Meriter

Lilja, Nils, f 17 okt 1808 på Blinkarp, Röstånga, Malm, d 19 dec 1870 i Lund (enl db för Billinge, Malm). Föräldrar: lantbrukaren Hans Nilsson L o Bengta Persdtr. Inskr vid LU 6 febr 29, klockare i Billinge 43—47 o från 55. — Botanist, skriftställare, tidningsutgivare.

G 1) 30 dec 35 i Örtofta, Malm, m Maria Catharina Eek, f 5 april 08 i Höja, Krist, d 2 juni 54 i Lund (enl db för Billinge), dtr till kvartermästaren Anders E o Greta Sibilla Malmros; 2) 22 jan 55 i Malmö, S:t Petri, m Gustafva Maria Björnberg, f 13 okt 21 i Böne, Älvsb, d 27 febr 57 i Billinge, dtr till löjtn Carl Johan B o Catharina Borg; 3) 18 sept 58 i Billinge m Helena Maria Neumann, f 3 sept 33 i Lund, d 17 juni 14 i Billinge, dtr till färgaren Gustaf N o Botilla Lundbom.

Biografi

L:s mångsidige far var jordbrukare, utlärd skomakare, murare o timmerman o ansågs även vara en kunnig naturläkare. Han bekostade äldste sonens skolgång i Malmö (1824—28) o sände honom sedan till Lund, i hopp om att han skulle bli präst. För systematiska studier tycks L inte ha varit lämpad, o när han gått igenom en obligatorisk preliminärexamen, slog han planerna på den andliga banan ur hågen o studerade i fortsättningen på egen hand botanik, geologi, kemi, vitterhet, filosofi o statskunskap. I sjuklighet o fattigdom såg han själv orsakerna till att 14 års studier vid akademin inte resulterade i någon magisterexamen. Han berättar i brev om en ögonsjukdom som 32 gjort honom nästan blind, o 38 klagar han över svaga ögon, nervretlighet o spasmer i hjärtat. Några professorer ville skilja honom från universitetet som onyttig överliggare, men han hade stöd av kraftfulla män som C G Brunius o S Nilsson o tilldelades under flera år mindre stipendier.

29 gav L på eget förlag ut en diktsamling, o i fortsättningen flöt ur hans penna en mängd lyriska stycken, hyllningsdikter o begravningskväden med mönster från Runeberg, Stagnelius o Tegnér, av vilka många betänkligt närmar sig pekoralet. P A Wallmark återgav en av hans dikter i sin tidning Journalen o förmåddes senare att publicera en hjärtskärande böneskrift, i vilken L vädjar till vänner av poesin att bistå en lidande broder. Den insamling som följde gav 229 rdr o gjorde det möjligt för L att gifta sig. I summan ingick 100 rdr från kronprinsen, o fram till 68 erhöll L årligt kontantunderstöd från hovet. B v Beskow förmedlade pengarna, o på dennes inrådan tävlade L 36 i SA. Han tilldelades en medalj för ett poem som enligt Tegnér utmärktes av älskvärdhet o naiv sorglöshet. 40 redigerade L en poetisk kalender, o till den hade han som bidragsgivare lyckats värva Atterbom, Geijer o Tegnér.

Av vetenskaperna höll L fast vid botaniken. 38 gav han ut Skånes flora, som enligt förordet främst ville ge en för alla tillgänglig redogörelse för landskapets växter. Floran beskriver drygt 1 000 arter som namnges på latin, svenska o i flera fall skånska. För fyndplatser redogörs mycket utförligt. Professorn vid VA J E Wikström berömmer i sin Årsberättelse författaren för hans flit, men i övrigt tycks boken, som fick god avsättning, ha förbigåtts med tystnad. Trots brist på uppmuntran gav L följande år ut Flora öfver Sveriges odlade vexter. Han gjorde där av sakkunskapen strängt kritiserade försök som systematiker genom att nyskapa släktena Oscaria o Tegneria.

För att klara familjens försörjning drev L någon tid en kommissionsaffär, senare en handelsträdgård o gav på 40-talet ut Tidning för trädgårdsskötsel och allmän wextkultur. Tidningen hade ett blandat innehåll, o kritiker menade att den borde handla mer om växter o mindre om utgivaren. En ny stor botanisk handbok "i de odlade vexternas flora och deras kultur" avsedd för "åkerbrukare, trädgårdsodlare och blomstervänner" utkom 42—43. L sökte under dessa år flera tjänster: hos professor Berzelius någon lämplig anställning vid VA eller LA, hos hovmarskalken v Beskow trädgårdsmästarebefattning vid något k slott, hos professor Zetterstedt amanuenstjänst vid Lunds botaniska trädgård — allt förgäves. 43 valdes han emellertid i konkurrens med en präst o en skollärare till klockare i sitt födelsepastorat o flyttade till Billinge. Vid klockargården anlade han en trädgård med växthus o sålde växter o fröer.

