Meriter

Larsson, Jacob Timotheus, f 17 maj 1851 i Lund, d 9 okt 1940 i Lidingö. Föräldrar: sakföraren tit v auditören Mårten L o Mathilda Gustava Lundsten. Inskr vid LU 2 sept 72, hovrättsex där 13 dec 75, v häradsh 79, advokat i Lund 79—89, ombudsmansassistent hos Skånska hypoteksfören i Lund 89—94 o ombudsman där 95—09, led av stadsfullm i Lund 87—09 (ordf i drätselkammaren 87—01), led av styr för Lunds sparbank 87—09 o ordf där från 99, led av Malmöhus läns landsting 92—02 (sekr från 97), ordf i styr för Skånes ensk banks kontor i Lund 02—09, led av AK 03—08 (tillf utsk 05, bankoutsk 06, statsutsk 07—08, särsk utsk nr 1 07), av komm ang marinförvaltn okt 07—mars 08, av civilkommissionen febr 08—11, av komm rör militära pensionsväsendet maj 10—okt 11, av FK 11—14 o 17—28 (statsutsk 11, bankoutsk 14 B,bevilln:-utsk 17—18, andra lagutsk 19, första lagutsk 21—27, andra särsk utsk 25, första särsk utsk 26), statsråd o chef för sjöförsvars-dep 7 okt 11—16 febr 14, kommunfullm i Lidingö 16—28, led av komm rör ideella fören:ars skattskyldighet jan 18—dec 20.

G 9 nov 82 i Lund m Ebba Sofia Charlotta Ahlström, f 7 dec 59 där, d 22 dec 20 i Lidingö, dtr till bankombudsmannen Carl Magnus A o Jeanna Erica Lundsten.

Biografi

Efter hovrättsexamen var Jacob L 1879—89 privatpraktiserande advokat i sin hemstad Lund men övergick därefter i Skånska hypoteksföreningens tjänst först som ombudsmansassistent o från 95 som ombudsman. Genom lagsökningar o ett energiskt inkassoarbete fick L försumliga låntagare att reglera sina lån o lyckades därigenom på kort tid förbättra föreningens ekonomi.

L invaldes i Lunds stadsfullmäktige 87 o blev samtidigt ordf i stadens drätselkammare. 92 kom han in i landstinget o blev dess sekreterare 97. I sept 02 deltog L i bildandet av Frisinnade valmansföreningen i Lund, o 03 invaldes han i AK — enligt egen uppgift som ren vänsterman. 06 tillhörde han bankoutskottet o 07—08 statsutskottet. Han blev 08 medlem av civilkommissionen från dennas tillkomst o nedlade där ett omfattande arbete för att hjälpa un- derordnat befäl, volontärer o värnpliktiga, som utsatts för dålig behandling under den militära tjänstgöringen. Civilkommissionen hade i stort sett samma funktion som MO-organisationen o upphörde också i o med tillkomsten av MO-ämbetet 15.

I slutet av 11 utnämndes L till statsråd o chef för sjöförsvarsdepartementet, den förste på denna post som inte var militär. Anledningen till att han ansågs lämplig som sjöminister i den staaffska regeringen var hans arbete i civilkommissionen o hans negativa inställning till F-båtsbygget. I början av 11 hade under den lindmanska ministären beslut fattats om detta pansarbåtsbygge, men efter regeringsskiftet togs genast frågan upp om att arbetet skulle uppskjutas. Ytterst hårda riksdagsdebatter följde mellan L o högeroppositionen, företrädd främst av Arvid Lindman. Angreppen mot L gick på person o heder, o varken förr eller senare torde ett statsråd ha fått utstå något liknande. Seg o fast gick L dock i bräschen för regeringens program. Pansarbåtsbygget blev uppskjutet o kom igång först 14 efter regeringens avgång till följd av den konstitutionella krisen i samband med bondetåget o borggårdstalet.

En sjömilitär omplacering under L:s statsrådstid väckte ett mycket stort uppseende. Chefen för marinstaben kommendören Sten Ankarcrona fick byta plats med amiralen Ludvig Sidner, som var stationsbefälhavare i Karlskrona. Sidner hade varit sjöminister i den första staaffska ministären, var motståndare till F-båten o ansågs lämplig som rådgivare åt den civile sjöministern L. Omplaceringen medförde att Ankarcrona begärde sitt avsked o att L fick hela sjöofficerskåren emot sig. Gustav V blev illa berörd o kallade Staaff o L till Särö, men någon återgång var inte möjlig redan av det skälet att kungen signerat det kommandomål, vari omplaceringen beordrats. Även andra "affärer" utlöste angrepp mot L i högerpressen, o det sades bl a att L gjorts till sjöminister för att skrota ner flottan. Efter regeringens fall i febr 14 återkom L inte till riksdagen förrän 17 o var därefter till 28 ledamot av FK; 21 övergick han till socialdemokraterna.

L var som politiker omstridd, men blev utan tvivel orättvist smutskastad o på sin utsatta post en måltavla för motståndarnas attacker mot den liberala regeringens försvarspolitik. Som chef för sjöförsvarsdepartementet satte han sig med stor grundlighet in i de ärenden han skulle handlägga.

Författare

Erik Wikland

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Redogörelse för innebörden af tomträtt enligt lagen den 14 juni 1907 samt för tomträttens betydelse såsom kreditunderlag för byggnadslån, afgifven till Sparbanksföreningens årsmöte den 25 september 1909. Gefle 1909. 4:o. 4 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Klipp i Sveriges pressarkivs klippsaml, civilkommissionens arkiv, RA.

I Anderson, Arvid Lindman o hans tid (1956); R Andersson, SvD o det politiska livet 1897—1918 (1952); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); G Gerdner, Det sv regeringsproblemet 1917— 1920 (1946); H Hamilton, Dagböcker 1911— 1916 (1955) o 1917—1919 (1956); Z Höglund, Hjalmar Branting o hans livsgärning, 1 (1928); L Kihlberg, DN o demokratins genombrott, 2 (1960); dens, Karl Staaff, 1—2 (1962—63); C Lindhagen, Memoarer, 3 (1939), s 84; A Lindman, Dagboksanteckn:ar, ed N Holm (SkS, Handhar, 1, 1972); V Loos, En avisa genom två sekler. Norrköpings tidn:ar 1758—1958 (1958), s 308, 311 f; V Millqvist, Sv riksdagskal 1903 (1903); O Nyman, Högern o kungamakten 19il—1914 (1957); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); dens, Orostid, 1—2 (1952—53); O Ruin, Kooperativa förb 1899—1929 (1960); H-K Rönblom, Frisinnade landsfören 1902—¦ 1927 (1929); E Sommarin, Skånska hypoteks-fören 1836—1936 (1936); V Spångberg, Duktigt folk (1930); dens, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936); G Stiernstedt, Ett halvsekel. Sthlms handelskammare 1902—¦ 1952 (1952); B Wedberg, Lidingön i våra dagar (Lidingöboken, 3, 1925); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941); O v Zweigbergk, Sv politik 1905—1929 (1929).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob T Larsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11043, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11043
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob T Larsson, urn:sbl:11043, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-16.