Meriter

Kjellberg, Gerda Elisabet, f 18 febr 1881 i Kristinehamn, d 19 juli 1972 i Paris (enl db för Högalid, Sthlm). Föräldrar: ingenjören Oscar Emil K o Hulda Matilda Kjellberg. Mogenhetsex som privatist vid Wallinska skolan, Sthlm, vt 00, inskr vid UU vt 01, med fil ex 16 sept 01, MK vid Kl 10 sept 04, ML där 4 febr 11, klinisk amanuens o underläk vid S:t Göran 1 dec 11—30 sept 13, praktiserande läk i Sthlm från 13, läk vid Sthlms stads norra polikliniks avd för hud- o könssjukdomar hos kvinnor 1 jan 14—30 sept 17, vid S:t Görans dito 1 jan 19—46, vid Sthlms stads barnhem Tempelbacken 28—38, led av Sthlms stads nykterhetsnämnd 30—32, av styr för Älvsjöhemmet 32—52, av dir för Allm BB 33—53, av Fredrika Bremerförb:s förvaltn:utskott 33— 53, läk vid Sthlms stads sexualhygieniska poliklinik 33—46, led av komm för utarb av förslag till lagstiftn om avbrytande av havandeskap sept 34—maj 35, av fören Vaksamhet 40—45.

G 1) 9 dec 06 (—20) i Sthlm, Nik, m advokaten Carl Bernhard Romanus, f 22 nov 76 i Landskrona, d 15 dec 52 i Sthlm, Essinge, son till musiklär Johan R o Johanna Maria Reinhold samt omg m Svea Mathilda (Tille) Rönnblad, f Jansson; 2) 5 juli 22 (—36) där, Jak, m advokaten Karl Hugo Lindberg, f 8 dec 87 i Eksjö, d 2 febr 66 i Sthlm, Kungsh, son till skomakarmästaren Karl Anton L o Edla Ericson samt förut g m Gunhild Henrietta Herlin o senare omg m statsrådet prof Karin Kock.

Biografi

Gerda K:s far var disponent för Kristinehamns mekaniska verkstad. Modern tillhörde en annan släkt K (se nedan). 1893 flyttade familjen till Sthlm, närmare bestämt till huset Tunnelgatan 19, o K kom in i Åhlinska skolan, där hon gick ut åttonde klassen 97. I närheten låg Arbetareinstitutet o Folkets Hus, o till båda dessa lokaler gick K ofta, ibland i sällskap med sin far, o lyssnade på föredrag o diskussioner. Där hörde hon Knut Wicksell, Anton Nyström, Hinke Bergegren o Frida Stéenhoff tala bl a om vådan av befolkningsökningen o behovet av upplysning i födelsehämmande syfte. Sålunda började K tidigt sätta sig in i de sociala frågor, som skulle förbli hennes huvudsakliga intresse.

Vid sthlmsutställningen 97 fick familjen K besök från Paris av K:s faster Sophie Uddman med dottern, skulptrisen Agnes de Frumerie, o dennas man sjukgymnasten Gustaf de Frumerie. På återresan fick K följa med o efter ett o ett halvt års vistelse i Paris kom hon tillbaka "sjuk, fattig o desillusionerad" men med goda kunskaper i franska o dessutom en del synpunkter på sociala missförhållanden, som hon lagt märke till, särskilt gatuprostitutionen. Hon bestämde sig nu för att bli läkare med venereologi som specialitet. Våren 99 började hon vid den s k studentfabriken Philp o Hellgren i Sthlm o tog studenten våren 00. Medikofilen tog hon i Uppsala o började därefter vid Kl, där hon genast blev omhändertagen av de äldre kamraterna, Ada Nilsson, Alma Sundquist, Signe Salén o Anna Clara Romanus. I sina memoarer beskriver hon hur de unga studentskorna diskuterade brännande frågor som prostitutionen, reglementeringen, preventivmedlen m m o försökte reda upp begreppen kring de sociala problem de mötte, speciellt på BB på Garvargatan, där de arbetade.