L, som hade ett eldigt temperament, var ostadig i sina äktenskap. I ett sådant sammanhang lämnade han 47 Billinge o familjen o bodde fram till 55 under långa perioder i Malmö o Lund. Under 4 år hade han tjänstledighet o drog sig hjälpligt fram som trädgårdsmästare o journalist. Han skrev för bl a Friskytten o Snällposten o var några år på 50-talet redaktör för Malmö tidning o Malmö nya allehanda. Omedelbart efter C J L Almqvists flykt infördes i Friskytten 21 o 28 juni 51 en "nekrolog", som L uppges ha författat. Han var då en av de få som tog Almqvist i försvar.

När L 55 återvänt till klockarbefattningen, fortsatte han att sända bidrag till olika tidningar, nu framförallt Nyare Öresundsposten. Den inte alltför krävande tjänsten gav honom tid att samla o bearbeta tidningsartiklar o föreläsningsmanuskript till ett större verk nämligen Menniskan, hennes uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse. Ur naturhistorisk synpunkt betraktad (58). I boken behandlas inte bara biologiska, astronomiska o kulturhistoriska frågor utan även religiösa o sedliga. L lade fram tankar o åsikter rakt motsatta de officiellt rådande. Den väckte i pressen inte det uppseende han hade hoppats, men den blev en folkbok o han fick uppleva att den kom ut i fyra upplagor; en femte kom efter hans död.

Under 60-talet gav L bl a ut en serie skrifter i religiösa o sociala spörsmål som befäste hans rykte som rabulist. De präglas av hat mot präster, kyrka o läsare men L var inte ateist. Påverkad av den tyska bibelkritiken o av amerikanaren Theodor Parker skrev han Den fria församlingens kateches, som var en appell till bildandet av ett samfund på unitarisk grund, o i Malmö tidning publicerade han — möjligen under intryck av en koleraepidemi — dikter med religiös tendens. Han hade avancerade åsikter om äktenskapet, det skulle inte omgärdas av några lagar utan bygga uteslutande på ömsesidig överenskommelse, allt tal om brottslig kärlek o oäkta barn var prästerliga påfund. Han krävde medborgerliga o sociala rättigheter för båda könen o ivrade för gift kvinnas äganderätt, kvinnliga riksdagsmän o statsråd. Han tar avstånd från kommunismen men pekar på sociala missförhållanden o skriver indignerat om det samhälle som tolererar att det finns en underordnad klass som förnekas allt utom en lumpen arbetsförtjänst o som slutligen hamnar på fattighuset med ett sämre underhåll än husdjuren. Med sina åsikter om äktenskapet väckte L den uppmärksamhet han länge önskat o klandrades nu även av liberaler som han i andra frågor räknade som meningsfränder. I Vår tid och dess sträfvanden, Populära föredrag för folket (1—4, 64—66) stormar L mot präster o äktenskap men behandlar även biologiska frågor o tycks i dessa häften ha varit en föregångsman för den typ av upplysning som senare odlades av framförallt lundensare som Bengt Lidforss o Robert Larsson. När Darwins bok om arternas uppkomst översatts till svenska, fängslades L av hans läror o bidrog verksamt genom lättfattliga sammandrag till att de blev kända långt utanför kretsen av fackmän. En av akademiadjunkten Areschoug 66 utgiven Skåne-flora, där L:s insatser på området förbigicks, drev honom att ge ut en ny upplaga av sin egen. Den, kom våren 70 o hade svällt ut till mer än 1 000 sidor, o för den av botanister genomkorsade provinsen kunde han uppge omkring 50 nya arter.

