Meriter

Laurin, Paul Johan Gerhard, f 25 aug 1863 i Höganäs, d 18 sept 1935 i Danderyd, Sth. Föräldrar: kh Nils Andersson L o Emilia Margareta Heliodora Ahnfelt. Mogenhetsex vid ha1 i Kristianstad 9 juni 81, inskr vid LU 13 sept 81, FK 15 sept 83, FL 8 maj 87, disp 28 sept 87, doc i matematik vid LU 31 okt 87—90, FD 31 maj 88, lektor i matematik o fysik vid Gbgs h latinlärov 26 nov 90—08, led av folkskolestyr i Gbg 00—06, av stadsfullm där 01—08, av styr för Gbgs arbetareinst 03—08, av ett flertal kommunala beredn:ar i Gbg, aktuarie i Brand- o lifförsäkr.ab Svea 04, överdir o chef för Försäkninspektionen 08—30, led av statistiska tabellkommissionen 11—30, ensam led av statens brandförsäknkomm jan 13—dec 16, ordf i järnvägs- o telegrafpersonalens pensionskomm febr 13—dec 14, led av komm ang pensionsväsendets centralisering febr 13—nov 17 (ordf från febr 17), ordf i krigs- försäknkomm aug 13—14, v ordf i Statens krigsförsäkr:kommission 14—22, ordf bl a i komm ang pensionering av folkskollärare m fl juni 18—febr 19, i komm ang pensionering av vissa lärare febr—dec 25, i komm ang prästerskapets änke- o pupillkassa juni—nov 25, i komm ang pension i egen tjänst aug 27—sept 28, led av styr för Lifförsäkrings ab Nordstjeman från 30, ordf i styr för Sjö- o brandförsäkrings ab Sv Veritas från31. — LVVS 00.

G 12 juli 92 i Kristianstad m Catharina (Karin) Mathilda Dalsjö, f 5 jan 70 i Gävle, d 24 febr 66 i Ytterjäma, Sth, dtr till lektorn FD Magnus D o Hilma Charlotta Roberta (Berta) Sundberg.

Biografi

Paul L växte upp i ett harmoniskt hem. Hans förhållande till de strängt religiösa föräldrarna var alltid gott, trots att han tidigt tog avstånd från deras trosåskådning. Under gymnasietiden uppmärksammades L:s matematiska begåvning, o matematik blev också huvudämnet i hans universitetsstudier. I sin doktorsavhandling behandlade han vissa problem inom den algebraiska geometrin i nära anslutning till en forskningsinriktning, vars främste företrädare inom landet var hans lärare prof G E Björling. Avhandlingen blev välvilligt bedömd o medförde docentur. L hade emellertid själv inga höga tankar om sin matematiska begåvning, o den fortsatta forskning inom geometrin, som han aviserat i sin avhandling, kom aldrig till stånd. I stället inriktade han sin verksamhet helt på det pedagogiska området.

Hösten 1889 vistades L några veckor i Frankrike, Tyskland o Österrike för att studera den högre undervisningen i dessa länder. I den uppsats, där han redovisade sina intryck, drog han en lans för de österrikiska undervisningsmetoderna, vilka enligt honom präglades av pedagogiskt motiverad inriktning på åskådlighet o verklighetsanknytning till skillnad från förhållandena i de två andra länderna. Sina rön omsatte L i några årtionden framåt mycket använda läroböcker i geometri. — En populärvetenskaplig framställning av värde var på sin tid den presentation av nya forskningsresultat på fysikens område, som L publicerade under titeln Om radium och öfriga aktiva ämnen.

L:s största insats som pedagog utgör det initiativ, som han tog 01 för att i Gbg få till stånd en privat reform- o försöksskola för pojkar o flickor. I ett upprop formulerade han ett för sin tid ganska radikalt program. Den föreslagna skolan skulle vara en samskola med såväl manliga som kvinnliga lärare. Dess uppgift skulle vara inte bara att undervisa utan också att uppfostra, o i det sammanhanget betecknade L t o m dåtidens bästa pojk- o flickskolor som "betänkligt ensidiga". Skolan skulle inrymma alla stadier, dvs småskola, mellanskola samt överskola (flickskola) o gymnasium, de sistnämnda delvis parallella. Elevantalet i klasserna skulle hållas så lågt, att möjligheter gavs till genomgående individualiserad undervisning. Praktiska ämnen skulle ha stor plats på schemat, o i överskolan o på gymnasiet skulle viss koncentrationsläsning ske. Undervisningen skulle vara konfessionslös. Stor vikt skulle vidare läggas vid kontakten mellan hem o skola.

