Meriter

Lemke, Johann (Hans) Philip, f 19 maj 1631 i Nürnberg, d 13 (ringn 14) april 1711 i Sthlm (Ty). Fader: buntmakaren, fältväbeln vid Nürnbergs borgerskap Michael L. Mästare i måleri i Nürnberg 3 nov 53, verksam i Italien 53–73, i Nürnberg 73–83, i Sthlm från sept 83, bataljhovmålare 22 okt 83. – Ogift.

Biografi

L sattes vid femton års ålder i lära hos historiemålaren E Decker i Hamburg o ter dennes död 1647 hos genre- o bataljmålaren M Weyer i samma stad o var omkr 49–51 elev till historiemålaren J de Wet d ä i Haarlem. Han återvände sedan till Nürnberg o blev trol medarbetare till målaren G Strauch samt mästare där nov 53. Som mästerstycke återgav han Israels barn i strid med amalekiterna (tidigare i Nürnbergs rådhus), ett ämne som tidigare behandlats av Weyer.

Kort tid därefter reste L till Italien, där han troligen först verkade i Rom o åtminstone från 65 i Venedig. Enligt J v Sandrart (1675) tog han i Italien intryck av landskapsmålaren J Both o hans bror samt målade genre (Civiler Conversation) i P van Laers (kallad Bamboccio) maner. Uppgiften har inte kunnat verifieras, då ingen målning är känd från L:s italienska tid. Enligt uppgift av nürnbergsförfattaren J G Doppelmayer (1730, refererad av Granberg) skulle L i Italien ha tagit starka intryck av jesuiten o batalj målaren J Courtois (kallad Le Bourguignon) konst. Denna uppgift styrks framförallt av L:s handteckningar. Dessa är rikt bevarade (ca 150 blad o 5 oljeskisser i NM, ca 40 blad i Gbgs konstmus), o man kan genom dem följa L:s konstnärsskap från tidiga friska genrebilder från studietiden i Holland, över stela akademiska teckningar från Rom o livfulla, realistiska skildringar från de turk-venetianska striderna till skisser från Bayern o det karolinska Sverige. Teckningarna med orientalisk miljö, återgivande strider mellan turkar o kristna samt realistiska kamelstudier m m gör det troligt att L fått följa de venetianska trupperna i kriget mot turkarna. Under sin holländska studietid verkade L även som grafiker o har bl a stuckit Ängeln uppenbarar sig för herdarna efter J de Wet.

Till Nürnberg återvände L 73, o hans konst blev här (enligt Sandrart) mycket uppskattad av konstälskare. Till Sverige kallades han 83 av Karl XI, vilken som mellanhand anlitade David Klöcker Ehrenstrahl. Kort efter ankomsten till Sthlm så utnämndes L till K M:ts bataljhovmålare. Han började omedelbart att måla Karl XI :s bataljer. Dessa bataljmålningar kom att uppgå till 15 stycken o inboisserades i övre galleriet på Drottningholms slott. Före 93 utökades beställningen till att även omfatta Karl X Gustavs bataljer, tillsammans 12 målningar, för det nedre galleriet. De har delvis enorma mått, den största är 311 cm hög o 575 lång.

Bataljerna utfördes med ledning av Erik Dahlberghs teckningar eller gravyrer o under dennes inseende. Dahlberghs förlagor hade utförts som krigshistoriska dokument o utformats för grafisk reproduktion. L fick, utan att förändra den krigshistoriska framställningen, omtolka förlagorna för att nå en måleriskt sluten bild. Han fick också fritt införa stridsscener o figurgrupper i förgrunden. L:s målningar har betecknats som "på en gång det realistiska svenska 1600-talsmåleriets höjdpunkt och slutpunkt" (Nisser). C G Tessin prisar också högt bataljemas konstnärliga värde men beklagade att dessa blivit "nog fördärvade, som dels kommer av det öppna rummets fuktighet, varav sker, att väggarna nästan var vinter rimfrysa, dels ock, som mig sagt är, af en tvättning, som Fröken Düben 1719 lät anställa, då tunga händer och kanhända någon skursand, togo blomman av dessa i övrigt oförlikneliga stycken". Även Karl XI var mycket nöjd med L:s arbeten o gav L:s elev David Andersson Stawert i uppdrag att kopiera bataljerna. På N Tessin d y:s förslag beordrade kungen vidare 95 att dessa skulle vävas, vilket skedde i Frankrike, där tre var färdiga 99, o en fjärde något senare (K husgerådskammaren).

Vid sidan av de stora bataljmålningarna har L utfört åtskilliga stafflimålningar, som Kari X Gustav vid Warszawa (Gripsholm)) Karl XI i slaget vid Lund (Drottningholm) o flera ryttarstrider (Drottningholm, StU, Gemäldegallerie, Wien, mfl). En äldre uppgift att han utfört ett självporträtt (i FrKA) är oriktig, liksom att han målat de tre bataljerna från Karl XII:s krig, vilka finns inboisserade i Generalssalen på Drottningholms slott (utförda av Stawert).

Efter Karl XI :s död kunde L inte få ut någon betalning för sina arbeten, varför han behöll de elva sist utförda bataljerna i sin ateljé. Han bodde tillsammans med sin syster Amalia L (d 1718) vid Bollhusgränd, under de senare åren i stor fattigdom, varvid systern fick bidra till försörjningen genom en pantlånerörelse. Efter många o långa förhandlingar (jfr Nisser) utbetalades 42 ett nedprutat arvode till L:s rättsinnehavare.

C G Tessin sade sig ganska väl känna L, i vars ateljé han i unga år fått vänja sig "vid det gott och utvalt vore". Han förvånade sig över att L, som tycktes "i allt sitt företagande iskall, hade så ganska mycken eld" i sitt konstskapande. Både L o hans syster förklarade han vara gudfruktiga o fromsinta.

Författare

Boo von Malmborg

Arkivuppgifter

Brev från L till bl a E Dahlbergh o en förteckn över 13 av honom målade tavlor, dat 1710, i Ericsbergsarkivets autograf saml, RA; ett tiotal teckn:ar i UUB; skissböcker o talrika teckn:ar i NM; ett fyrtiotal teckn:ar i Gbgs konstmus.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA.

J Bottiger, Sv statens saml af väfda tapeter, 2 (1895); O Cederlöf, Bataljskildringen i Karolinsk konst (KFÅ 1955); O Granberg, Ett o annat om bataljmålaren L (NMÅ 1922); Hultmark; R Josephson, Nicodemus Tessin dy, 1—2 (1930—31); W Nisser, Bataljmålningarna i Carl X Gustafs o Carl XI :s gallerier på Drottningholm (1929); J v Sandrart, Teutsche Academie (1675); Å Setterwall, Bé-rains brodyrteckmar till Karl XI :s bataljer (K prakt från barock o rokoko, 1948); O Siren, Beskrifvande förteckn öfver StH:s tafvel-saml (1912); SKL; C G Tessin, En gammal mans bref, til en ung prints, 1—2 (1756); dens, Tessin o Tessiniana, ed F V v Ehrenheim (1819); U Thieme o F Becker, Allge-meines Lexikon der bildenden Kunstler, 23 (1929).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johann (Hans) Philip Lemke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11210, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11210
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johann (Hans) Philip Lemke, urn:sbl:11210, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-19.