Redan 50 hade kyrkoherden i Billinge anmärkt på L:s moral, men tvisten hade då bilagts. I början av 60-talet gick en religiös väckelse genom pastoratet. En ny präst fann många orsaker att klandra klockaren o förmådde 63 kyrkostämman att avsätta honom. Som främsta skäl angavs det som i en nekrolog kallades L:s "österländska natur" men av stämman osedligt leverne. Han var en tid avstängd från tjänsten men återfick den efter överklagande. Under avstängningen hade L bott i Helsingborg, där tidningsutgivaren F Borg berett honom plats vid Öresundsposten. L, som ogärna ville tituleras klockare, kallades 65 efter agerande av Borg o en annan helsingborgsvän för sina förtjänster som botanist till hedersdoktor vid universitetet i Göttingen. Efter att ha återfått sin befattning överlät L långa perioder klockarsysslorna åt en medhjälpare, medan han själv bodde på annan ort, verksam som författare o tidningsman. Han medarbetade i den radikala Malmö handels- och sjöfartstidning o många år i Folkets tidning i Lund. Hans ekonomi var usel, o i upprop o tidningsinsändare togs initiativ — någon gång av L själv — till insamlingar. Bäst lyckades den som företogs efter hans död, o 72 restes en granitpyramid på hans grav i Billinge.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

L:s arkiv bränt (uppgift i Waldes reg). Några brev o dikter i KB:s autograf saml. — Brev från L bl a till S A Hedlund o P Wieselgren i GUB, till G G Brunius o C J Lénström i KB, till F Borg (46 st) i LUB, till B v Beskow (97 st) i SA, till E Fries o C J Hartman i UUB. Vidare finns brev från Ii hos Bonniers förlag o Stiftelsen Lars Hier-tas minne samt i RA o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Saga om Odensjön. Malmö 1828. 15 s. — Små dikter. Malmö 1829. 30 s. — Noveller. Malmö 1831. 123 s. — Ge-lestinas fantasier. Lund 1832. 52 s. — Passionsblomman. Lund 1833. XII, 47 s. — Studentsånger ur Carolina. 1*. Lund 1833. 16 s.

— Sång vid Skånska nationens sammanträde i Botaniska trädgården den 21 maj 1833. Lund 1833. (4) s. [Undert L-a.] — Ruterdam. En blomma för dagen. Lund 1834. 32 s.

— Göm ringen, göm väl! En opoetisk noll-kalender för sötungar i skumrasket, utg. Lund 1834. 8 s. — Dikter. Sthlm 1836. 71 s. — Skånes flora, innefattande Skånes faneroga-mer och i ett bihang Skånes ormbunkar, de på åkren odlade vext- och sädesslagen och de i öfriga Sverige förekommande fanerogamer utom fjällvexterna, med karakterer, vextstäl-len och nytta, jemte ett vextgeografiskt namnregister m. m., utarb o utg. Lund 1838. XIV, 523 s. Ny omarb uppl: . . . innefattande Skånes vilda och odlade växter; en handbok för folkskolor, landtmän, trädgårdsodlare, apotekare och för den studerande ungdomen. 1/2. Sthlm 1870. 1018 s. — Flora öfver Sveriges odlade vexter, innefattande de flesta på fritt land odlade vexter i Sverige, jemte de allmännare och vackrare fenstervexterna, med kännetecken och kort anvisning om deras odlings-sätt. Sthlm 1839. XIX, 175 s. Suppl 1. 1840. XXXV, 83 s. — Torups-resan. En dikt till nyåret. Lund 1839. 16 s. — En ny Orobus, beskrifven (Botaniska notiser, utg av Al. Ed. Lindblom [rubr], [årg 1,] 1839, Lund, s 32).

