns följaktligen redan 1740 som medintressent i den av bröderna N o S Sandberg nyanlagda klädesfabriken i Gbg, vars begynnande verksamhet uppmuntrades genom lån från Riksens ständers manufakturfond. Produktionen växte snabbt, o L blev en av dess viktigaste avnämare o borgade med betydande belopp för lån till fabriken i Manufakturverkets diskontfond. Likartat var under 50- o 60-talen förhållandet till de flesta andra betydande textiltillverkare i Gbg såsom klädesfabrikörerna J & C Coopman, tygfabrikören Peter Coopman (jämte L från 45 förordnad som föreståndare för stadens spinnhus), sidenfabrikören Thomas Fehman, silkesfabrikören Johan Hellman o dessutom pappersfabrikören Daniel Schiller o fabrikörerna Svanberg & Zachau i Mariestad. Också Alingsås manufakturverks produkter fann avsättning genom L.

Vid sidan om engagemanget i klädesindustrin var L från 50-talet delägare i det schutzska kattunstryckeriet, som snart växte till en av stadens största industrianläggningar. Förutom tryckningen av stjärn- o blomstermönster på kattunstyger, som L importerade i stora mängder liksom tryckformar, färgämnen o andra kemikalier, framställdes där damkonfektion, barnkläder o sängtäcken.

52 inköpte L en puder- och stärkelsefabrik på Getebergsängen, som han drev för egen räkning till 77. Den var en av de största i landet så länge modet med allongeperuker höll sig. Samtidigt med stärkelsefabriken övertog L en tobaksplantage o lät där uppföra en gård med trädgård, kallad Elisaberg efter hustrun (nuv Liseberg). Tobaksodlingen utökades genom köp av ytterligare plantager, så att L på 60-talet var stadens störste plantageägare. Han ägnade sig dock ej åt egen tobakstillverkning.

Den viktigaste sidan av L:s verksamhet var importhandeln, som förutom råvaror till stadens industrier omfattade ett brett sortiment av kolonialvaror, vilka tillsammans med de inom landet tillverkade manufakturvarorna avsattes i landsortsstäderna i Väst- o Mellansverige. En del varor fann tom vägen till Sthlm. Den vittförgrenade handelsrörelsen var tämligen kapitalkrävande, eftersom både köpet av sv manufakturvaror o försäljningen till köpmännen i uppstäderna byggde på kredit från L:s sida. Vid hustruns död 68 uppgick förmögenheten till i det närmaste 1/4 milj dlr smt, varav handelshusets tillgångar utgjorde huvudparten. Därefter drev L firman tillsammans med sönerna Petter o Carl o magen Carl Carlsson till 80, då den senare avled o Petter övergick till egen verksamhet. En viss hjälp hade L, särskilt när det gällde internationella växeltransaktioner, av brodern Laurentz, som var köpman i Amsterdam. En för det blomstrande handelshuset avgörande vändpunkt utgjorde 73 års internationella handelskris, som började med fallissemanger av ledande bankirhus i Amsterdam o därifrån snabbt spred sig till London, Hamburg o Skandinavien. Inställda betalningar bland debitorerna, svårigheten att få tag på utländska växlar o en för de sv importörerna ogynnsam utveckling av den av växelkursen ledde till påtagliga betalningssvårigheter också för J A Lamberg & söner. 77 (30 juni) fann man sig föranlåten att sälja såväl stärkelsebruket som andelen i kattunstryckeriet o tobaksplantagerna. Produktionen vid stärkelsebruket fortsatte dock i J A Lamberg & sons namn till 92, förmodligen med köparna G F Beyer o Sam Schutz som förläggare. Trots försäljningen som skedde med en inte obetydlig vinst i förhållande till tidigare värderingar var firmans situation i början av 78 så pressad, att L såg sig nödsakad att av kreditorerna, vilka inbegrep de flesta av Gbgs ledande handelshus, begära anstånd med betalningarna till efter fastingsmarknaden i Kristinehamn, där man räknade med att få in utestående fordringar. Detta lyckades tydligen i erforderlig utsträckning, men 80 var affärsställningen fortfarande svag, o L avled 83 utan att efterlämna någon förmögenhet. Handelsverksamheten fortsattes då av sonen Carl.

L:s betydelse som affärsman i Gbg ligger framför allt i att han bidrog till att upparbeta en marknad för o finansiera avsättningen av såväl nya slag av importvaror som nya sv manufakturprodukter, vilket på längre sikt stimulerade handelsutbytet med den västsvenska landsbygden under 1700-talets senare del. För Gbg gjorde han personligen en betydande insats som kyrkoföreståndare i domkyrkoförsamlingen o vinnlade sig särskilt om domkyrkans restaurering o utsmyckning med ny altartavla av hovbildhuggaren J A Masreliez o ny predikstol.

Författare

Elsa-Britta Grage

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Manufakturkontorets arkiv, RA; Gbgs hallrätts arkiv, GLA.

G Bodman, Gbgs äldre industri (1923); dens, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); C R A Fredberg, Det gamla Gbg (1919—22); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under frihetstiden (1919).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Anders Lamberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10952, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10952
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Anders Lamberg, urn:sbl:10952, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2024-04-23.