Meriter

2 Lenæus, Knut Nilsson, systersons sonson till L 1, f 25 okt 1688 i Lena, Upps, d 28 jan 1776 i Delsbo, Gävl. Föräldrar: kh Nils Knutsson L o Magdalena Gustafsdtr. Inskr vid UU 10 mars 04, ex inför teol fak där 22 maj 14, disp pro gradu där 24 april 16, mag 12 juni 16, rektor vid Klara skola i Sthlm 13 febr 17, prästv 11 dec 17, kh i Estuna, Sth, 1 maj 25–33, deltog i riksdagarna 31, 38–39, 40–41, 42–43 o 51–52, prost i Lyhundra kontrakt 4 april 28, kh i Delsbo 19 sept 33 (tilltr 1 maj 34), prost i Hälsinglands norra kontrakt 26 juli 34.

G 28 juli 17 möjl i Sthlm, Klara, m Anna Robsahm, f 8^[1] juni 95 i Norrbärke, Kopp, d 13 maj 73 i Delsbo, dtr till bruksägaren Daniel R o Kristina Saxenberg.

Biografi

L som under studentåren tjänstgjort som informator, bl a för en Robsahm, blev ganska snart efter sin promotion rektor för Klara skola i Sthlm, som då hade ett 80-tal elever. Inför den förestående omorganisationen av huvudstadens skolväsen hävdade L med kraft sin egen skolas intressen. Med hans lärargärning sammanhänger hans översättningar o bearbetningar av den tyske pedagogen J Hübners geografiska o historiska läroböcker. De blev även i Sverige högt skattade o utkom liksom en av L författad "beskrivning över det heliga landet" i flera upplagor.

Efter några år som kyrkoherde i Estuna, där den märkliga medeltida kyrkan blev grundligt reparerad, flyttade L 1734 till Delsbo, där han kom att verka under 42 år, till slut senior bland stiftets prästerskap. "Han var", säger herdaminnet, "en myndig och mycket ansedd man på sin tid och bibehöll den högsta vigeur intill sin död". Hans dominerande läggning beredde honom under senare år vissa svårigheter i samarbetet med överordnade inom den kyrkliga förvaltningen. Henrik Benzelius kallade honom enligt Ödmann "biskopen i Delsbo". Liksom många av sina kolleger, hade han bekymmer med de frambrytande friare religiösa rörelserna. I likhet med Benzelius var han benägen att vidtaga kraftåtgärder mot vilseförda församlingsbor. "Men en klok domare förekom detta och ansåg, att en ransakning, så länge inga oordningar förlupit, vore skadlig" (Ödmann). Man har skäl att misstänka att också hans maka medverkat till denna tolerantare syn. "Hon känner hans heta sinne, därföre skonar hon honom för förtretligheter. Hon ser sig själv begåvad med mera lämpa att avböja en liten oreda, den han med förlust av heder kunde göra obotlig" (Ödmann till Hedvig Myrin 14 febr 72).

En initierad o ömsint skildring av L har givits av Samuel Ödmann, som under sina studentår från 68 hade kondition hos lagman Sven Myrin i Delsbo o som på egen begäran blev predikobiträde åt L. Denne kom att spela en stor roll för den unge studentens fortsatta utveckling. Man bör dock hålla i minnet, att L vid denna tid var i 80-årsåldern o att Ödmanns skildring nedskrivits först 1809. Ödmann vittnar om att L var "en verkeligen lärd man, efter den tidens sätt", o detta bestyrkes av L:s viktigaste o mest bekanta arbete Delsboa Illustrata eller Delsbo socken i norra Helsingland, 64, men som till stora delar säges ha varit nedskrivet redan 36. Arbetet grundas på en frågelista som sedermera domprosten i Växjö Sven Baelter (bd 2) som ung student distribuerat sistnämnda år för att skaffa material till en planerad topografisk beskrivning över Hälsingland. L avtrycker inledningsvis Baelters 44 frågor, som så vitt bekant endast i denna form har blivit bevarade till eftervärlden. Delsboa lllustrala blev det enda i tryck synliga resultatet av aktionen.

L:s arbete är en regelrätt topografisk skildring av socknen, men förf har inte kunnat avhålla sig från att därvid visa upp sin stora o mångsidiga beläsenhet. Vid tiden för bokens tryckning var detta sätt att skriva redan ett övervunnet stadium. L:s arbete blev också föremål för en osedvanligt skarp anonym anmälan av den nyblivne uppsalamagistern J H Lidén. Den trycktes i tidskriften Svenske Mercurius o omtrycktes två år senare i något annan form av Chr Gjörwell i Svenska magazinet. Redan samtiden ansåg Lidéns kritik, om också kvick o träffande, "ofta oförtjänt, ty de allra oskyldigaste saker voro vända till löjligheter" (Ödmann). Även Lidén själv synes så småningom ha modifierat sin kritiska uppfattning (Lindholm). Vad Lidén uppfattade som valhänthet vid översättning av de klassiska auktorerna, kan lika väl uppfattas som utslag av den kärva humor som även i övrigt på ett välgörande sätt präglar framställningen.