— Tvenne nya. vextslägten beskrifne [jämte rättelser till Flora . . .] (ibid, s 38—40). — På Oscarsdagen 1840. Lund 1840. (3) s. [Undert dikt.] — Observationes nonnullae botanicae circa nova quaedam genera (Lin-naea, ein Journal fur die Botanik in ihrem ganzen Umfange, Bd 15, 1841, Halle, s 259 —265). — Sånger från Lundagård. Sthlm, Lund o Khvn (tr Lund) 1842. 68 s. — Till våra danska bröder! Den 5 juni 1842. [Rubr.] Lund [1842]. (2) s. [Dikt, undert L-a; tr tills med Den siste kungen ... af Talis Qua-lis, (2) s.] — Handbok i de odlade vexter- nas flora och deras kultur. Till ledning för åkerbrukare, trädgårdsodlare och blomstervänner, efter Endlichers naturliga familjer utarb. H 1—2*. Örebro 1842—43. (10), 276 s. — Observationes botanicae no. 1 (Linnaea, 17, 1843, s 108—112). — Enumeratio spe-cierum hucusque cognitarum generis Lupini (Bot notiser, [6,] 1844, s 54—59). — Sång till Skandinavien den 13 januari 1845. Lund 1845. (4) s. [Undert L-a.] — Helsning till Skandinaviens studenter vid mötet i Lund den 22 juni 1845. Lund 1845. (4) s. [Dikt, undert L-a.] — Stirpes phanerogamae sponta-neae, quas in paroeciis Billinge & Röstånga Scanicis observavit N. Lilja (Bot notiser, [8,] 1846, s 113—118, 129—137). — Mårten Holk. En poetisk kalender. Lund 1847. 196 s. — Vid invigningen af A. Rosvalls nya dans-salong i Malmö, lördagen den 16 juli 1853. Malmö u å. (4) s. [Dikt, undert L-a.] — Menniskan, hennes uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse. Ur naturhistorisk synpunkt betraktad. Sthlm 1858. XVI, 309 s, 17 pl. 2. korr o tillökta uppl 1859. XV, 429 s, 26 pl. 3. ånyo öfversedda o tillökta uppl 1861. 444 s, 28 pl. 4. ånyo öfvers o ändrade uppl 1868. 454 s, 34 pl. 5. uppl, genoms o delvis omarb af K af Geijerstam, 1889. 379 s, 31 pl. [Ny uppl] Chicago 1896. 494 s. — Assar Lindeblad i Lund. Skizz af L-a (Nytt ång-båts-bibliothek, 1: Skizzer och berättelser på vers och prosa . . . Med bidrag af N. Lilja . . ., Helsingborg 1859, s 5—43). — Kristendomen, dess uppkomst, dess lära, dess historia och dess utveckling, jemte judendomens historia och litteratur. Efter nyaste forskningar utarb för folket. Sthlm 1860. 608 s, 21 pl, 1 karta. — Vid Stenbocksfesten i Helsingborg den 28 februari 1860. Helsingborg 1860. (7) s. [Dikt, undert L-a.] — Kristna läran och prestläran, framställd uti kristendomens kulturhistoriska utveckling under de 3 första århundraden, till handledning för dem, som rätt vilja fatta och förstå både kristendomens uppkomst och Nya testamentets skrifter, för att derifrån urskilja de i den efter-aposto-liska tiden uppkomna dogmer och presterliga trosläror, samt till upplysning för hvar och en som icke vill lefva i en blind auktoritets-tro. En skrift för folket. Gefle 1862. XVIII, 306 s. — Framtidstankar öfver de fosterländska frågorna. Gefle 1862. 64 s. — Skizzer och berättelser. Hälft [l/]2. Gefle (tr Söderhamn) 1862—64. 340 s. — Fauna öfver Skandinaviens däggdjur. Sthlm 1863. 255 s. — Kärleken, såsom Guds väsende och verldens lif. En skrift för den bildade och tänkande allmänheten. Sthlm 1864. 86 s. — Den fria församlingens kateches. Försök till en unitarisk-parkersk bekännelseskrift. Sthlm 1864. 63 s. 2. öfversedda o förbättr uppl 1869. 67 s. — Om gudsriket i verlden. Helsingborg 1864. 16 s. (Folkskrifter, n:o 2.) — Den allra nyaste theologien eller Theserna vid prestmötet i Lund den 14—16 september 1864; bedömda af en lekman. Helsingborg 1864. 18 s. [Anon.] (Bihang till nr 106 af Nyare Öresunds-posten.) — Vår tid och dess sträfvanden. Populära föredrag för folket. 1—4. Sthlm 1864— 68. 1. 1864. 111 s. 2. uppl 1874. 113 s. 2.

1866. 162 s. 3. 1867. 130 s. 4. 1868. 61 s. — Biblisk historia, efter vetenskapliga grunder och till folkupplysningens befrämjande förf. Sthlm 1865. (8), IV, 455 s. — Julboken, innehållande en samling ringdansar, pantlekar, julnöjen, barnsånger, visor och sagor, upptecknade i Skåne. Sthlm 1865. 80 s. 2. uppl 1876. 77 s. — Detta har Hyberg gjort. Berättelse af L-a. Gefle 1865. 16 s. [Sign.] (Örebibliotek för folket, n° 1.) — Skatt-gräfvaren. Pennritning af L-a. Gefle 1865. 10 s. [Sign.] (Ibid, 2.) — Jordens utvecklingshistoria, jemförd med skapelsesagorna i 1 Mosebok. Ett geologiskt utkast för folket. Sthlm 1866. 72 s. — Svenska foder- och sädes-växter, beskrifna med kultur- och lokalanvisningar samt om ängsskötsel och kreaturs-fodring, om vilda betesväxter, åkrens ogräs och skadedjur jemte sädesväxternas regioner m. m. En handbok för landtbrukare. Sthlm