För tillkomsten av L:s upprop hade säkert inte bara erfarenheter från mera progressiv utländsk pedagogik spelat in utan även de besvärliga förhållanden, som den högre undervisningen i Gbg hade att arbeta under. Inträdeskraven till skolorna var höga, o antalet elever i varje klass låg regelmässigt mellan 35 o 40. Möjligheterna för lärarna att inom ramen för gällande författningar pröva nya pedagogiska metoder var inte heller särskilt stora.

L:s upprop gav omedelbart resultat. Redan efter ett par månader var den för projektet fastställda summan övertecknad, o i sept 01 kunde undervisningen vid Gbgs högre samskola ta sin början. Under skolans första verksamhetsår fungerade L som styrelseordf, o fram till sin avflyttning från Gbg undervisade han där vid sidan av sin ordinarie lektorstjänst. Hans initiativ visade sig vara mycket fruktbart. Den nya skolan skulle i allt väsentligt komma att verka enligt de intentioner, som L givit uttryck för. Bl a tillkom där 08 landets första föräldraförening.

Genom sin pedagogiska verksamhet o i egenskap av stadsfullmäktig hade L fått kontakt med olika finanskretsar i Gbg. När aktuariebefattningen i Svea blev vakant 04, var därför L:s kandidatur ganska given, i synnerhet som det dåförtiden var regel snarare än undantag att till aktuarie i de större försäkringsbolagen utse personer i mera framskjuten ställning, som skötte aktuariearbetet vid sidan om annan tjänst.

Genom 03 års lag om försäkringsrörelse hade den statliga inspektionsmyndigheten ombildats till ett fristående ämbetsverk, Försäkringsinspektionen. Till förste chef för det nya ämbetsverket hade matematikern prof Edvard Phragmén utsetts. Han avgick emellertid 08 men uttalade då som sin önskan, att L, i vilken han funnit en meningsfrände i vissa kontroversiella frågor, skulle utses till hans efterträdare, trots att L:s meriter i sammanhanget måste betraktas som tämligen ringa.

Regeringen gick på Phragméns linje, o valet visade sig vara ett lyckokast. Försäkringsbolagens anpassning till bestämmelserna i 03 års lag forcerades, o de betydelsefulla ändringar i denna lag, som beslutades 14, var till stor del ett verk av L, likaså den nya lagen om försäkringsrörelse 17. Genom lagstiftning infördes nu ett mera rationellt system för beräkningen av premiereserv inom livförsäkring, o vidare reglerades konkurrensförhållandena mellan försäk- ringsbolagen. En sanerande effekt fick också i den nya lagstiftningen intagna bestämmelser om begränsning av livförsäkringsbolags möjligheter att sluta vissa typer av kortfristigt inkomstbringande men på sikt mycket kostsamma återförsäkringskontrakt. Radikala förslag från L:s sida att lagstiftningsvägen reformera — för att använda tidens term — sakförsäkringsverksamheten stötte emellertid på hårt motstånd o rann ut i sanden. Först i o med 48 års lag om försäkringsrörelse förverkligades L:s idéer därvidlag i viss utsträckning. — Vid tillkomsten av 27 års lag om försäkringsavtal synes L ej ha spelat någon mera framträdande roll.

På ämbetets vägnar hade L att utlåta sig om de många reformförslag på socialförsäkringens område, som under hans verksamhetstid lades fram av olika kommittéer. Hans inställning till en utbyggnad av socialförsäkringssystemet var principiellt positiv, men av bl a kostnadsskäl ställde han sig stundom kritisk gentemot framlagda förslag, så t ex när det gällde det av socialförsäkringskommittén 19 framlagda förslaget om allmän sjukförsäkring. L var verksam i praktiskt taget alla de utredningar rörande pensionsvillkoren för olika grupper statsanställda, som arbetade under 10- o 20-talen, o den lagstiftning på detta område, som efterhand växte fram, var till inte obetydlig del ett verk av L.

Helt främmande för byråkratisk tradition handlade L i regel de frågor, som aktualiserades i hans ämbetsutövning, på ett smidigt o humant sätt, ofta genom underhandskontakter, vid ett o annat tillfälle, ansågs det, i strid mot gällande författning. Det resoluta sätt, på vilket han grep sig an sin uppgift, gjorde att han under sina första år som verkschef var ganska omstridd. Med tiden tillvann han sig emellertid ett snart sagt obegränsat förtroende från försäkringsverksamhetens målsmän. Det torde också vara en allmän uppfattning, att L haft en mycket stor o nästan odelat positiv betydelse för det enskilda försäkringsväsendets utveckling i Sverige.

