Meriter

Lemchen, Joachim Christofer, f 7 mars 1851 i Värnamo, d 9 jan 1932 i Sthlm (enl db för Mariefred). Föräldrar: överstelöjtn Jonas Peter Wilhelm L o Maria Christina Lemchen. Kadett vid Karlberg 1 maj 68— 25 jan 71, underlöjtn vid Jönköpings reg 3 febr 71, gymnastiklänex vid GCI 75, löjtn av 2 kl 7 juli 76, kurs vid österrikiska arméns skjutskola i Bruck an der Leitha 80, lär vid infanteriskjutskolan på Rosersberg 81—95, löjtn av 1 kl 3 juni 81, kapten i armén 28 aug 85, tjänstg vid artilleristaben 1 okt 85— 94, kapten av 2 kl 5 sept 90, led av komm:er ang skjutinstruktioner 92—93, av Centralstyr för Sveriges frivilliga skytteföreniar 93—03, major i armén 19 aug 95, major vid Västernorrlands reg 9 jan 97, led av komm ang vård av vissa gevärsmodeller juni 97— 98, ang infanteriskjutskolans organisation okt—dec 97, överstelöjtn vid Västernorrlands reg 13 maj 98, chef för infanteriskjutskolan 1 jan 99—jan 02, led av komm:er ang militärövn:ar vid läroverken 00—02, överste o chef för Karlskrona grenadjärreg 1 nov 01—17 okt 11, led av komm ang landstormens organisation dec 02—april 03, K M:ts ombud i skytteförbis överstyr 03—21, led av stadsfullm i Karlskrona 04—11, v ordf där 05—08, generalmajor i generalitetets reserv 15 sept 11, kommendant på Karlsborgs fästn 18 okt 11—14 mars 18. — LKrVA 92, LÖS 01, HedLÖS 11.

G 1) 2 sept 75 i Sthlm, Svea art, m sin kusin Brita Johanna Lemchen, f 2 sept 48 där, ibid, d 6 dec 05 i Karlskrona, dtr till MD Johan Magnus L o Johanna Lovisa Söderström; 2) 20 dec 08 i Karlskrona m Charlotta (Lotten) Carolina Lovisa Didron, f 14 maj 64 på Grängshammar, Nikolai kapell, Kopp (nu; Silvberg), f 3 mars 45 i Sthlm (enl db för Saltsjöbaden, Sth), dtr till lant- brukaren Henrik Edvard D o Carolina Regina Sofia Freese samt förut g m civiling Olof Vilhelm Sundell (d 05).

Biografi

Christofer L:s stora insats kom att ligga på den militära skjututbildningens område, o särskilt intresserade han sig för de sv försvarskrafternas ombeväpning. Under slutet av 1800-talet gjorde sig behovet av nya eldhandvapen allt starkare gällande. Beväpningen utgjordes då av Remingtongeväret m/67, som var en s k enkelladdare med 12,17 mm kaliber. Under 70- o 80-talen utvecklades en rad olika gevärstyper både i Europa o USA. L insåg att det vore oklokt att i detta skede binda sig för ett visst slags gevär. Under en övergångsperiod bestämde man sig för gevär med 9 mm:s kaliber o med avsevärt bättre skjutegenskaper än de som m/67 hade. Om-ändringen blev relativt billig, o L o hans medarbetare fick ytterligare tid att följa utvecklingen. Efter omfattande försök, provskjutningar m m var dock tiden snart inne för den definitiva nybeväpningen. År 94 blev modellåret för karbinen o 96 för repetergeväret av Mausers typ. Båda dessa eldhandvapen var i bruk så långt fram som till senare hälften av 30-talet. Det enda man kan anmärka på var att de nya vapnen fick en kaliber av endast 6,5 mm. När precisions-skytte på långa avstånd blev en militär nödvändighet, var dessa vapen inte längre tillfyllest. Särskilt allvarligt blev detta, när det gällde kulsprutorna. En successiv övergång till 8 mm:s kaliber påbörjades därför åren närmast före o under andra världskriget.

Enligt 1901 års härordning skulle ett infanteriregemente sättas upp för försvaret av Karlskrona fästning. L blev Karlskrona grenad järregementes förste chef o fick i denna egenskap gripa sig an det svåra o ganska komplicerade organisationsarbetet. Han skaffade sig en ingående kännedom om Karlskrona fästningsområde. Sjöfrontens öar såg han som delar i en fortgördel kring Karlskrona stad. En särskild förläggningsplats iordningsställdes på ön Senoren. Till denna flyttades en barack från Bredåkra o där bedrevs utbildning i strandbevakning o öförsvar.

Hösten 11 fyllde L 60 år o erhöll avsked med pension. Samtidigt förordnades han till kommendant på Karlsborgs fästning. Karlskrona kunde han emellertid inte helt överge, o under de följande åren besökte han ofta staden. Sedan Karlskrona fästning 14 mobiliserats, kom han dit enkom för att "kontrollera", hur de av honom uppgjorda mobiliseringsplanerna fungerade i praktiken. Även i Karlsborg satsade L all sin kraft på fästningens krigsberedskap.

L var livet igenom en varm vän av det frivilliga skytteväsendet o ställde helhjärtat sin stora sakkunskap till förfogande. Han var i många år ledamot av Centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar o, sedan denna centralstyrelse omorganiserats, var han 03—21 K M:ts ombud i skytteförbundens överstyrelse.

Författare

Erik Wikland

Arkivuppgifter

Fullmakter, betyg, protokollsu KrA. Brev från L i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om skjutvapen och skjutkonsten. Sthlm 1889. 128, III s. (Illustreradt bibliotek för idrott . . . , 7.) — Hvad bör och kan en centralstyrelse för de frivilliga skytteföreningarna uträtta? Sthlm 1889. 4 s. [Sep ur Tidning för idrott s å.] — De senast pröf-vade repetergevären [sign] (Artilleritidskrift, årg 23, 1894, Sthlm, s 81—93, 1 pl; även sep, 12 s, 1 pl). — Den frivilliga skytterörelsen. Föredrag hållet ... 18 nov. 1895 af C. L-n. Westervik 1896. 14 s. [Sign.] — En turistfärd i Ångermanlands skärgård (STFÅ 1899, Sthlm, s 141—155). — Grunderna för skjutning med handgevär. Sthlm 1902. 32 s. — Turistsegling på Norra Vättern (STFÅ 1913, s 64—85). — En båtfärd med utombordsmo-tor på Finnvedens största sjöar pingsten 1914 (ibid, 1915, s 282—294). — Sign bidrag i Tidning för idrott, årg 9—14, 1889—1894, Sthlm, fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Falk, K Karlskrona gre-nadjärreg 1902—1927 (1928); Hulthander; Karlskrona stads hist, 3 (1930); O E Lybeck, nekr över L (KrVAH 1932, s 238—241); A Meister, nekr över L (TiS 1932, s 594— 601); NF:s sportlex, 5 (1943). — Nekner i dagspressen. — C Hammarström, K Västernorrlands regemente. Biografiska uppgifter (1965); A Quist, ösmo, 2 (1930).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Christoffer Lemchen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11206, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-05-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11206
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Christoffer Lemchen, urn:sbl:11206, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-05-04.