1867. 286, VI s. (Bibliothek för landtmän m. fl., h 22.) — Nordiska gudasagor, utstyrda i humoristiska sånger af Bodwar Bjarke, hof-skald hos konung Hrolf Krake, en af de ader-ton i Hrane Bondes nattstuga, ledamot i drottning Yrsas fornyrdarlag, riddare af Swiagris-orden m. m. Saml 1*. Sthlm 1867. 129 s. [Pseud.] — Kyrkans trosläror, belyste och granskade uti populära ordalag för folket. Sthlm 1869. 78 s. — Klockar Liljas skånska historier, utg af B Schöldström. Sthlm (tr Norrköping) 1895. 52 s. (Skrifter för folket: Sagor, legender, historia m. m., n:r 34.) —-Skisser ur en gammal skolgosses dagbok (Sydsvenska dagbladets årsbok 1974: Minnenas Malmö, ögonvittnen . . ., Malmö 1973, s 47— 51; sammandr ur Malmö nya allehanda 1856). — Smärre personverser, oftast sign L-a. Sign bidrag, vanligen dikter, i Psyche, poetisk kalender 1831, Sthlm 1830, Hertha, poetisk kalender för år 1835, Lund 1834, Hertha, toilett-kalender, årg 1—2, 1861—1862, Helsingborg (tr Lund) 1860—61, Rosa, vittert album, saml o utg till förmån för artisternes och litteratörernes pensionsförening, Sthlm 1854, Freja, poetisk kalender för 1853, Lund 1852, Förgätmigej, julkalender för 1856, Helsingborg (tr Lund) 1855, Hyacinten, julkalender för 1855—1857, Helsingborg (tr Lund) 1854—56, o i nedan nämnda utg arb; vidare bidrag i Eos, litterär tidning 1839, Gefle, Studier, kritiker och notiser, literär tidning, årg 1, 1841, Lund, Folkets tidning 1860—70, Lund, Malmö handels- och sjöfarts-tidning 1866, Nyare Öresundsposten, Helsingborg, Friskytten, Sthlm, Illustrerad tidning, Sthlm, Snällposten, Malmö, Pene-lope, Helsingborg, GHT m fl.

Utgivit: Snösippan. Poetisk vinterkalender för 1841, Lund 1840, 46 s; Violen. En samling jullekar, barnsånger och sagor, 1*, Lund 1841, 26 s; Mästerkatten, 1843, Lund, 4:o, (16) s (febr-april).

Redigerat: Tidning för trädgårdsskötsel och allmän vextkultur, årg 1840—1843, 1845, Lund 1840—46, 1845—46, 96, 96, 96, 96, (16) s (även utg; av årg 1847 o 1848 utkom endast ett nr, utgörande resp års uppl av Katalog öfver en utvald samling nya och sköna prakt-georginer, ett skönt och rikt sortiment blomsterfrön . . . till salu 1845 hos N. Lilja, botaniker); Malmö tidning, 1852— 53 (30/10—19/2); Malmö nya allehanda, 1954.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 27 maj 1864, RA.

Art:ar i SDS 18 dec o 21 dec 1970; K Aspelin, Poesi o verklighet, 2 (1977); U Boethius, Strindberg o kvinnofrågan (1969); E .Brydolf, Sverige o Runeberg (1943); B Cronholm, Ur en tidningsmans korrespondens, ed S Carlsson o N Palmborg (1949); U Danielsson, Darwinismens inträngande i Sverige, 1 (Lychnos 1963—64, 1965); Eos 1840, nr 1, 4, 7, 10; L Feuk, Ett akademiskt album från studenttiden (1889); A Hagsten, Den unge Strindberg (1951); G Hasselberg, Rudolf Wall, DN:s skapare (1945); Hj Holmquist, Handbok i sv kyrkohist, 3 (1941); L Johansson, En byskollärares minnen (ÅSU 70, 1944); Krok; C Kurck, Biogr anteckn:ar om några äldre skånebotanister (Botan notiser 1923); O Nordstedt, Prima loca plantarum Suecicarum (ibid 1920); N P Osberg, Lunda-minnen (1927); E Rodhe, Den religiösa liberalismen (1935); H Schiick, SA:s hist, 6 (1938); B Tarschys, Talis Qualis. Studentpoeten (1949); H Tveiten, Billinge sns hist (1971); A Törje, N L, klockare, botanist, litteratör (1966); Årsberättelse om botan arbeten o upptäckter för år 1838, ed J E Wikström (1842). — Nekr:er i SDS 21 dec o Öresundsposten 22 dec 1870.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Lilja, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11390, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11390
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Lilja, urn:sbl:11390, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-26.