Meriter

Landin, Anders Petter, f 10 juni 1811 i Turinge, Sth, d 18 mars 1881 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: stadsfiskalen Anders L o Greta Lisa Andersdtr. Inskr vid UU 11 okt 31, tenterade för med fil ex där 17 okt 35, boktryckare o bokhandlare i Gävle juni 37—70, i Sundsvall juli 40—nov 42, i Uppsala 43—45, i Östersund maj 45—49 o i Söderhamn 59, red o utg av tidn Norrlands-Posten (med ersättn:titlar) i Gävle 4 juli 37—30 dec 69, utg av tidn Skarpskytten 10 dec 62—28 april 65, bosatt i Sthlm från 70.

G 1) 28 dec 45 i Älvkarleby, Upps, m Brita Helena Lindberg, f 20 sept 11 i Råby-Rönö, Söd, d 10 dec 71 i Gävle, dtr till torparen Per Ersson o Maja Olsdtr; 2) 7 maj 73 i Gävle m Anna Fredrika Bygden, f 5 febr 28 i Umeå, d 22 jan 91 i Gävle, dtr till tullvaktmästaren Jacob B o Helena Olofsdtr samt tidigare g (—62) m sjötullvaktmästaren Johan Blom.

Biografi

L som var puckelryggig började efter medicinska studier i Uppsala o en tid i läkartjänst 1837 sin långa bana som tidningsman i Gävle. Han grundade där ett tryckeri o startade Norrlands-Posten, hans främsta livsverk. Det i början blygsamma halvveckobladet avsåg att utom den växande stadens behov täcka hela det löftesrika Norrlands. Till tryckeriet lades snart förlag o bokhandel med tidstypiskt komplement av musikinstrument m m. Med växande resurser utvidgade L sin affärsrörelse. Ett tryckeri o en tidning i Uppsala blev en misslyckad episod, men i Sundsvall, Östersund o Söderhamn etablerade han tryckeri o bokhandel successivt. Han startade Jemtlands läns tidning 45 o Helsingen i Söderhamn 57. Med flera officiner o med Norrlands-Postens framgång — tredagars 49—51 o från 58 — blev L en betydande papperskonsument o grundade 48 pappersbruket Gadöborg i Valbo sn.

41 propagerade L för årliga bokhandels-o förläggaremöten, o han var en av idégivarna till Sv förlagsföreningen, bildad 44. Redan 37 fick han till stånd paketvagnsför-bindelser med Uppsala o drev senare själv sådan trafik Gävle—Söderhamn. En huvudroll hade han i stadens bildningsförening med dess ritskola o bibliotek, i Gästriklands fornminnesförening, där han blev skattmästare, o i arbetareföreningen. Som liberal var han ivrigt verksam i stadens föreningar för handelsfrihet o reform av riksdagen. L var illa tåld i tongivande borgarskikt o hade inte alltid framgång i polemiken med den konservativa ortspressen, men hans tidning var i lokala frågor rik på uppslag, varav en del vann gehör. Så drev han t ex kampanjer för det "på sumpmark" byggda Gävles sanering o för hjälpåtgärder under nödåren o efter stadsbranden 69.

Liksom annan lokalpress visade Norrlands-Posten färg mer genom lån ur andra organ än genom egna inlägg. Genomgående ivrades för nykterhet o religionsfrihet, om än i början med kritik av läseriet, samt i sinom tid för kvinnans rätt till utbildning o tillträde till fler yrkesområden. Därtill kom adelskritik, krav på vidgad o utjämnad rösträtt med udd emot 62 års fyrkskala, utfall mot militärväsen o "statslyx" o i tidstypisk anda mot regeringsmakten. Partipolitiskt var hållningen klar o innebar efter riksdagsreformen anknytning till nyliberalismen. Mer entusiastisk än omdömesgill var L:s nationalliberala syn på omvärlden. Som ivrig skandinavist menade han t ex att om ett enat Norden angrep Preussen, skulle nog polacker, ungrare o irredenta-italienare resa sig (15 okt 64).

Som redaktör o förläggare drabbades L, som kallats "en norrländsk Lars Johan Hierta" (Feuk), då o då av tryckfrihetsförordningen. För kommentarer av orolighe-tema i Sthlm sommaren 38 indrogs hans tidning. L utgav först en del ersättningstryck o återkom därefter med Nya Norrlands-Posten, med annan ansvarig utgivare, o slutligen Sjette Norrlands-Posten. Som förläggare åtalades L 41 för ungkarlskalendern Venus, där en förut publicerad dikt av W v Braun ansågs vara osedlig, men vann målet.

