Meriter

Kjellberg, Johannes Frithjof, f 6 febr 1836 i Jönköping, d 16 dec 1885 i Sthlm, Klara. Föräldrar: garveriidkaren Johannes Frithjof K o Elisa Stille. Studier vid FrKA 54—59, agré där 59, studieresa till Khvn o Berlin 60, i Paris 61—62, i Rom 62—68, v prof vid FrKA 24 febr 72, prof i teckn där o k statybildhuggare 9 sept 73. — LFrKA 68. — Ogift.

Biografi

Frithjof K:s ovanliga anlag för teckning o modellering uppmärksammades snart av några personer i hans hemstad, som genom en penninginsamling möjliggjorde att han kunde skrivas in vid elementarläroverket o förses med läroböcker. Med vänners o gynnares hjälp kunde K 1854 börja sina studier vid FrKA o i skulptören J P Molins ateljé i Sthlm. 58 deltog han första gången i akademins utställning med två verk, Achilles sårad i hälen, statyett i gips, o Starkodder bortrövande Alfhild, grupp i bränd lera — ett klassiskt o ett götiskt motiv helt i tidens smak. För gruppen Herkules förande Alcestis från underjorden belönades han 59 med k medalj o statligt resestipendium.

På våren 60 begav sig K till Khvn, där han främst studerade Thorvaldsens verk, o sedan via Berlin till Paris, där han stannade i nära två år. Bland parissvenskarna blev han snart känd som Praxiteles från Småland. Han umgicks mest med målarna August Malmström o Gustaf Brandelius, men till gruppen hörde även en tid Carl Rupert Nyblom o Gunnar Wennerberg. Han hyrde egen ateljé, dit den franske skulptören P J Cavelier brukade komma för att bedöma hans arbeten. Från Paris hemsände han till akademins utställning en grupp i gips Den sårade fadern — en sårad kämpe som förs ur striden av sina två söner, av kamraterna vanvördigt kallad "fulla gubben". Han arbetade även med en Perseus, som han i ett anfall av missmod förstörde. Hans bästa arbete från Paris-tiden är en serie om fem gipsreliefer föreställande gossar som hoppar bock (NM). Figurerna är mycket fint och känsligt modellerade o med en friskhet i rörelserna som gör ett häpnadsväckande modernt intryck o för tanken till Christian Erikssons verk. Trots att den är en ytrelief i traditionell klassisk stil, blev den av samtiden bedömd som oklassisk o oskön.

På hösten 62 fortsatte K sin resa till Rom, där han arbetade i sex år o delade ateljé med den danske bildhuggaren Lauritz Prior o finländaren Walter Runeberg. Här påbörjade han gruppen Faun lekande med yngre broder, som 66 utställdes i gips på akademins utställning i Sthlm. Den inköptes av staten o beställdes i marmor för Kongl museum. Han fullbordade den dock aldrig trots upprepade påstötningar, o först efter hans död hamnade den i NM, fortfarande i inte helt fullbordat skick. K:s mycket starka självkritik fördröjde ofta hans arbeten. I Rom komponerade han även en relief i klassisk stil, Amor o dödens genius (gips, NM).

Efter hemkomsten från Rom blev K under några år landets ledande skulptör. Han efterträdde Molin som lärare i modellering o bildhuggeri vid akademin o blev mycket omtyckt av eleverna. Kort efter professorsutnämningen fick han i uppdrag att smycka Jernkontorets nya hus vid Kungsträdgårdsgatan med en 57 m lång relief fris med motiv ur den sv järnhanteringens historia. Detta var en helt ny o enastående uppgift för en sv 1800-talsskulptör — att få skildra arbetare i deras vardagliga arbete. Det för skulptur ovanliga materialet — cement — gjorde även uppgiften vansklig. K skildrar arbetet i gruvor, smedjor o masugnar med en enkel o rättfram saklighet o med en beundransvärd uppfinningsrikedom. Tekniska kunskaper om den äldre järnhanteringen hämtade han bl a ur Sven Rinmans Bergwerkslexicon o Emanuel Swedenborgs Regnum subterraneum. Under de sista sex åren av sitt liv arbetade K med ett monument över Carl v Linné, beställt av VA. Han framställer Linné som den åldrade vetenskapsmannen. Han håller sin bok Systema naturas o några blommor i handen o omges av fyra kvinnogestalter symboliserande botaniken, zoologin, medicinen o mineralogin. Porträttlikheten är slående. Som förebild har Roslins berömda Linnéporträtt tjänat. En slängkappa draperad i djupa veck döljer till stora delar 1700-talskosty- men. K har på detta sätt velat ge monumentet större plastisk tyngd o lugnare kontur. Bevarade skisser visar att han arbetat med andra varianter utan slängkappa. Det är tydligt att Qvarnströms Berzeliusstaty varit den främsta förebilden. Linnéstatyn restes i Humlegården i Sthlm o avtäcktes i maj 85 bara några månader före K:s död. En replik avtäcktes i Lincoln Park i Chicago 91.

