Biografi

Lemchen (Lemke; Lemeke), släkt, sannolikt härstammande från pappersmästaren Jockum L (d tidigast på 1640-talet) vid Klippans pappersbruk i Västra Sönnarslöv, Krist. Denne var troligen far till pappersmästaren Jockum L (d 1698, 53 år gammal), som 1690 flyttade från Klippan till Skeens pappersbruk i Annerstad, Kron, o blev dess arrendator. Bruket arrenderades senare av hans söner Mathias L (1678— 1745) o Johan L (1684—1751), Den senare var far till Lars L (1719—94), som genom sitt första äktenskap blev delägare i detta bruk o så småningom förvärvade det helt. En dtrson var stamfar för släkten Hyltén-Cavallius (bd 19). Bruket innehades senare av hans son Joachim Henric L (1776—1831), vars son Lars L (1805—51) sålde det 1838.

Joachim Henric L:s farbror Samuel L (1720—1807) blev magister i Lund 1745, docent i filosofiska fakulteten 1754 o adjunkt i samma fakultet 1762 samt fick titeln eo prof 1775. Han befordrades till adjunkt i teologiska fakulteten 1776 o blev prost över egen församling 1779, teol dr 1782, häradsprost 1790, 3:e teol prof 1795 samt 1:e teol prof o domprost 1805. Den ovanliga långsamheten i denna karriär ansåg L bero på hans sympatier för mössorna o hermhutarna. En samling predikningar av honom finns i UUB. Bror till Joachim Henric L var kontraktsprosten Lars L (1783— 1840) i Ryssby, Kron. En rad brev till denne från Esaias Tegnér förvaras i LUB (tr i Esaias Tegnérs brev, 1, 4, 7—9, 1953— 69). Son till Joachim Henric L var regementsläkaren med dr Johan Magnus L (1811—77), av vars arkiv en del brev finns i UUB.

Mathias L:s son pappersmästaren Christopher Lemke (1719—1808) vid Strömsrum i Kråksmåla, Kalm, var far till Johan Mathias Lemke (1754—1835), som genom sitt äktenskap kom i besittning av hälften av Strömsrums pappersbruk o arrenderade den andra hälften. Hans son måste emellertid redan 1837 avstå det till sina kreditorer. Johan Mathias Lemkes bror pappersmästaren Olof Petter Lemeke (1757—1838) grundade senast 1805 pappersbruket Strömsholm i Kråksmåla, vilket 1853 såldes av hans son.

Bror till Mathias o Johan L var sannolikt (Anrep, s 49) pappersmästaren Christopher Lemke (d 1735, "på sitt 63dje ålders år"), som senast 1704 anlade pappersbruket vid Göransberg i Hakarp, Jönk. Han efterträddes som arrendator där av sin son överlantjägaren Hans Lemke (1705—44) o denne av sin son — i äktenskap med en syster till Olof v Dalin (bd 10) — Jonas Lemke (1733—99), som var far till kronofogden i Sunnerbo, Kron, assessor Jonas Wilhelm L (1778—1854) i Ryd i Agunnaryd, Kron. Den sistnämndes äldre bror häradshövr dingen i Östbo o Västbo, Jönk, lagman Johan Christopher L (1770—1853) var far till Johan Åke L (1808—96), som blev assessor i Göta hovrätt 1842 o hovrättsråd 1857 samt var president där 1874—78 o blev juris hedersdr i Uppsala 1877. Han var ordf i Jönköpings drätselkammare 1849—52 o 1856— 62, rdgm i borgarståndet 1862—66 o i AK 1867—68 samt ordf i Jönköpings stadsfullmäktige 1867—68 o i Jönk:s landsting 1871—75. Rester av L:s arkiv finns i NordM. Bror till honom var häradshövdingen i Aspeland o Handbörd Olof L (1818—85). En annan bror, överstelöjtnant Jonas Peter Wilhelm L (1817—1903), var i äktenskap med en dtr till Joachim Henric L far till generalmajor Joachim Christofer L (se nedan).