Då L nyåret 70 lämnade sina företag — tidningen åt en systerson — o flyttade till Sthlm, avslutades en av tidens längsta publicistbanor. Tidningen var länge nära nog ett enmansverk, o detta samt att L tidvis var sjuklig satte märkbara spår. Men trots tidningens brister nåddes målet att skapa ett livskraftigt o på hela Norrland inriktat organ.

Författare

Tom Söderberg

Arkivuppgifter

Brev från L till boktryckeri- o förlagsfirman N M Lindh i KB o till G A Bagge i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dagens händelser. Ersättning för n:o 60 af Norrlands-posten åt dess prenumeranter i Gefle. Gefle 1838. (8) s. [Anon.] — Stockholmsresan. Gefle 1838. 16 s. [Anon; ers för n:o 61 o 62 av dens.] — Ersättning för n:o 71 af Norrlands-posten. Gefle 1838. 4:o. 4 s. [Anon.] — Ytterligare ersättning för Norrlands-posten. Gefle [1838]. 4:o. (4) s. [Anon.] — Medel till rikedom och trefnad. En liten folkskrift. Gefle 1851. 16 s. [Undert.]

översatt: W Blumenhagen, Lager och myrten eller den blodiga kröningsfesten. Historisk novell. Gefle 1838. 58 s. [Anon; ers för n:o 63—64 av Norrlands-posten.] 2. uppl så. — Barnvännen. Julgåfva åt snälla barn 1839. Gefle 1839. 80 s. [Titeluppl] 1840. 80 s, 4 pl.

— W Hogarth, Teckningar i stålstick efter originalerna. Med fullständig förklaring efter G. C. Lichtenberg och dr. Frans Kottenkamp. H 1—5. Gefle 1840—41. 4:o. [Anon.] 1.

1840. 4 pl. 2. 1840. 4 pl. 3. 1841. 4 pl. 4.

1841. 4 pl. 5. 1841. 4 pl. — N Sebald [pseud], Den lille kort-profeten, eller konsten att ur korten tolka framtidens hemligheter: Handbok till lifvande af nöje och munterhet i sällskapskretsar. Gefle 1846. 60 s, 3 tab, 32 spåkort. [Anon.] — W Hogarth, Punschsällskapet eller en modern midnattsunderhållning. Kringstrykande komediantskor som ldäda sig i en lada. I stålstick . . . med text efter C. G. Lichtenberg och Fr. Kottenkamp. [Omsl.] Gefle 1847. 4:o. 2 pl, 24 s. [Anon.]

— Dens, Dagens fyra tider, i fyra stålstick . .. med text efter G. G. Lichtenberg och Fr. Kottenkamp. Gefle 1847. 4:o. 4 pl, 20 s. [Anon.]

— Dens, Ett modernt giftermål, i sex stålstick . . . med text efter C. G. Lichtenberg och Fr. Kottenkamp. Gefle 1847. 4:o. 6 pl, 48 s. [Anon.] — Dens, Den liderliges bana i sex [omsl: åtta] stålstick . . . med text efter C. G. Lichtenberg och Fr. Kottenkamp. Gefle 1847. 8 pl, 54 s. [Anon.] — Den erfarne bi-gubben, eller tillförlitlig rådgifvare i biskötseln. En handbok för bivårdare och biälskare. Gefle 1847. 78 s. [Anon.] — M F Bastiat, Skyddstull och handelsfrihet. Gefle 1848. 144 s. [Anon.]

Utgivit: Venus, poetisk calender för ungkarlar, 1840, Gefle, 94 s [anon].

Källor och litteratur

Källor o litt: Sv bokförläggarefören:s (med Nya bokförläggarefören:s) arkiv, dep 106, KB.

I A Bonnier o A Hånell, Anteckn:ar om sv bokhandlare . . ., 1—2 (1920—35); O Feuk, Ur den nordsv pressens hist (Nordsv pressför-en 1889—1929, Minnesskr, 1929); O Fyhr-vall, Bidr till Gefle stads hist o beskrifn (1901); G Hasselberg, Press o litteratörer (Ur Gävle stads hist, 1946); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483—1883 (1883); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation ... 1595—1900 (1933); Lundstedt; S Rinmän, Sv bokförläggarefören 1843—1887 (1951); SPG 16 (1897); A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955), s 347 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Petter Landin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10984, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10984
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Petter Landin, urn:sbl:10984, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2024-04-26.