06 gifte sig K o fick två barn. Hon läste under tiden på lic:ex, som hon blev färdig med i febr 11. På hösten s å blev hon som den första kvinnliga venereologen i landet amanuens på kliniken för hud- o könssjukdomar på S:t Görans sjukhus. 12 fick hon Fredrika Bremerförbundets stipendium för läkare, o med ett rekommendationsbrev från syfilidologen prof Welander reste hon till Paris o fick arbeta några månader på Hopital S:t Louis. Följande år gjorde hon en resa till Berlin o en till Wien, varpå hon öppnade privatpraktik som hudläkare i Sthlm vid sidan av fortsatt sjukhustjänstgöring.

När det gällde förhållandet mellan könen, var det främst två frågor som vid sekelskiftet stod i förgrunden, nämligen befolkningsfrågan o kampen mot de veneriska sjukdomarna. K instämde i den av Anton Nyström, Knut Wicksell o Hinke Bergegren förda propagandan för födelsekontroll genom användandet av preventivmedel o var motståndare till den s k reglementeringen, som ansågs vara orättvis, då den endast tog sikte på kvinnorna. Hon ställde sig senare positiv till frågan om legal abort i undantagsfall men menade att statsmakterna genom hjälpinsatser skulle kunna "rädda en del barn åt det folkfattiga Sverige" i de fall "där bostadsbrist o penningnöd utgör det huvudsakliga abortmotivet". Till hjälp för föräldrar som ville ge sina barn en ärlig upplysning i sexuella frågor skrev hon boken Varifrån kommer jag, mamma? Hon verkade dessutom för en förbättrad sexualundervisning genom artiklar o föredrag.

K var en övertygad pacifist o deltog bl a i konferensen i Haag i samband med Henry Fords fredsexpedition vid årsskiftet 1915— 16. Hon ingick av princip i alla slags fredsföreningar o blev efter att en kort tid ha tillhört oxfordrörelsen även världsmedborgare. I sina memoarböcker Hänt o sant o Mera hänt o sant har hon berättat mycket av intresse om släktingar, lärare, kolleger o vänner, bland de sistnämnda även sådana utanför hennes verksamhetsområde som t ex Ida Bäckmann, Alma Söderhjelm o Albert o Sigrid Engström.

Författare

Britta Collinder

Arkivuppgifter

Brev från K i KB, bl a till Sigrid Engström.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1906—32 se SLH, F 4 d 3, Sthlm 1933, s 60 f. — Varifrån kommer jag, mamma? [2. uppl] Sthlm 1937. 39 s. [3. uppl] 1943. -— Befolkningskommissionen och abortfrågan (Hertha, årg 24, 1937, Sthlm, s 68—70). — Aktuella synpunkter på abortfrågan (ibid, 28, 1941, s 109 f). — Ett omstritt utlåtande (ibid, 31, 1944, s 148—150). — Sexualfrågan i nutiden. Föredrag hållet vid Vita bandets riksmöte i Uppsala 1945. [Omsl.] Sthlm 1946. 8 s. — Hänt och sant. Sthlm 1951. 206 s, 12 pl-bl. — Vi måste vårda vår kärlek / Min lycka och din (Vägen till ett lyckligt äktenskap, Sthlm 1952, s 56— 63). — Mera hänt och sant. Sthlm 1970. 131 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: SLH 4:3 (1933); SMoK; Sv läkare (1959); L Wahlström, Den sv kvinnorörelsen (1933); Väd. — Nekr:er i SvD 21 iuli o i GHT 22 iuli 1972.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gerda E Kjellberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11527, Svenskt biografiskt lexikon (art av Britta Collinder), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11527
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gerda E Kjellberg, urn:sbl:11527, Svenskt biografiskt lexikon (art av Britta Collinder), hämtad 2024-04-26.