Obevisat men sannolikt med hänsyn till yrket o det småländska ursprunget är sambandet mellan ovannämnda personer o pappersfabrikören Fredrik Lemke (1789— 1852) i Hjorted, Kalm, som var son till Kerstin Andersdtr i Botorp, Linderås, Jönk. Hans son lektor Otto Wilhelm Lemke (1819—1900) i Visby utarbetade Visby stifts hm (1868). En bror till denne var farmors far till advokaten Bengt Lemke (f 1914).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: G Anreps saml, KB; Anrep, 1:3 (1875); B Smärt, L, en gammal pappersmakärefamilj (Sv papperstidn, 26, 1923, s 176 f); Sv släktkal, 10 (1930; tr 1929); Örnberg, 3 (1887; tr 1886). Jockum L d ä o d y: G Clemensson, Klippans pappersbruk 1573—1923 (1923). Lars L (t 1794): S Ambrosiani, Skeens pappersbruk (Sv papperstidn, 35, 1932, s 539—42); G Clemensson, Statistiska uppgifter om sv pappershandel o papperstillverkn (En bok om papper tillägn Carl Johan Malmros, 1944), s 417 f; G O Hyltén-Cavallius, Slägt-minnen från Sunnanvik (1879), s 65 f; P Johnsson, Nedlagda industriella verk i äldre tider (Industritidn Norden, 44, 1916), s 87; dens, Skeens pappersbruk i Småland (ibid, 64, 1936), s 273, 281; L G F Norlander, Några småländska kulturbilder (2 uppl, 1907), s 7; dens, Några småländska släktnotiser (1907), s 13; dens, Huvudgårdarna i Skeen (1910), s 4 f; J E Wickelgren, Sanningens röst vid grafven, då . . . Lars L jordfästes (1795). Joachim Henric L o Lars L (f 1851): Ambrosiani, a a; Clemensson, a a 1944, s 418; Johnsson, a a 1916; Norlander, Några småländska kulturbilder, s 19; dens, Några småländska släktnotiser, s 13 f, 22; dens, a a 1910, s 5 f, 10. Samuel L: Carlan-der; K Gierow, 1790—1867 (LU:s hist, 3, 1971); A Green, Achatius Kahl (Fören Det gamla Lund, 43, 1961); T Linder, Biskop Olof Wallquists polit verksamhet tom riksdagen 1789 (1960); Lunds hm, 2:4 (1952) o där anf litt; A Roos ant:ar om ord amiralitetspredikanter i Karlskrona från omkr 1680 till omkr 1770 (PHT 1928); SjSmål; M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668—1868, 2 (1868); Växjö hm. Lars L (t 1840): Broomé; Växjö hm. Johan Magnus L: SLH 1: 5, 2: 1 (1853—73); SPG; P G Vistrand, Smålands nation i Uppsala (1894), s 544. Johan Mathias Lemke: Clemensson, a a 1944, s 420. Olof Petter Lemeke: Kalmar läns mtl 1820, vol 1, f 1648, RA; Clemensson, a a 1944, s 419. Hans Lemke: Samzelius. Jonas Lemke: P G Vejde, Riddersberg (1914), s 56 ff, 61. Jonas Wilhelm L: Kammarkoll :s kanslis arkiv H I a: 72—73, RA; P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929). Johan Christopher L: Lags o doms; SjSmål; Vejde, a a 1914, s 60 ff. Johan Åke L: Millqvist; SjSmål; Hj Sjöstrand m fl, Jönköping efter år 1862 (Jönköpings hist, 4, 1921); E Ståhl, Jönköpings läns landsting genom 100 år (1962); K War-burg, Johan Gabriel Richert, 2 (1905). Olof L: Lags o doms; Vistrand, a a, s 625 f. Jonas Peter Wilhelm L: Vistrand, a a, s 571 f. Otto Wilhelm Lemke: S G Dahl, Läroverks-M för år 1885 (1886); O W Lemke, Visby stifts hm (1868). — A Quist, ösmo, 2 (1930; om Johan Magnus L).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lemchen, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11205, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11205
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lemchen, släkt, urn:sbl:11205, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-24.