Förutom dessa större arbeten har K utfört en del mindre statyetter o grupper, t ex Ingeborg, Tyr, Freja med barn o katter, Faun o backant (terrakottaskisser, NM). Vid sidan av de klassiska o götiska motiven ägnade han sig åt genreartade motiv såsom Gosse i strid med en katt, Gossar med en vagn, Tiggande barn. För Lunds domkyrkas huvudportal gjorde han en relief i sandsten framställande Kristus mellan S:t Lars o S:t Knut o för Engelska kyrkan i Sthlm marmorreliefen Lammet på korset.

K var även en mycket anlitad porträttskulptör. Han har bl a gjort byster i kolossalformat av Karl XV o Urban Hiäme (brons, Medevi brunnspark). Bland övriga byster märks Lars Johan Hierta, en av K:s vänner o gynnare, o August Blanche (en förstorad kopia av den sistnämndes byst på Norra kyrkogården i Sthlm restes 18 i allén vid Karlavägen i Sthlm). Bland de talrika porträttmedaljongerna kan nämnas J O Wallin (Solna kyrkogård), Elias Sehlstedt o BE Malmström (gipsavgjutningar i NordM) samt de 14 porträttmedaljongema över framstående män inom bergshanteringen för Jernkontorets fasad.

K var 73—85 ledamot av NM:s inköpsnämnd. Han var godmodig o humoristisk o en omtyckt sällskapsbroder, som ibland kanske tittade litet väl djupt i glaset. Han bodde tillsammans med sin mor i det gamla statybildhuggarbostället vid Beridarebansgatan, där före honom Sergel, Qvarnström o Molin residerat. Fritz v Dardel besökte honom i ateljén 79, när han arbetade med Linné-monumentet o beskriver honom som "en liten man med ett naivt o blygt utseende samt stora utstående ögon, som för världen dölja hans inneboende snille".

K är begravd på Solna kyrkogård. Gravvårdens porträttmedaljong är utförd av Adolf Lindberg.

Författare

Karin Melin-Vravolini

Arkivuppgifter

77 handteckmar av K (däribland 14 studier till Linnémonumentet) i NM o 99 teck-n:ar till Jernkontorets fris jämte K:s förslag i ms i NordM. — Strödda brev från K i FrKA, KB (bl a till H Zettervall), LUB, NM, NordM o UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Prot, förteckn över försäljn:en efter K o div andra dokument, FrKA; ceuvre-förteckn i FrKA o NM; H Wieselgren, Första krisen, handskr odat novell för Palettskrap (om K:s barndom), o biogr notiser om K i N M Mandelgren, Saml om sv konstnärer, KB; handhar rör minnesstoden över Linné, VA; fotografier av skisserna till frisen på Jernkontorets byggnad med beskr av motiven, Jernkontorets bildsaml.

S Alfons, B Lindwall o R Josephson, Sv konstkrönika under 100 år (1952); H Cornell, Den sv konstens hist, 2 (1946); F v Dardel, Dagboksanteckn:ar, 3 (1918); Förteckn öfver ... F K:s efterlemnade saml af böcker o planschverk, hvilka försäljas på Sthlms bokauktionskammare ... (1886); E Hultmark, FrKA:s utställmar 1794—1887 (1935); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer, 2 (1928); C R Nyblom, F K o hans minnesstod öfver Carl v Linné (Svea 1880); dens, F K (Ny ill tidn 1885, nr 20); dens, En sjuttio-årings minnen, 2 (1908); S Rönnow, Den sv järnhanteringens hist (OoB 1926); B Schöld-ström, F K (Budkaflen 1885); S Strömbom, Konstnärsförbis hist, 1 (1945); Sv skulptur. Från Sergel till 1900-talets början ... (1952).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Frithjof Kjellberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11526, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karin Melin-Vravolini), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11526
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Frithjof Kjellberg, urn:sbl:11526, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karin Melin-Vravolini), hämtad 2024-04-16.