Biografi

Lidman, släkt, härstammande från nämndemannen Peder Larsson (1720—85) i Lidhult, Flisby, Jönk. Litteraturuppgiften (örnberg; Sv släktkal), att såväl han som hans far o farfar skulle ha varit rdgm, har ej kunnat verifieras (Mårtensson). Hans son protonotarien i Svea hovrätt Lars L (1752— 1835), som 1801 fick avsked med assessors karaktär, var i äktenskap med en syster till generalmajoren Charles Emil Rudbeck far till apotekaren Carl Peter L (1807—81), känd som den huvudsaklige grundläggaren av Södertälje vattenkuranstalt, vars kamrer han var 1849—70. Hans hustru Jonetta (Jenny) Albertina L, f Benzelstjerna (1805 —80), blev känd genom sin flickpension i Södertälje med infödda franska, engelska o tyska lärarinnor. Lars L:s yngre bror prosten Sven L (1754—1823) i Tingstad, Ög, var far till lantbrukaren o eo hovrättsnotarien Lars Gustaf L (1786—1839) i Lilla Gullborg, Tingstad, som var rdgm i bondeståndet 1823.

Lars Gustafs äldre bror, Sven Fredrik L (1784—1845), blev i Uppsala magister 1806 o docent i arabiska litteraturen 1811. Så blev han legationspredikant i Konstantinopel, varifrån han 1815 gjorde en resa genom Egypten, Nubien, Palestina, Syrien o Mindre Asien. Under ett tillfälligt besök i Sverige hösten 1816 invaldes Sven L i Götiska förbundet, i vars tidskrift Idunas årgång 1817 han publicerade en uppsats om fornlämningar i Nubien (kommenterad övers tr av Peterson 1976). Då det sv ministerhotellet i Konstantinopel brann 1818, förstördes största delen av de samlingar av fornfynd o handskrifter han köpt under sin orientaliska resa, men vissa bevarades (Berzelius; Säve-Söderbergh; Tornberg; Wångstedt). Vid ett besök i Vatikanbiblioteket i Rom 1817—18 gjorde L bl a en avskrift av Erikslegenden, som numera har signum B II 1.1.40 i Enge-strömska samlingen i KB o utnyttjats för flera editioner (bd 14, s 254 f). 1818 tillträdde han ett lektorat i filosofi i Linköping, som han fått 1817, o 1821 fick han transport till lektoratet i grekiska där (tilltr 1822). Senare blev L domprost i samma stad 1824 (tilltr 1826) o teol dr 1830. 1828—30 o 1834—35 var han rdgm. 1838 blev han o hans chef, biskop J J Hedrén (bd 18), föremål för hans fd elev H Palmasrs i Öst- göta Correspondenten tryckta satir Yttersta domen i Kråkvinkel (omtr i Eldbränder o gnistor), därför att de under de närmast föregående åren flera gånger hindrat Palmaer från att få tjänster vid Linköpings gymnasium. L:s dagböcker 1815 finns hos hans sonsons son förlagsdirektören Sven L (mikrofilm i Victoriamuseet för egyptiska forn-saker, Uppsala) o hans dagböcker 1817—18 i KB. En katalog över hans egyptiska fornsaker fanns ännu 1913 i Rumjantseffmuseet i Moskva, där den dock ej längre kunnat återfinnas (Wångstedt).