Författare

Karl Englund

Arkivuppgifter

L:s Självbiogr anteckn:ar från barndoms- o ungdomstid hos fru G Laurin-Stumpp, Tyresö.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sur la transformation iso-gonale définie par une fonction rationelle. Akad afh. Lund 1887. 106 s, 1 pl. — Om cirkeln. [Rubr.] Lund 1888. 7 s. — Planimetri. [Rubr.] Lund 1888. 15 s. — Lärobok i geometri. D 1—2. Lund 1890. 1. Plangeometri, 1—2. 1. IV, 188 s, 2 pl. 2. uppl 1894—95. 3. uppl 1900, 177 s. 2. IV, 151 s, 4 tab. 2. Rymdgeometri. 35 s. — Om den matematiska undervisningen vid högre allmänna läroverk. Intryck från en resa i Österrike, Tyskland och Frankrike. Christianstad 1890. 4:o. 42 s. (Års-redogörelse för allmänna läroverken i Kristianstad och Engelholm läsåret 1889—1890, bil.)

— Om radium och öfriga aktiva ämnen. Populär framställning. Sthlm 1904. 112 s. — Om radioaktiviteten (NT, N F, årg 17, 1904, Sthlm, s 263—280). — Bostadsräkningen den 31 december 1905 (Statistisk årsbok för Göteborg, årg 6, 1905, Gbg 1906, s 293—429). — Lärobok i geometri för realskolan. Lund 1905. IV, 132 s. 2. uppl 1906. 3. förk uppl 1909. 96 s. 4. uppl 1910. IV, 130 s. 4. förk uppl utg av E Hallgren 1914. 96 s. 5. oförändrade uppl 1917. IV, 130 s. 5. förk uppl 1920. 96 s. 6. förk uppl 1926. — Öfningsbok i geometri för realskolan. Lund 1905. 80 s. 2. uppl: Övningsbok i plan geometri för realskolan. D 1—2. 1907. 1. 3:e och 4:e klassens kurs. 32 s. 2. uppl 1910. 2. 5:e och 6:e klassens kurs. 38 s. 2. uppl 1917. — Lärobok i geometri för gymnasiet. D 1—2. Lund 1905—06. 1. 57 s. 2. Trigonometri. 79 s. 2. uppl utg av A Rosén 1911—14. 59, 78 s. 3. uppl 1918—23. 116, 76 s. — Öfningsbok i geometri för gymnasiet. Lund 1906. 54 s. 2. uppl: Övningsbok i rymdgeometri för realskolan och gymnasiet, i 908. 34 s. ¦— Redogörelse från chefen för Kungl. försäkringsinspektionen för de svenska lifför-säkringsbolagens öfverenskommelse angående öfvertagande av krigsrisk å t. o. m. den 5 augusti 1914 till bolagen inkomne och bevisförda lif försäkringar. [Rubr.] Sthlm 1914. 4:o. (2) s. — Lif försäkringsbolagen och krigsrisken. Sthlm 1914. 19 s. [Undert; ur Gjallar-hornet s å.] [Ny uppl] 1915. — [Betänkande med förslag till lag om statens brandförsäkringsfond, avg 31.12.1916.] Sthlm 1917. 8 s. [Undert.] — Statens järnvägars änke- och pupillkassa. Utredning angående kassans ekonomiska ställning. [Omsl.] Sthlm 1919. 26, 3 s.

— Utkast till socialförsäkringens hufvudlinjer. Upprättat i samband med Försäkringsinspektionens yttrande angående förslaget till lag om allmän sjukförsäkring (Försäkringsföreningens tidskrift, årg 42, 1919, Sthlm, s 304—329).

— Om utjämningsförsäkring (ibid, 43, 1920, s 1—37). ¦— Om den obligatoriska olycksfallsförsäkringens organisation. Sthlm [1922]. 4:o. (2) s. —¦ Skolreformproblemet [föredrag 8.12. 1922] (Forum, årg 10, 1923, Sthlm, s 34—48). —¦ Allmän pensionering och löntagarpensione-ring (Svensk tidskrift, årg 14, 1924, Sthlm, s 110—113). — Bidrag i Transactions of the eighth international congress of actuaries, vol 1, London 1927.

Redigerat: Industrien. Tidning för tekniska meddelanden, årg 5, 1896, nr 7—6, 1897, Gbg, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Bidr till sv livförsäkr:s idéhist, Filip Lundbergs arkiv, RA.

P Bergholm, P G L (Sv försäkr :årsb 1924); dens, minnesord över L (Nord försäkr:tidskr 1936, s 161 f); K Englund, Lagstifta om tillsyn över försäkr:väsendet (Sv försäkr:fören:s publikationsser, 3, 1921); dens, Märkesmän inom sv försäkr:väsen (1945); Gbgs h samskola 1901—1911. Minnesskr utg av skolans lärare (1911); Gbgs h samskola 75 år (u o o å); F Lundberg, Försäkrunspektionens ledning — en återblick (Gjallarhornet 1952, nr 14). — M Fahl, Biografisk M (Gbgs stadsfullmäktige 1863—1962, 2, 1963).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Paul J G Laurin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11093, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Englund), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11093
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Paul J G Laurin, urn:sbl:11093, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Englund), hämtad 2024-04-19.