Delsbo Illustrata intager på grund av den rika o detaljerade information den ger en framstående plats bland 1700-talets topografiska skildringar. Den meddelar inte blott ovanligt konkreta o skarpsynta iakttagelser rörande befolkningens livsföring utan också beträffande språket, namnskicket o ortnamnen, särskilt naturnamnen. Stort värde har den mycket utförliga beskrivningen av Delsbo gamla kyrka, som brann ned till grunden 40. Men även de "digressioner" som L ber om överseende för visar sig ofta inrymma uppgifter som inte är lätta att finna på annat håll (jfr Wilcke-Lindqvist om Estuna kyrka). En etnologisk forskare i våra dagar har i ampla ordalag betygat arbetets värde o tillfogat orden: "För mig blev boken, skriven på ett rättframt och ofta nog drastiskt sätt och späckad med klassisk lärdom, en första introduktion till nordisk folklivsforskning" (Strömbäck).

Författare

Gösta Berg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Guds barnas berömmelse . . . lijk-predikan öfver . . . kyrckoherden . . . Ericus Agrivillius . . . then 25 Octobr. år 1737. Upsala u å. 100 s. — Then rättferdige, som af sine tro lefver, uti en kort predikan dominicå 19 post trinitatis, ... uti St. Clarae kyrckio i Stockholm åhr 1738. den 8 Oct. enfal-deligen förestäld. Sthlm 1739. 29 s. — Kort beskrifning öfver thet Heliga landet, genom frågor och svar, then lärgiria svenska ungdomen til tienst, upstäld och framgifven. Sthlm 1740. (12), 70, (14) s. [Ny uppl] 1748. — Delsbo rune-häll ... Sthlm 1643. Fol. (1) s. [Text.] — En Gudi behaglig kyrko-vigning, enfaldeligen förestäld uti ett kort tal ... som . . . för altaret hölts i Bjuråkers nybygda kyrko, ... den 14 Oct. år 1750. Sthlm 1751. 28 s. — En god Jesu Christi stridsman ... tå ... mag. Per Pedersson Schissler på sitt 67 :de år, then 17. Aprilis år 1755 i Herranom af-somnad, blef ... i Jerfsö kyrko then 6. näst-följande Maji til sin hvilokammar beledsagad och begrafven. Upsala u å. 56 s. — Delsboa illustrata, eller Delsbo socken i Norra Hel-singland, i sådan måtto ljusliga beskrefven, at de förelagda fyra och fyratio frågor, dem framledne högvördige dom-probsten i Växiö, herr doctor Sven Baslter, då han år 1736 ännu var philosophiac candidat, åstundade få svar uppå, här varda besvarade, såsom de äfven samma året straxt besvarades . . . Sthlm 1764. 256 s, 1 karta, 1 pl. [Ny uppl] Hudiksvall 1892. 174 s. — Akad avh se Liden, sectio 1, Upsalia: 1778, s 100, 177.

Översatt: Herr Johann Hubners Kortta inledning til politiska historien, begynnarom til godo utur alla 9. delarna af herr auctorn sjelf i ett band sammandragen: men nu för then lärgiriga ungdomen på vårt modersmål til trycket befordrad, Sthlm 1721, 92 s [anon], [nya uppl] Strängnäs 1724, 94 s, Götheborg 1742, 82 s, Sthlm 1768, 88 s; Ett uttåg af Joh. Hubners Frågor öfver then nya och gamla geographien, in til närvarande tider conti-nuerat, Sthlm 1726, 472, (68) s, [ny uppl:] . . . then nya, medelåldriga och äldsta geographien. Först på svenska öfvers. af Canuto Nicolai Lenae, men sedermera tilökt och continuerat til närvarande tid af Laurentio Salvio, Sthlm 1738, 558 s, 3. uppl 1752, 508 s, 4. uppl 1757.

Källor och litteratur

Källor o litt: N-A Bringéus, Sockenbeskriv-n:ar från Hälsingland 1790—1791 (Skrifter utg av GAA, 37, 1961); A Holmqvist, likpred över L (1777); L Lindholm, Johan Hinric Liden (1978); O A Stridsberg, Anteckn:ar till en historik öfver Klara skola i Sthlm 1649 —1880 (1880); D Strömbäck, Prästgårdarna o den andliga odlingen (Ärkestiftet i ord o bild, 1954); H Wijkmark, Samuel Ödmann (1923); dens, Samuel Ödmanns skrifter o brev, 2 (1925); I Wilcke-Lindqvist, Medeltida himmelsfirande i Estuna kyrka? (Aro, 17, 1961); S Ödmann, Prosten L i Delsbo o hans församl på 1760-talet (i dens Hågk från hembygden o skolan, 4 uppl, 1861).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut Nilsson Lenæus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11219, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11219
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut Nilsson Lenæus, urn:sbl:11219, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-18.