S F L:s son Peder Gustaf Samuel (Sam) L (1824—97) blev 1849 löjtnant men skadades 1850 vid kanonskjutning på Ladugårdsgärde i Sthlm, så att högra benet måste amputeras, varför han 1853 fick avsked, befordrad till kapten. Han var 1854—60 adjutant hos överståthållaren i Sthlm, 1861—63 vikarierande lektor i främmande levande språk vid Västerås högre elementarläroverk, 1862—68 överbefälhavare för stadens frivilliga skarpskytteförening, 1863—67 gymnastiklärare där o 1865—68 ledamot av Västerås stadsfullmäktige. L blev mest känd genom att han omskapade det 1866 till skarpskyttekåren donerade Djäkneberget till en park med vägar o 1 100 inplanterade träd o under senare vistelser i staden lät hugga in omkr 800 originella inskrifter där. Han flyttade under de sista decennierna av sitt liv mellan olika orter o dog i Linköping. Hans brorson författaren Carl Hindrik Sven Rudolphsson L (L 1) var far till författarinnan Ulla Ebba Catharina L-Frostenson (L 2) o författaren Sam L (f 1923).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: E Hellerström, Diktares arv (1969); Sven L, Blodsarv (1937); L Mårtensson, Förteckn över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1600—97 (1950); d:o 1710—1800 (1937); Setterdahl; Sv släktkal, 13 (1943; tr 1942); Örnberg, 6 (1890). Lars L: Biographica, RA; Anjou. Carl Peter L: TU 7:61, KB; S I Olofsson, Medeltiden o nya tiden till 1860 (Södertälje stads hist, 1—2, 1968); Sveriges apotekarhist, 1 (1910). Jonetta Albertina L: TU 5:10, KB; C Burman, Post skriptum (1905), s 218—25; Olofsson, a a. Sven L: Linköpings hm, 3 (1919), s 243. Lars Gustaf L: S Björklund, Oppositionen vid 1823 års riksdag (1964). Sven Fredrik L: Biographica, RA; J J Berzelius brev till C Palmstedt 9 aug 1826, VA:s bibi; T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); Broomé; Chr Callmer, Königin Christina, ihre Bibliothekare und ihre Hand-schriften (1977); W R Dawson o E P Uphill, Who was who in egyptology (2 uppl, 1972); [N W Forsslund,] Sthlms Stor-Skola o UU vid 1800-talets början (PHT 1915); B Hildebrand, C J Thomsen o hans lärda förbindelser i Sverige 1816—37, 1—2 (1937—38); R Hjärne, Götiska förbundet o dess hufvud-män (1878), s 53, 115; J I Håhl, Minnes-tal öfver ... Sven Fredrik L (1853); T Höjer, B v Beskows o J E Rydqvists brevväxl, 2 (SAH 59, 1948; tr 1949), s 92 f; B Lange, Christoffer Isak Heurlin som politiker (1948); F Lindberg, 1567—1862 (Linköpings hist, 2 —3, 2 uppl, 1975); Linköpings hm, 1 (1919), s 209—12; A Malmberg, Linköping därute på slätten (1968), s 105—08; H B Palmaer, Eldbränder o gnistor (4 uppl, 1924); B Peterson, Swedish travellers in Egypt during the period 1700—1850 (Opuscula Athenien-sia, 7, 1967), s 14 ff; dens, Uber Altertiimer in Nubien. Sven Fredrik L:s Reise im Jahre 1815 (Orientalia Suecana, 23—24, 1974— 75, tr 1976); O F v Richter, Wallfahrten im Morgenlande (1822), särsk s VII; P E Rudebeck, Likpred wid . . . Swen Fredrik L:s jordfästn (1845); SMoK; Chr Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 1 (1902), s 12, 20, 32, 3 (1903), s_4, 141; T Säve-Söderbergh, De egyptiska relieferna i LSB (LSBH, N S, 4:2, 1949); C J Tornberg, Codices Arabici, Persici et Turcici Bib-liothecEe Regiae Universitatis Upsaliensis (1849), s X, 104, 110, 224, 243, 285, 298; O Widerström, Henrik Bernhard Palmaer (1951); S Wångstedt, Vier Stelen und eine Opfertafel aus Deir el-Medineh (Medelhavsmuseet. Bulletin 4, 1964). Peder Gustaf Samuel L: TU 5:10 o 7:61, KB;[L W Ahlm,] Djäkneberget vid Vesterås (1900); G Bagge, Ungdomsminnen från Östgötabygder (1922), s 104—07; A Kugelberg, Biogr ant:ar . . . 1619—1927 (K första livgrenadjärreg:s hist, 5, 1930); Sven L, Gossen i grottan (1952); S Olsson, Parlament i Aros (1963); SMoK; H Udden, Västerås stad under femtio år (1929); Th Öberg, Västerås stads kommunala hist, 1—2 (1948). — O Hassler, Narcissen på Stångån (1978); N Staf, De sv legationspredikanterna i Konstantinopel (1977; omSFL). HG-m

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lidman, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11344, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11344
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lidman, släkt, urn:sbl:11344, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-25.